Ki te tino kaiwhakatangi. He hīmene mā ngā tama a Koraha.

1 Whakarongo ki tēnei, e ngā iwi katoa;

tahuri mai ō koutou taringa, e ngā tāngata katoa o te ao.

2 E ngā tāngata iti, koutou ko ngā tāngata rahi,

e te tangata taonga kōrua ko te rawakore.

3 Ka whakapuakina he mātauranga e tōku māngai;

ā, he āta ngārahu te whakaaro o tōku ngākau.

4 Ka tītaha tōku taringa ki te kupu whakarite;

ka puaki tāku pepeha i runga i te hāpa.

5 Kia wehi ahau ki te aha i ngā rā o te kino,

ina karapotia ahau e te kino kei ōku rekereke?

6 Ko te hunga e whakawhirinaki ana ki ō rātou taonga,

e whakamanamana ana ki te nui o ō rātou rawa.

7 E kore tētahi o rātou e āhei te hoko i tōna teina,

te hoatu rānei i tētahi utu mōna ki te Atua.

8 He nui hoki te utu mō tō rātou wairua,

ā, me whakarere atu ake ake;

9 kia ora tonu ai ia ake ake,

kia kaua e kite i te pirau.

10 E kite ana hoki ia e matemate ana ngā tāngata whakaaro nui,

e ngaro ngātahi ana te pōauau me te whakaarokore,

ā, mahue iho ō rātou taonga ki ētahi atu.

11 Ki tō rātou whakaaro puku, tērā e pūmau tonu ō rātou whare me ō rātou nohoanga,

ki ngā whakatupuranga katoa;

huaina iho ō rātou whenua ki ō rātou ingoa.

12 Heoi, kāhore te tangata e noho tonu i roto i te hōnore;

ko tōna rite kei ngā kararehe ka mōtī nei.

13 Ko tō rātou ara tēnei, arā ko tō rātou pōauau;

heoi e whakapai ana tō rātou uri ki ā rātou kōrero. Hera

14 Kei te hipi te rite; ko te wāhi mō rātou ko te rēinga;

ko te mate hei hēpara mō rātou,

hei rangatira anō te hunga tika mō rātou i te ata;

ko tō rātou ātaahua mā te rēinga e whakamōtī,

kia kore ai he whare mōna.

15 Mā te Atua ia tōku wairua e hoko mai i te rēinga;

ko ia hoki hei tukunga atu mōku. Hera

16 Kaua e wehi ua whai taonga te tangata,

ina nui haere te korōria o tōna whare.

17 Kāhore hoki āna mea e mau atu ai ia ina mate;

e kore tōna korōria e tuku iho i muri i a ia.

18 Whakapai noa ia i tōna wairua i a ia e ora ana;

ā, ka whakamoemititia koe ua pai āu mahi ki a koe anō.

19 Ka haere ia ki te whakatupuranga o ōna tūpuna;

e kore rawa rātou e kite i te mārama.

20 Ko te tangata e whakahōnoretia ana, ā, kāhore e whai whakaaro,

kei ngā kararehe ka mōtī nei tōna rite.

1 För körledaren. En psalm av Koras söner.

2 Hör detta, alla folk!

Lyssna, alla som lever i världen,

3 både låg och hög,

rik som fattig.

4 Min mun ska tala vishet,

mitt hjärtas tanke

ska vara förstånd.

5 *Ps 78:2. Jag vänder mitt öra till visdomsord,

jag tyder min gåta

till harpans toner.

6 Varför vara rädd

under olyckans dagar

när mina förföljares*49:6förföljaresAnnan översättning: "bedragares". ondska

omger mig?

7 De litar till sina ägodelar

och stoltserar

med sin stora rikedom.

8 Men ingen kan köpa sin broder fri

eller ge Gud lösepenning

för honom.

9 Hans själs lösen är dyr,

den kan inte betalas till evig tid

10 så att han får leva för alltid

och aldrig se förgängelsen.

11 *Pred 2:16, 18, Jer 17:11. Nej, man ser att de visa dör,

att både dårar och oförnuftiga

går under

och lämnar sin rikedom åt andra.

12 De tror att deras hus

ska bestå*49:12De tror att deras hus ska beståAndra handskrifter (så Septuaginta): "Deras gravar förblir deras hus". för evigt,

deras boningar

från släkte till släkte.

De uppkallar sina marker

efter sina namn.

13 *Pred 3:19. Men människan i all sin härlighet

har inte bestånd*49:13beståndAndra handskrifter (Septuaginta): "förstånd" (jfr vers 21).,

hon liknar djuren som förgås.

14 Så går det dem

som litar till sig själva*49:14litar till sig självaAnnan översättning: "är dåraktiga".

och deras efterföljare

som gillar deras ord. Sela

15 Som får drivs de ner i dödsriket,

döden blir deras herde*49:15blir deras herdeAnnan översättning: "förtär dem"..

De rättfärdiga ska råda över dem

när morgonen gryr.

Deras gestalt tynar bort i dödsriket,

de får ingen upphöjd boning.

16 *1 Mos 5:24, Ps 16:10, 48:15, 73:24, Hos 13:14. Men Gud ska friköpa min själ

från dödsrikets våld,

han ska ta emot mig. Sela

17 Bli inte imponerad när någon blir rik,

när hans hus växer i härlighet,

18 *Ps 39:7, Job 27:16f, Luk 12:13f, 1 Tim 6:7. för han får inget med sig i döden,

hans härlighet följer inte

med honom ner.

19 Även om han skattar sig lycklig

under livet

och får beröm när han gör det gott

för sig själv,

20 så går hans själ till sina fäder,

till dem som aldrig mer ser ljuset.

21 En människa som i all sin härlighet

inte har förstånd,

hon liknar djuren som förgås.