1 I taua wā, ka rongo a Herora te tetaraki ki te rongo o Īhu, 2 ā, ka mea ki āna pononga, "Ko Hoani Kaiiriiri tēnei; kua ara mai ia i te hunga mate; ā, nā reira i mahi ai ngā merekara i roto i a ia."

3 I hopukia hoki a Hoani e Herora, ā, hereherea ana e ia, ā, makā ana ki te whare herehere, he mea hoki nā Herōriaha, nā te wahine a tōna tuakana, a Piripi. 4 I mea hoki a Hoani ki a ia, "E kore e tika kia riro ia i a koe." 5 Ā, i a ia e mea ana ki te whakamate i a ia, ka wehi i te mano; ki tā rātou hoki he poropiti ia.

6 Otirā, i te taenga ki te rā whānau o Herora, ka kanikani te tamāhine a Herōriaha i waenganui i a rātou, ā, ka āhuareka a Herora. 7 Kātahi ia ka mea ki a ia, oati rawa, kia hoatu ki a ia tāna mea e tono ai.

8 Nā, he mea whakakīkī ia nā tōna whaea, ka mea, "Hōmai ki konei ki ahau i runga i te rīhi te mātenga o Hoani Kaiiriiri."

9 Heoi, ka pōuri te kīngi; otiia, i whakaaro ia ki te oati, ki te hunga hoki e noho tahi ana me ia, ā, ka mea kia hoatu. 10 Nā, ka tono tāngata ia, ā, pōutoa ana te mātenga o Hoani i roto i te whare herehere. 11 Ā, i mauria tōna mātenga i runga i te rīhi, i hoatu ki te kōtiro; kawea atu ana e ia ki tōna whaea. 12 Nā, ka haere āna ākonga, ka tango i te tinana, ā, tanumia ana e rātou, ā, haere ana, kōrero ana ki a Īhu.

13 Nā, i te rongonga o Īhu, ka haere atu ia i reira rā te kaipuke ki te koraha, ki te wāhi motu kē. Ā, nō ka rongo te mano, ka aru i a ia rā uta i roto i ngā pā. 14 Ā, ka puta atu a Īhu, ka kite i te huihuinga nui, ka aroha ia ki a rātou, ā, whakaorangia ana e ia ō rātou tūroro.

15 Ā, nō ka ahiahi, ka haere atu āna ākonga ki a ia, ka mea, "He wāhi koraha tēnei, kua heke noa atu te rā; tonoa atu te mano, kia haere ai rātou ki ngā kāinga, ki te hoko kai mā rātou."

16 Anō rā ko Īhu ki a rātou, "Kāhore he mea e haere ai rātou; mā koutou e hoatu he kai mā rātou."

17 Ka mea rātou ki a ia, "Heoi anō a mātou i konei, e rima ngā taro, e rua hoki ngā ika."

18 Nā, ka mea ia, "Mauria mai ki konei ki ahau." 19 Nā, ka mea ia ki te mano kia noho ki runga i te tarutaru, ka mau i ngā taro e rima, i ngā ika hoki e rua, ka titiro ki runga ki te rangi, ka whakapai, ka whawhati, ā, hoatu ana e ia ngā taro ki ngā ākonga, ā, nā ngā ākonga ki te mano. 20 Ā, kai katoa ana rātou, ā, ka mākona; ā, kotahi tekau mā rua ngā kete i kohia ake e rātou, kī tonu i ngā whatiwhatinga i toe. 21 Ko te hunga i kai rā me te mea e rima mano ngā tāne, hāunga ngā wāhine me ngā tamariki.

22 Nā, akiaki tonu a Īhu i āna ākonga kia eke ki te kaipuke, kia whakawhiti i mua i a ia ki tāwāhi, i a ia e tuku ana i ngā mano kia haere. 23 Ā, ka oti te mano te tuku, ka kake ia ki runga ki te maunga ki te wāhi motu kē ki te īnoi; nā, kua ahiahi, ā, ko ia anake i reira. 24 Nā, tērā te kaipuke te ākina rā e te ngaru i waenga moana; i hē hoki te i hau.

25 Ā, i te whā o ngā mataaratanga o te pō ka haere a Īhu ki a rātou, i haere māori i runga i te moana. 26 Ā, i te kitenga o ngā ākonga i a ia e haere ana i runga i te moana, ka ihiihi, ka mea, "He wairua!" Ka auē i te wehi.

27 Nā, kua hohoro te kōrero a Īhu ki a rātou, te mea, "Kia manawanui, ko ahau tēnei; aua e wehi."

28 Nā, ka whakahoki a Pita ki a ia, ka mea, "E te Ariki, ki te mea ko koe tēnā, kīia mai ahau kia haere atu ki a koe i runga i te wai."

29 Nā, ka mea ia, "Haere mai."

Ā, ka marere atu a Pita i te kaipuke, ka haere i runga i te wai, kia tae ai ki a Īhu. 30 Otirā, ka kite ia i te hau e kaha ana, ka wehi; ā, ka tīmata te totohu, ka karanga ake, ka mea, "Ahau, e te Ariki, whakaorangia."

31 Hohoro tonu te totoro o te ringa o Īhu, ka hopu i a ia, ka mea ki a ia, "E te tangata whakapono iti, he aha koe i ngākau rua ai?"

32 Anō ka eke rāua ki te kaipuke, mutu pū te hau. 33 Nā, ka haere mai te hunga i runga i te kaipuke, ka koropiko ki a ia, ka mea, "He pono ko te Tama koe a te Atua!"

34 Ā, i tō rātou whitinga atu, ka tae ki te whenua o Kenehareta. 35 Ā, ka mōhio ngā tāngata o taua wāhi ki a ia, ka tono tāngata puta noa i ngā wāhi tūtata katoa o reira, hei kawe mai i ngā tūroro katoa ki a ia. 36 Ka īnoi ki a ia kia pā kau rātou ki te tāniko o tōna kākahu; ā, ora ake ngā tāngata katoa i pā.

1 *Mark 6:14f, Luk 9:7f. Vid den tiden fick landsfursten Herodes*14:1landsfursten HerodesHerodes Antipas var son till Herodes den store (Matt 2:1) och "tetrark" över Galileen och Pereen. Han hade sin huvudstad i Tzippori nära Nasaret men höll Johannes fängslad i fästningen Makerus vid Döda havet. Jesus kallar honom "räven" (Luk 13:32). Han avsattes av kejsar Caligula år 39 och dog i Lyon. höra ryktet om Jesus, 2 och han sade till sina tjänare: "Det är Johannes Döparen. Han har uppstått från de döda, och det är därför dessa krafter verkar i honom."

3 *Matt 4:12, Mark 6:17f, Luk 3:19f. Herodes hade nämligen låtit gripa och binda Johannes och sätta honom i fängelse på grund av Herodias*14:3Herodiasvar brorsdotter till Herodes Antipas och dessutom gift med hans andre halvbror Filippus. Hennes skandalösa relation med Herodes drog landet i krig med nabateerna., hustru till hans bror Filippus. 4 Johannes hade sagt till Herodes: "Det är inte tillåtet*14:4inte tillåtetenligt Mose lag (3 Mos 18:16). för dig att ha henne." 5 *Matt 21:26, Luk 20:6. Herodes ville döda honom, men han var rädd för folket eftersom de ansåg att Johannes var en profet.

6 Så kom Herodes födelsedag. Herodias dotter dansade inför gästerna, och Herodes blev så förtjust 7 att han lovade med ed att han skulle ge henne vad hon än bad om. 8 Hon uppmanades då av sin mor att säga: "Ge mig Johannes Döparens huvud här på ett fat!"

9 Kungen blev bedrövad, men för edens och gästernas skull befallde han att hon skulle få det. 10 Han lät halshugga Johannes i fängelset. 11 Johannes huvud bars in på ett fat och gavs åt flickan, och hon bar det till sin mor.

12 Johannes lärjungar kom och hämtade den döda kroppen och begravde den. Sedan gick de och berättade det för Jesus.

13 *Mark 6:30f, Luk 9:10f, Joh 6:1f. När Jesus hörde detta, drog han sig undan därifrån med båt till en öde plats där de kunde vara för sig själva. Men folket fick höra det och följde efter honom till fots från städerna. 14 När han steg ur båten såg han en stor skara människor, och han förbarmade sig över dem och botade de sjuka bland dem.

15 *Matt 15:32f. På kvällen kom lärjungarna till honom och sade: "Platsen här är ödslig och timmen är redan sen. Skicka i väg folket så att de kan gå bort till byarna och köpa sig mat." 16 Jesus sade till dem: "De behöver inte gå härifrån. Ge ni dem att äta." 17 De svarade: "Vi har inget annat här än fem bröd och två fiskar." 18 Han sade: "Hämta dem hit till mig."

19 Sedan befallde han folket att slå sig ner i gräset. Han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen, tackade Gud*14:19tackade GudDen judiska bordsbönen som troligen användes redan på Jesu tid lyder än idag: "Lovad är du, Herre vår Gud, världens Kung som frambringar bröd ur jorden" (jfr Ps 104:14)., bröt bröden och gav dem till lärjungarna, och de gav dem till folket. 20 Alla åt och blev mätta, och man plockade tolv korgar fulla med bitarna som blivit över. 21 De som hade ätit var omkring fem tusen män, förutom kvinnor och barn.

22 *Mark 6:45f, Joh 6:16f. Strax därefter befallde han lärjungarna att stiga i båten och fara i förväg över till andra sidan sjön, medan han själv sände i väg folket. 23 *Luk 6:12. När han hade skickat i väg dem, gick han upp på berget för att få vara för sig själv och be.

När det blev kväll var han ensam där. 24 Båten var redan långt*14:24långtOrdagrant "många stadier" (längdmått om 190 meter). från land och hårt ansatt av vågorna, eftersom de hade motvind. 25 Mot slutet av natten*14:25Mot slutet av nattenOrdagrant: "vid fjärde nattväkten", nattens sista fjärdedel. kom Jesus till dem, gående på sjön. 26 När lärjungarna fick se honom gå på sjön, blev de förskräckta och sade: "Det är ett spöke!" Och de skrek av rädsla. 27 Men genast sade Jesus till dem: "Var lugna! Det Är Jag*14:27 Det Är JagOrdagrant: "Jag Är" (en anspelning på Guds namn Jhvh, jfr Joh 8:24 med not).. Var inte rädda."

28 Petrus svarade: "Herre, om det är du, så befall mig att komma till dig på vattnet." 29 Han sade: "Kom!" Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. 30 *Matt 8:25f. Men när han såg hur stark vinden var, blev han rädd. Han började sjunka och ropade: "Herre, rädda mig!" 31 Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: "Så lite tro du har! Varför tvivlade du?" 32 De steg i båten och vinden lade sig. 33 *Matt 16:16, 27:54, Mark 15:39, Joh 1:49. Och de som var i båten tillbad honom och sade: "Du är verkligen Guds Son!"

34 När de hade kommit över sjön lade de till i trakten av Gennesaret. 35 Männen på platsen kände igen honom och sände ut bud i hela området, och man förde till honom alla som var sjuka 36 *Luk 6:19. och bad honom att de bara skulle få röra vid hörntofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid honom blev botade.