1 I mea anō a Kīngi Rāwiri ki te whakaminenga katoa: "Ko tāku tama, ko Horomona, ko te mea kotahi i whiriwhiria nei e te Atua, he tamariki ia, he mea ngāwari, he nui hoki te mahi; ehara hoki i te whare mō te tangata; engari mō Ihowā, mō te Atua. 2 Nā, kua whakapaua nei e ahau ōku uaua ki te mahi mea mai mō te whare o tōku Atua, te kōura mō ngā mea kōura, te hiriwa mō ngā mea hiriwa, te parāhi mō ngā mea parāhi, te rino mō ngā mea rino, te rākau mō ngā mea rākau, ngā kōhatu onika, ngā kōhatu e whakanohoia ana, ngā kōhatu kanapa, me ngā mea kakano whakauru, ngā kōhatu utu nui katoa, me ngā kōhatu mapere, tōna tini. 3 Tēnei anō ētahi, he pai tonu hoki nōku ki te whare o tōku Atua; nāku ake tēnei, he kōura, he hiriwa ka hoatu nei mō te whare o tōku Atua, hei tāpiri mō ngā mea katoa kua oti nei i ahau te mahi mai mō te whare tapu: 4 arā, e toru mano taranata kōura, nō te kōura o Ōpira, e whitu mano taranata hiriwa, he mea parakore, hei kōpaki mō ngā taha o ngā whare, 5 ko te kōura mō ngā mea kōura, ko te hiriwa mō ngā mea hiriwa, mō ngā mea katoa, e mahia e ngā ringa o ngā kaimahi. Nā, ko wai e hihiko ana ināianei ki te tāpae i a ia mā Ihowā?"

6 Nā, hihiko tonu ngā rangatira o ngā whare o ngā mātua, me ngā rangatira o ngā iwi o Īharaira, ngā rangatira o ngā mano, o ngā rau, rātou ko ngā rangatira o te mahi a te kīngi. 7 Ā, hōmai ana e rātou mō te mahi ki te whare o te Atua he kōura e rima mano taranata, tekau mano tarami, he hiriwa kotahi tekau mano taranata, he parāhi kotahi tekau mā waru mano taranata, he rino kotahi rau mano taranata. 8 Nā, ko te hunga i kitea nei ki a rātou he kōhatu pai, hōmai ana e rātou ki roto ki ngā taonga o te whare o Ihowā, arā ki te ringa o Tehiere Kerehoni. 9 Nā, ka koa te iwi, i a rātou i hihiko nei ki te tāpae noa; he tapatahi hoki te ngākau i hihiko ai rātou ki tā Ihowā mahi; nui atu hoki te koa i koa ai a Kīngi Rāwiri.

10 Nā, ka whakapai a Rāwiri i a Ihowā i te tirohanga a te whakaminenga katoa; i mea a Rāwiri,

"Kia whakapaingia koe, e Ihowā,

e te Atua o tō mātou matua, o Īharaira,

he mea nō tua whakarere ā ake tonu atu.

11 Nōu hoki, e Ihowā, te nui, te mana,

te korōria, te wikitōria, te hōnore;

nōu ngā mea katoa i te rangi, i te whenua;

nōu te rangatiratanga, e Ihowā;

he tiketike noa ake hoki koe,

hei upoko mō te katoa.

12 Nāu ngā taonga, me te hōnore, ko koe hoki hei kīngi mō te katoa;

kei tōu ringa te kaha me te mana;

mā tōu ringa anō e hōmai te nui, te kaha, mō te katoa.

13 Nā, tēnei mātou, e tō mātou Atua, te whakawhetai nei ki a koe,

te whakamoemiti nei ki tōu ingoa korōria.

14 "Ko wai oti ahau, ā, he aha tōku iwi, i whai kaha ai mātou, i pēnei ai te hihiko? Nāu hoki te katoa, nōu anō hoki tā mātou ka hoatu nei ki a koe. 15 He manene hoki mātou i tōu aroaro, he noho noa iho, he pērā me ō mātou mātua; rite tonu ki te ātārangi ō mātou rā i runga i te whenua; kāhore hoki he tūturutanga. 16 E Ihowā, e tō mātou Atua, ko tēnei pūranga katoa kua pae nei i a mātou hei hanga i tētahi whare mōu, mō tōu ingoa tapu, nā tōu ringa ēnei, nāu hoki te katoa. 17 E mōhio ana hoki ahau, e tōku Atua, e whakamātauria ana te ngākau e koe, e manako ana hoki koe ki te tika. Ko ahau nei, he tika tōku ngākau i meatia noatia mai ai e ahau ēnei mea katoa; ā, tēnei ahau te koa nei i tōku kitenga i tāu iwi i konei e hihiko ana ki tāu mahi. 18 E Ihowā, e te Atua o Āperahama, o Īhaka, o Īharaira, o ō mātou mātua, kia mau tēnei ake nei, ake nei, i roto i ngā tokonga ake o ngā whakaaro o te ngākau o tāu iwi, whakaangahia hoki ō rātou ngākau ki a koe. 19 Ki tāku tama hoki, ki a Horomona, hōmai he ngākau tapatahi, kia puritia ai e ia āu whakahau, āu whakaaturanga, āu tikanga, kia oti katoa i a ia; kia hangā hoki te whare, mō reira nei ngā mea kua pae nei i ahau."

20 Nā, ka mea a Rāwiri ki te whakaminenga katoa, "Tēnā, whakapaingia a Ihowā, tō koutou Atua." Nā, kei te whakapai te whakaminenga katoa ki a Ihowā, ki te Atua o ō rātou mātua tuohu ana rātou, piko ana ki a Ihowā, ki te kīngi hoki.

21 I patu whakahere anō rātou ki a Ihowā, i whakaeke i ngā tahunga tinana ki a Ihowā i te aonga ake o taua rā; kotahi mano pūru, kotahi mano hipi toa, kotahi mano reme, me ngā ringihanga, me ngā patunga tapu, tōna tini, hei mea mō Īharaira katoa. 22 Nā, kai ana rātou, inu ana i te aroaro o Ihowā i taua rā, he nui te koa.

Ā, ka tuaruatia tā rātou whakakīngi i a Horomona tama a Rāwiri; whakawahia ana ia ki a Ihowā, hei rangatira; ko Hāroko hoki hei tohunga. 23 Kātahi ka noho a Horomona ki te torōna o Ihowā, hei kīngi i muri i tōna pāpā, i a Rāwiri, ā, kake ana; rongo tonu anō ki a ia a Īharaira katoa. 24 Nā, ko ngā rangatira katoa, me ngā mārohirohi, me ngā tama katoa a Kīngi Rāwiri, ngāwari noa iho rātou ki te kīngi, ki a Horomona.

25 Ā, whakanuia rawatia ake a Horomona e Ihowā i te tirohanga a Īharaira katoa, hōmai ana ki a ia he korōria kīngi, kāhore nei he rite i ngā kīngi katoa o Īharaira i mua i a ia.

26 Heoi, ko Rāwiri tama a Hehe te kīngi o Īharaira katoa. 27 Nā, ko ngā rā i kīngi ai ia ki a Īharaira, e whā tekau tau; e whitu ngā tau i kīngi ai ia ki Heperona, e toru tekau mā toru ngā tau i kīngi ai ki Hiruhārama. 28 Nā, ka mate ia, he pai tōna koroheketanga, hira tonu ōna rā, ōna taonga, tōna korōria; ā, ko tāna tama, ko Horomona te kīngi i muri i a ia.

29 Nā, ko ngā mahi a Kīngi Rāwiri, ō mua, ō muri, nanā, kua oti te tuhituhi ki ngā kupu a Hamuera matakite, ki ngā kupu anō a Nātana poropiti, ki ngā kupu anō hoki a Kara matakite, 30 me tōna kīngitanga katoa, me tōna māia, me ngā wā i a ia, i a Īharaira, i ngā rangatiratanga katoa o ngā whenua.

1 *1 Krön 22:5. Kung David sade till hela församlingen: "Min son Salomo, den ende som Gud har utvalt, är ung och vek och arbetet är stort, för detta palats är inte för en människa utan för Herren Gud. 2 *1 Krön 22:14. Därför har jag, så långt jag förmått, skaffat guld till det som ska vara av guld i min Guds hus, silver till det som ska vara av silver, koppar till det som ska vara av koppar, järn till det som ska vara av järn och trä till det som ska vara av trä. Dessutom har jag skaffat onyxer och andra infattningsstenar, svartglänsande och brokiga stenar och alla slags dyrbara stenar liksom marmor*29:2marmorSyftar troligen på kalkalabaster. i mängd. 3 Eftersom jag älskar min Guds hus ger jag också vad jag själv äger i guld och silver till min Guds hus, utöver allt som jag förut har skaffat till det heliga huset: 4 3 000 talenter guld av guld från Ofir, och 7 000 talenter*29:3f3 000 talenter … 7 000 talenterCa 90 ton guld och 200 ton silver. renat silver till att överdra byggnadernas väggar med, 5 *2 Mos 35:4f. för att göra av guld det som ska vara av guld och för att göra av silver det som ska vara av silver, till allt slags arbete som utförs av konsthantverkare. Vem vill i dag bära fram sina frivilliga gåvor åt Herren?"

6 *2 Mos 35:21f, 4 Mos 7:1f, 1 Krön 28:1f. Familjehövdingarna och Israels stamhövdingar, överbefälen och underbefälen liksom ledarna för kungens arbeten bar fram sina frivilliga gåvor. 7 De gav till arbetet på Guds hus 5 000 talenter guld, 10 000 dariker, 10 000 talenter silver, 18 000 talenter koppar och 100 000 talenter*29:7talenterMängderna motsvarar ca 150 ton guld, 300 ton silver, 550 ton koppar och 3 000 ton järn. Dariker, persiska guldmynt om ca 8,5 gram, är troligen en omräkning ur författarens perspektiv på 400-talet f Kr. järn. 8 *2 Mos 35:27, 1 Krön 23:8, 26:21f. Var och en som hade ädelstenar gav dem till skatten i Herrens hus under gershoniten Jehiels vård. 9 Då gladde sig folket över deras frivilliga gåvor, för de bar fram sina frivilliga gåvor åt Herren av hängivet hjärta. Också kung David gladde sig mycket.

10 David lovade Herren inför hela församlingen. David sade:

"Lovad är du, Herre,

vår fader Israels Gud,

från evighet till evighet!

11 *1 Tim 1:17, Upp 4:11, 5:12f. Dig, Herre,

tillhör storhet och makt,

härlighet och glans och majestät,

allt som finns i himlen

och på jorden.

Ditt, o Herre, är riket,*29:11makt, härlighet ... Ditt ... är riketDen traditionella lovprisningen som avslutar Herrens bön (Matt 6:9f) är troligen hämtad från denna vers.

och du har upphöjt dig

till ett huvud över allt.

12 *2 Krön 1:12, 20:6. Rikedom och ära kommer från dig,

du råder över allt,

och i din hand är kraft och makt.

Din hand kan göra vad som helst,

stort och starkt.

13 Så tackar vi dig nu, vår Gud,

och lovar ditt härliga namn.

14 För vad är väl jag, och vad är mitt folk, att vi själva skulle kunna ge sådana frivilliga gåvor? Nej, allt kommer från dig, och ur din hand har vi gett det åt dig. 15 *3 Mos 25:23, Job 8:9, 14:1f, Ps 39:13, 90:5f, 102:12, 119:19, Pred 7:1, Hebr 11:13. För vi är främlingar hos dig och gäster som alla våra fäder. Som en skugga är våra dagar på jorden, och utan hopp. 16 Herre vår Gud, alla dessa gåvor som vi skaffat för att bygga dig ett hus åt ditt heliga namn – från din hand har de kommit, och ditt är alltsammans.

17 *1 Krön 28:9, Ps 7:10, Upp 2:23. Jag vet, min Gud, att du prövar hjärtat och har behag till vad som är rätt. Med ärligt hjärta har jag burit fram alla dessa frivilliga gåvor. Och nu har jag också sett med glädje hur ditt folk som står här har burit fram sina frivilliga gåvor till dig. 18 Herre, Abrahams, Isaks och Israels, våra fäders Gud, låt ditt folks hjärtas sinne och tankar vara redo till sådant för evigt, och vänd deras hjärtan till dig. 19 Ge min son Salomo ett hängivet hjärta så att han håller dina bud, dina vittnesbörd och dina stadgar och utför allt detta och bygger templet som jag förberett."

20 Därefter sade David till hela församlingen: "Lova Herren er Gud!" Då lovade hela församlingen Herren, sina fäders Gud, och de bugade sig och föll ner för Herren och för kungen. 21 Dagen därpå slaktade de slaktoffer åt Herren och offrade brännoffer åt Herren: 1 000 tjurar, 1 000 baggar och 1 000 lamm med tillhörande dryckesoffer, dessutom slaktoffer i mängd för hela Israel. 22 De åt och drack med stor glädje inför Herrens ansikte den dagen, och för andra gången gjorde de Salomo, Davids son, till kung.*29:22andra gången … kungFolkets bekräftelse av kung Davids beslut i 23:1 (jfr hur Saul blev erkänd i 1 Sam 11:15 efter 1 Sam 10, och David i 2 Sam 5:1f efter 1 Sam 16:13). De smorde honom till en Herrens furste och Sadok till präst. 23 *1 Kung 1:35. Så satt Salomo på Herrens tron som kung efter sin far David, och han blev framgångsrik. Hela Israel lydde honom. 24 Alla hövdingarna och hjältarna och dessutom alla kung Davids söner underordnade sig kung Salomo. 25 *1 Kung 2:12, 10:23f, 2 Krön 1:1. Och Herren gjorde Salomo mycket stor inför hela Israel och lät hans kungliga härlighet bli större än någon annans som varit kung över Israel före honom.

26 David, Ishais son, hade regerat över hela Israel. 27 *2 Sam 5:4f, 1 Kung 2:11, 1 Krön 3:4. Den tid han regerade över Israel var fyrtio år.*29:27fyrtio årCa 1010-970 f Kr. Han regerade sju år i Hebron och trettiotre år i Jerusalem. 28 Han dog i en god ålder, mätt på att leva och mätt på rikedom och ära. Hans son Salomo blev kung efter honom.

29 *1 Krön 21:9. Vad som mer finns att säga om kung David, om hans första tid och hans sista, det*29:29Samuels ... Natans ... Gads krönikaTroligen Samuelsböckerna (se deras inledningsnoter). finns skrivet i siaren Samuels krönika, i profeten Natans krönika och i siaren Gads krönika. 30 Där står också om hela hans regering och hans bedrifter och de händelser som mötte honom och Israel och alla andra länder och riken.