He Makiri nā Āhapa.

1 Kia anga mai te taringa, e tōku iwi, ki tāku ture;

tahuri mai ō koutou taringa ki ngā kupu a tōku māngai.

2 Ka puaki te kupu whakarite i tōku māngai,

ka kōrerotia e ahau ngā mea ngaro onamata –

3 i rongo nei, i mātau nei tātou,

kōrero ai hoki ō tātou mātua ki a tātou.

4 E kore e hunā e mātou i ā rātou tamariki;

me whakaatu ki tō muri whakatupuranga

ngā whakamoemiti ki a Ihowā, me tōna kaha,

me āna mahi whakamīharo i mea ai ia.

5 Kua pūmau hoki i a ia he whakaaturanga i roto i a Hākopa,

kua takoto he ture i roto i a Īharaira;

ā, whakahaua mai ana e ia ō tātou tūpuna,

kia whakaakona ki ā rātou tamariki;

6 kia mātauria ai e tō muri whakatupuranga,

e ngā tamariki e whānau, e ara ake ā mua,

mō tā rātou whakaatu ki ā rātou tamariki.

7 Kia ū ai tā rātou tūmanako ki te Atua,

kei wareware hoki ki ngā mahi a te Atua;

engari kia mau ki āna whakahau.

8 Kei rite hoki ki ō rātou tūpuna,

ki te whakatupuranga whakakeke, tutū,

ki te whakatupuranga kīhai nei i whakatikatika i tō rātou ngākau,

kīhai hoki i ū tō rātou wairua ki te Atua.

9 He hunga mau patu ngā tama a Ēparaima, he hunga hāpai kōpere,

heoi tahuri ana rātou i te rā o te tatauranga.

10 Kīhai i puritia e rātou te kawenata a te Atua;

kīhai anō i pai ki te haere i tāna ture.

11 Heoi, kua wareware ki āna mahi,

me āna mea whakamīharo i whakakitea e ia ki a rātou.

12 He mea whakamīharo āna mahi i te aroaro o ō rātou tūpuna,

i te whenua o Īhipa, i te pārae o Toana.

13 Tapahia ana e ia te moana, ā, meinga ana rātou kia whiti;

tū ake i a ia ngā wai ānō he pūranga.

14 He mea ārahi rātou e ia i te awatea ki te kapua;

i te roa hoki o te pō ki te mārama o te ahi.

15 I wāhia e ia ngā kōhatu i te koraha;

ā, me te mea nō ngā rire nui tana wai hei inu mā rātou.

16 Puta mai ana i a ia he awa i roto i te kāmaka;

meinga ana ngā wai kia heke, ānō he waipuke.

17 Heoi, ka hara anō rātou ki a ia;

whakatoi ana ki te Runga Rawa i te koraha.

18 Nā, kei te whakamātautau tō rātou ngākau i te Atua,

kei te īnoi kai mā tō rātou hiahia.

19 I kōrero kino anō rātou ki te Atua, i mea;

"E āhei rānei i te Atua te taka he tēpu ki te koraha?

20 Nanā, ko tāna patunga i te kōhatu, ka pakaru mai te wai,

ā, puke ana ngā awa;

e taea anō rānei e ia te hōmai taro,

e pae rānei i a ia he kikokiko mā tāna iwi?"

21 Nā, ko te rongonga o Ihowā, nā, ka riri;

ā, toro ana te kāpura ki a Hākopa,

puta ake ana te riri ki a Īharaira;

22 mō rātou kīhai i whakapono ki te Atua,

kīhai anō i whakawhirinaki ki tāna whakaoranga.

23 Nāna nei hoki i whakahau ngā kapua i runga,

i whakatuwhera ngā tatau o te rangi;

24 ā, whakauaina iho te mana ki runga ki a rātou hei kai;

hōmai ana hoki e ia te wīti o te rangi mā rātou.

25 Kai ana te tangata i tā te anahera kai;

i tukua e ia he kai mā rātou, ā mākona noa.

26 I whakaohokia e ia te marangai i te rangi;

i tākina anō te tonga e tōna kaha.

27 Ā, whakauaina iho e ia te kikokiko ki a rātou ānō he puehu;

he manu whai pākau ānō he one nō te moana.

28 Ā, whakangahorotia iho e ia ki waenganui i tō rātou puni;

ki ō rātou nohoanga ā tawhio noa.

29 Nā, kai ana rātou, tino mākona;

i tukua hoki e ia ki a rātou tā rātou i hiahia ai.

30 Kīhai rātou i ngaruru ki tā rātou i hiahia ai;

ā, i roto tonu tā rātou kai i ō rātou māngai,

31 nā, ka pā te riri o te Atua ki a rātou,

ā, patua iho e ia te hunga tetere o rātou;

piko ana i a ia ngā taitamariki o Īharaira.

32 Ahakoa pā katoa tēnei, i hara anō rātou;

kīhai anō i whakapono ki āna mahi whakamīharo.

33 I whakapaua ai e ia ō rātou rā ki te horihori,

ō rātou tau ki te pōtatutatu.

34 Ka patua rātou e ia, nā, ka rapu rātou i a ia,

ā, ka hoki, ka ui wawe ki te Atua.

35 Ka mahara hoki ko te Atua tō rātou kōhatu,

ko te Atua, ko te Runga Rawa, tō rātou kaihoko.

36 Otiia kei te patipati ō rātou māngai ki a ia,

ā, teka ana ō rātou arero ki a ia.

37 Kīhai hoki tō rātou ngākau i tika ki a ia;

kīhai anō rātou i ū ki tāna kawenata.

38 Ko tāna ia, he aroha;

hīpokina ana e ia te hē,

kīhai anō i whakangaro.

Āe rā, he maha āna whakahokinga iho i tōna riri,

ā, kīhai i oho katoa tōna riri.

39 I mahara hoki ia he kikokiko nei rātou;

he hau e pahure atu ana, ā, e kore e hoki mai.

40 Anō te tini o ā rātou whakatoinga i a ia i te koraha,

o ā rātou whakapōuritanga i a ia i te tahora!

41 Hoki whakamuri ana rātou, whakamātautau ana i te Atua;

whakatoia ana e rātou te Mea Tapu o Īharaira.

42 Kīhai rātou i mahara ki tōna ringa,

ki te rā i whakaorangia ai rātou e ia i te hoariri;

43 ki tāna meatanga i āna tohu ki Īhipa,

i āna merekara ki te pārae o Toana.

44 I puta kē ai i a ia ō rātou awa hei toto,

me ō rātou manga wai, tē inu ai rātou.

45 I tonoa ai e ia he huihuinga namu ki a rātou, ā, pau iho rātou;

he poroka, i hunā ai rātou.

46 Ā, hoatu ana e ia ō rātou hua ki te moka;

me tō rātou māuiui ki te māwhitiwhiti.

47 Whakamatea ana e ia ā rātou wāina ki te whatu,

ā rātou rākau hikamora ki te haupapa.

48 Tukua ana e ia ā rātou kararehe mā te whatu,

ā rātou kāhui mā ngā uira.

49 I tukua whakareretia e ia ki a rātou tōna riri,

āritarita, weriweri, me te raruraru;

he whakaeke nā ngā anahera kino.

50 Ā, whakatikaia ana e ia he ara mō tōna riri;

kīhai i tohungia tō rātou wairua kei mate,

otiia, tukua ana e ia tō rātou ora ki te mate urutā.

51 Nā, patua iho e ia ngā mātāmua i Īhipa,

te muanga o tō rātou kaha i ngā tēneti o Hama.

52 Otirā, ārahina ana e ia āna ake tāngata ānō he hipi;

whakahaerea ana rātou e ia i te koraha anō he kāhui.

53 Nā, ka ārahina mārietia rātou e ia, tē wehi rātou;

ko ō rātou hoariri ia taupokina iho e te moana.

54 Nā, ka kawea rātou e ia ki te rohe o tōna wāhi tapu,

ki tēnei maunga, i hokona nei e tōna matau.

55 Peia ana e ia ngā tauiwi i tō rātou aroaro;

ā, wehea ana e ia he kāinga mō rātou ki te aho,

whakanohoia iho ngā hapū o Īharaira ki ō rātou tēneti.

56 Heoi, ka whakamātauria,

ka whakatoia e rātou te Atua, te Runga Rawa;

kīhai hoki i mau ki āna whakaaturanga;

57 ā, hoki whakamuri ana, mahi hīanga ana, pērā ana me ō rātou mātua;

parori kē ana rātou, he pērā me te kōpere tinihanga.

58 Nā, ko ō rātou wāhi tiketike hei whakapātaritari i a ia;

ko ō rātou whakapakoko hei mea i a ia kia hae.

59 I te rongonga o te Atua, ka riri,

ka tino whakarihariha hoki ki a Īharaira.

60 Ā, mahue ake i a ia te tapenākara o Hiro,

te tēneti i whakatūria e ia ki waenganui i ngā tāngata;

61 ā, tukua ana e ia tōna kaha hei whakarau,

tōna korōria ki te ringa o te hoariri.

62 I tukua atu anō e ia tāna iwi mā te hoari;

ā, i riri ki tōna kāinga tupu.

63 Pau ake ā rātou taitama i te ahi;

kīhai anō ā rātou kōtiro i mārenatia.

64 I hinga ō rātou tohunga i te hoari;

kīhai hoki i tangi ā rātou pouaru.

65 Nā, ka maranga te Ariki ānō ko tētahi i te moe,

me te tangata kaha e hāmama ana i te wāina.

66 Ā, patua iho e ia a muri o ōna hoariri,

meinga ana rātou e ia hei taunutanga mō ake tonu atu.

67 I whakakāhore anō ia ki te tēneti o Hōhepa;

ā, kīhai i whiriwhiri i te hapū o Ēparaima;

68 heoi, ko te hapū o Hūrā tāna i whiriwhiri ai,

ko Maunga Hiona tāna i aroha ai.

69 Ā, whakatūria ana e ia tōna wāhi tapu kia pērā me ngā wāhi teitei;

me te whenua i whakapūmautia e ia mō ake tonu atu.

70 I whiriwhiria anō e ia a Rāwiri, tāna pononga,

he mea tango nāna i ngā kāinga hipi;

71 mauria ana mai e ia i te whai i ngā hipi whāereere,

hei whāngai i a Hākopa, i tāna iwi,

i a Īharaira hoki, i tōna kāinga tupu.

72 Ā, rite tonu ki te tapatahi o tōna ngākau tāna whāngai i a rātou;

he ārahi mōhio hoki tā tōna ringa i a rātou.

1 En vishetspsalm av Asaf.

Lyssna, mitt folk,

till min undervisning,

vänd era öron till min muns ord!

2 Jag vill öppna min mun

för att tala visdomsord*78:2visdomsordAnnan översättning: "liknelser". Jfr Matt 13:35 där versen citeras i samband med Kristi undervisning.,

lägga fram gåtor från gången tid.

3 *Ps 44:2. Vad vi har hört och lärt känna,

vad våra fäder berättat för oss

4 vill vi inte dölja för deras barn.

För det kommande släktet

förkunnar vi Herrens lov,

hans makt och de under han gjort.

5 *2 Mos 20:1f, 5 Mos 4:9f, 6:6f, Hes 20:10f. Han upprättade

ett vittnesbörd i Jakob,

han gav sin undervisning i Israel

och befallde våra fäder

att lära ut den till sina barn,

6 så att den blev känd

för det kommande släktet,

de barn som skulle födas.

De i sin tur skulle

berätta för sina barn,

7 så att de sätter sitt hopp till Gud

och inte glömmer Guds gärningar

utan följer hans bud.

8 *2 Mos 32:9, 33:3f, 34:9, 2 Krön 30:7, Ps 78:37, 95:7f, Hes 20:18. De ska inte bli som sina fäder,

ett trotsigt och upproriskt släkte

med opålitligt hjärta

och en ande trolös mot Gud.

9 Efraims söner,

beväpnade bågskyttar,

vände på stridens dag.

10 *Hes 20:13. De höll inte Guds förbund

utan vägrade följa hans lag,

11 de glömde hans gärningar

och undren han visat dem.

12 *2 Mos 14:1f, Hes 30:14. Inför deras fäder

hade han gjort under

i Egyptens land, på Soans mark*78:12Soans markDet deltaområde i nordöstra Egypten där israeliterna bodde före uttåget..

13 *2 Mos 14:21f, Ps 74:13, 136:13. Han klöv havet

och förde dem igenom,

han lät vattnet stå som en mur.

14 *2 Mos 13:21f, 14:24, Ps 105:39f. Han ledde dem

med molnskyn om dagen

och med eldsken

hela natten.

15 *2 Mos 17:6, 4 Mos 20:10f, Ps 105:41, 114:8, Jes 48:21, 1 Kor 10:4. Han klöv klippor i öknen

och lät dem dricka

som ur väldiga hav,

16 han lät bäckar rinna fram

ur klippan

och vatten skölja ner

som strömmar.

17 Men de fortsatte att synda

mot honom,

de gjorde uppror

mot den Högste i öknen.

18 *2 Mos 16:2f, 4 Mos 11:4f, Ps 106:14f, 1 Kor 10:9. De frestade Gud i sina hjärtan

genom att kräva mat efter sitt begär.

19 De talade mot Gud, de sade:

"Kan Gud duka ett bord i öknen?

20 Visst slog han klippan

så att vattnet flödade

och bäckar strömmade fram,

men kan han också ge bröd

eller skaffa kött åt sitt folk?"

21 *4 Mos 11:1f. När Herren hörde det

blev han vred.

Eld blossade upp mot Jakob,

vrede vällde fram mot Israel,

22 för de trodde inte på Gud

och litade inte på hans frälsning.

23 Ändå gav han befallning

åt skyarna i höjden

och öppnade himlens portar.

24 *2 Mos 16:4f, 4 Mos 11:7, Joh 6:31, 1 Kor 10:3. Han lät manna regna över dem

till mat

och gav dem säd från himlen.

25 Människor fick äta änglars bröd,

han sände dem mat

så att de blev mätta.

26 *4 Mos 11:31f. Han lät östanvinden

komma från himlen

och styrde sunnanvinden dit

med sin makt.

27 Han lät kött regna över dem

som stoft,

bevingade fåglar som havets sand.

28 Han lät dem falla mitt i deras läger,

runt omkring deras*78:28deras … derasAndra handskrifter: "sitt … sina". boningar.

29 De åt och blev övermätta,

han lät dem få vad de haft begär till.

30 Men innan de släckt sitt begär,

medan maten ännu var

i deras mun,

31 *4 Mos 11:33, Jes 10:16. kom Guds vrede över dem.

Han dödade bland de starkaste

och slog ner Israels utvalda*78:31utvaldaAnnan översättning: "unga". män.

32 *4 Mos 14:1f, Ps 106:24. Ändå fortsatte de att synda

och trodde inte på hans under.

33 *4 Mos 14:12, 22f, Ps 90:9. Då lät han deras dagar försvinna

i tomhet

och deras år i plötslig skräck.

34 När han dräpte dem

frågade de efter honom,

de vände om och sökte Gud.

35 *5 Mos 32:4, Ps 18:3. De mindes att Gud är deras klippa,

att Gud den Högste

är deras befriare.

36 *Jes 29:13, Jer 12:2. De försökte bedra honom

med sina ord,

de ljög för honom med sin tunga.

37 Deras hjärtan var inte uppriktiga

mot honom,

de var inte trogna

mot hans förbund.

38 *2 Mos 34:6f, Ps 86:5, 15, 145:8, Joel 2:13. Men han är barmhärtig

och försonar skuld,

han vill inte förgöra.

Ofta höll han tillbaka sin vrede

och lät inte hela sin glöd

bryta fram.

39 *Job 7:7, 14:1, 19f, Ps 103:13f. Han tänkte på att de bara är kött,

en vind*78:39vindAnnan översättning: "ande". som försvinner

och inte kommer åter.

40 Hur ofta trotsade de honom inte

i öknen

och bedrövade honom

i ödemarken!

41 Gång på gång frestade de Gud

och kränkte Israels Helige.

42 De kom inte ihåg hans hand

eller dagen då han befriade dem

från fienden,

43 då han gjorde sina tecken i Egypten

och sina under på Soans mark.

44 *2 Mos 7:19f. Han förvandlade deras floder

till blod

så att de inte kunde dricka

ur bäckarna.

45 *2 Mos 8:2f. Han sände flugsvärmar

som förtärde dem

och grodor som förstörde för dem,

46 *2 Mos 10:4f. han gav deras gröda åt larver

och deras skördar åt gräshoppor.

47 *2 Mos 9:18f, Ps 105:32. Han slog deras vinstockar

med hagel

och deras fikonträd med skyfall*78:47skyfallOrdets innebörd oklar. Annan möjlig översättning: "frost" (så Septuaginta).,

48 han utlämnade deras boskap åt hagel

och deras hjordar åt blixtar.

49 *2 Mos 9:3f. Han sände över dem sin vredesglöd,

harm, vrede och nöd,

en skara av olycksänglar.

50 *2 Mos 9:15. Han gav fritt utlopp åt sin vrede,

han skonade inte deras själ

från döden

utan utlämnade deras liv åt pesten.

51 *2 Mos 11:5, 12:29f, Ps 105:36, 135:8, 136:10. Han slog allt förstfött i Egypten,

livskraftens förstling

i Hams hyddor.

52 *2 Mos 12:31, Ps 77:21, 100:3. Han lät sitt folk bryta upp

som en fårflock

och förde dem som en hjord

genom öknen.

53 *2 Mos 14:19f, 15:19, Ps 106:11. Han ledde dem tryggt,

de behövde inte vara rädda,

deras fiender svaldes av havet.

54 *2 Mos 15:13, 17. Han förde dem till sitt heliga land,

till det berg som hans högra hand

hade vunnit.

55 *Jos 1:1f, 23:4f, Ps 44:3, 105:44, 135:12. Han fördrev hednafolken

framför dem,

han gav dem deras land

som arvedel

och lät Israels stammar bo

i deras hyddor.

56 *Dom 2:8f. Men de trotsade och frestade

Gud den Högste,

de höll inte fast

vid hans vittnesbörd.

57 *Hos 7:16. De vek trolöst tillbaka

som sina fäder,

de gav vika som en opålitlig båge.

58 *5 Mos 4:25f, 32:16, 21. De väckte hans vrede

med sina offerhöjder

och kränkte honom

med sina avgudabilder.

59 Gud hörde det och blev vred,

han förkastade Israel med all kraft.

60 *Jos 18:1, 1 Sam 4:11f, Jer 7:12. Han övergav sin boning i Shilo*78:60ShiloPlats strax norr om Jerusalem där tabernaklet stod under domartiden (se t ex 1 Sam 1:3f).,

det tält han rest bland människorna.

61 *1 Sam 4:11, 21. Han gav sin makt i fångenskap

och sin ära*78:61sin makt … sin äraGuds förbundsark som utlämnades åt filisteerna (se 1 Sam 4-6). i fiendehand.

62 *1 Sam 4:10. Sitt folk utlämnade han åt svärdet,

han blev vred på sin arvedel.

63 Deras unga män förtärdes av eld,

deras unga kvinnor

blev utan brudsång.

64 *1 Sam 4:11, 18, Job 27:15. Deras präster föll för svärd,

deras änkor kunde inte

hålla dödsklagan.

65 Då vaknade Herren som ur sömn,

som en hjälte bedövad av vin.

66 Han slog tillbaka sina fiender

och drog evig skam över dem.

67 Han förkastade Josefs hydda

och utvalde inte Efraims stam,

68 *Ps 48:3, 87:2, 132:13f. men Juda stam utvalde han,

Sions berg som han älskar.

69 *1 Kung 6:1f, Ps 68:17, 132:13. Han byggde sin helgedom

hög som himlen,

grundade den likt jorden för evigt.

70 *1 Sam 16:11f. Han utvalde sin tjänare David

och tog honom från fårens fållor,

71 *2 Sam 7:8, 1 Krön 11:2, Ps 28:9. han hämtade honom från tackorna

och satte honom till herde

för Jakob, sitt folk,

för Israel, sin arvedel.

72 Han var deras herde med rent hjärta

och ledde dem

med förståndig hand.