1 Nā, kua koroheketia a Āperahama, ā, kua maha rawa ōna rā; ā, i manaaki a Ihowā i a Āperahama i ngā mea katoa. 2 Nā, ka mea a Āperahama ki te kaumātua o āna pononga i roto i tōna whare, ki te kaiwhakahaere o āna mea katoa, "Tēnā, whakapākia mai tōu ringa ki raro ki tōku hūhā, 3 ā, me whakaoati koe e ahau ki a Ihowā, ki te Atua o te rangi, ki te Atua hoki o te whenua, kia kaua e tangohia e koe he wahine mā tāku tama i roto i ngā tamāhine a ngā Kanaani, a te iwi e noho nei ahau i roto i a rātou. 4 Engari me haere koe ki tōku whenua, ki ōku whanaunga, ka tango mai ai i tētahi wahine mā tāku tama, mā Īhaka."

5 Nā, ka mea te pononga ki a ia, "Ākuanei pea ka kore e pai te wahine ki te whai mai i ahau ki tēnei whenua; me whakahoki rānei e ahau tāu tama ki te whenua i haere mai nei koe i reira?"

6 Ka mea a Āperahama ki a ia, "Kia tino mōhio koe, kaua rawa tāku tama e whakahokia ki reira. 7 Ko Ihowā, ko te Atua o te rangi, nāna nei ahau i tango mai i te whare o tōku pāpā, i te whenua hoki i whānau ai ahau, i kōrero ki ahau, i oati hoki ki ahau, ‘Ka hoatu e ahau tēnei whenua ki ōu uri,’ māna e tono mai tāna anahera ki mua i koe, ā, ka riro mai i a koe tētahi wahine mā tāku tama i reira. 8 Ā, ki te kāhore te wahine e pai ki te whai mai i a koe, kātahi koe ka wātea i tēnei oati āku; otiia kaua e whakahokia e koe tāku tama ki reira." 9 Nā, ka whakapākia e te pononga tōna ringa ki raro i te hūhā o Āperahama, o tōna ariki, ā, ka oati ki a ia mō taua mea.

10 Nā, ka tangohia e te pononga ētahi kāmera kotahi tekau i roto i ngā kāmera a tōna ariki, ā, haere ana; i tōna ringa hoki ngā mea papai katoa a tōna ariki; ā, whakatika ana ia, haere ana ki Mehopotamia, ki te pā o Nahora. 11 Nā, ka mea ia i ngā kāmera kia tūturi ki te taha o te puna wai i waho o te pā i te ahiahi, i te wā e puta mai ai ngā wāhine ki te utu wai.

12 Ā, ka mea ia, "E Ihowā, e te Atua o tōku ariki, o Āperahama, kia whai wāhi ahau ākuanei, whakaputaina hoki he aroha ki tōku ariki, ki a Āperahama. 13 Tēnei ahau te tū nei i te taha o te puna wai; ā, e haere mai ana ngā tamāhine a ngā tāngata o te pā ki te utu wai. 14 Ā, ko te kōtiro e mea ai ahau ki a ia, ‘Tukua iho tāu oko kia inu ai ahau,’ ā, ka mea ia, ‘E inu, me whakainu anō e ahau āu kāmera,’ kia rite ia i a koe mā tāu pononga, mā Īhaka; mā reira ka mōhio ai ahau e whakaputa aroha ana koe ki tōku ariki."

15 Heoi, kīanō i mutu noa tāna kōrero, nā, kua puta mai a Ripeka, tamāhine a Petuere, tama a Mireka, a te wahine a Nahora, teina o Āperahama, me tāna oko i runga i tōna pokohiwi. 16 Nā, ko te kōtiro rā he tino ātaahua ki te titiro atu, he wāhina, kāhore anō tētahi tāne kia mōhio noa ki a ia. Nā, ka heke atu ia ki te puna, ka whakakī i tāna oko, ā, ka haere ake.

17 Nā, ka rere te pononga rā ki te whakatūtaki i a ia, ka mea, "Hōmai he wai mōku, nē, o tāu oko kia iti nei?"

18 Ā, ka mea ia, "E inu, e tōku ariki," nā, hohoro tonu tāna tuku iho i tāna oko ki runga ki tōna ringa, ā, whakainumia ana ia.

19 Ā, ka mutu tāna whakainu i a ia, ka mea ia, "Me utu anō hoki e ahau mō āu kāmera, kia poto rā anō rātou te whakainu." 20 Nā, hohoro tonu tāna riringi atu i te wai o tāna oko ki roto ki te waka, ā, rere ana anō ki te puna ki te utu, ā, utuhia mai ana e ia mō ana kāmera katoa. 21 Ko taua tangata ia matatau tonu tāna titiro ki a ia, kīhai hoki i hamumu, kia mōhio ia ka whakatikaia rānei e Ihowā tōna ara, kāhore rānei.

22 Ā, ka mutu te inu o ngā kāmera, nā, ka tīkina e taua tangata tētahi whakakai kōura, he hāwhe hekere tōna taimaha, me ngā poroporo e rua mō ōna ringa, kotahi tekau ngā hekere kōura te taimaha; 23 ā, ka mea, "Nā wai koe tamāhine? Tēnā, kōrero mai ki ahau; he wāhi rānei kei te whare o tōu pāpā hei moenga mō mātou?"

24 Nā, ka mea ia ki a ia, "He tamāhine ahau nā Petuere, tama a Mireka, i whānau nei i a rāua ko Nahora." 25 Ā, ka mea anō ia ki a ia, "He nui ā mātou kakau wīti, me ā mātou otaota hei kai, me tētahi wāhi hoki hei moenga."

26 Nā, tuohu ana taua tangata, koropiko ana ki a Ihowā, 27 ā, ka mea, "Kia whakapaingia a Ihowā, te Atua o tōku rangatira, o Āperahama, kīhai nei i wareware ki tōna aroha, ki tōna pono ki tōku rangatira. Tēnā ko ahau, nā Ihowā anō ahau i arataki mai i te ara ki te whare o ngā tēina o tōku rangatira."

28 Nā, ka oma te kōtiro rā, ka kōrero i ēnei mea ki te whare o tōna whaea. 29 Nā, he tungāne tō Ripeka, ko Rāpana tōna ingoa; nā, ka rere a Rāpana ki taua tangata, ki waho, ki te puna. 30 Nā, i tōna kitenga i te whakakai me ngā poroporo i ngā ringa o tōna tuahine, ā, ka rongo hoki ki ngā kupu a Ripeka, a tōna tuahine, i mea rā, "I pēnei ngā kōrero a taua tangata ki ahau," ka haere ia ki taua tangata; nā, i te taha ia o ngā kāmera, i te puna wai e tū ana; 31 ā, ka mea, "Tomo mai, e te manaakitanga a Ihowā; he aha koe i tū ai i waho? Kua oti hoki i ahau te whare te whakapai, me tētahi wāhi mō ngā kāmera."

32 Nā, ka haere taua tangata ki te whare, ā, wetekina ana e ia ngā mea o ngā kāmera; i hōmai anō e ia he kakau wīti me tētahi otaota hei kai mā ngā kararehe, me te wai hei horoi mō ōna waewae, mō ngā waewae hoki o ōna hoa. 33 Nā, ka whakatakotoria he kai ki tōna aroaro; otiia ka mea ia, "E kore ahau e kai, kia kōrerotia rā anō e ahau tāku haere."

Ka mea tērā, "Kōrero."

34 Nā, ka mea ia, "He pononga ahau nā Āperahama. 35 Ā, kua manaakitia rawatia tōku ariki e Ihowā; kua nui ia; ā, kua hōmai hoki ki a ia he hipi, he kau, he hiriwa, he kōura, he pononga tāne, he pononga wāhine, he kāmera, he kāihe. 36 Ā, kua whānau he tama mā tōku ariki i a Hara, i te wahine a tōku ariki, i a ia kua rūruhitia; ā, kua hoatu e ia āna mea katoa ki a ia. 37 Nā, i whakaoati tōku ariki i ahau, i mea mai, ‘Kei tangohia e koe he wahine mā tāku tama i roto i ngā tamāhine a ngā Kanaani, e noho nei ahau i tō rātou whenua; 38 engari me haere koe ki te whare o tōku pāpā, ki ōku whanaunga ka tango ai i tētahi wahine mā tāku tama.’

39 "Anō rā ko ahau ki tōku ariki, ‘E kore pea te wahine e whai mai i ahau.’

40 "Ā, ka mea mai ia ki ahau, ‘Mā Ihowā, kei tōna aroaro nei tōku hāereerenga, māna e tono tāna anahera hei hoa mōu, māna hoki e whakatika tōu ara; ā, ka tango mai koe i tētahi wahine mā tāku tama i roto i ōku whanaunga, i roto hoki i te whare o tōku pāpā. 41 Kātahi koe ka wātea i tāku oati, ki te haere koe ki ōku whanaunga; ā, ki te kāhore e hōmai e rātou ki a koe, nā, ka wātea koe i tāku oati.’

42 "I haere mai ahau i tēnei rā ki te puna, ā, ka mea ahau, ‘E Ihowā, e te Atua o tōku ariki, o Āperahama, ki te mea e whakatika ana koe i tōku ara e haere nei ahau. 43 Nā, tēnei ahau te tū nei i te taha o te puna wai; ā, ko te kōtiro e puta mai ki te utu, ā, ka mea ahau ki a ia, "Hōmai he wāhi wai mōku i tāu oko kia inu ahau," 44 ā, ka mea mai ia ki ahau, "E inu, ā, me utu anō e ahau mō āu kāmera." Kia rite ia i a Ihowā hei wahine mā te tama a tōku ariki.’

45 "Kīanō i mutu noa tāku kōrero i roto i tōku ngākau, nā, ko te putanga ake o Ripeka me tāna oko i runga i tōna pokohiwi; kua heke ki te poka ki te utu. Nā, ka mea ahau ki a ia, ‘Kia inu ahau, nē?’

46 "Nā, ka hohoro ia, ka tuku i tāna oko i tōna pokohiwi, ā, ka mea mai, ‘E inu, me whakainu anō e ahau āu kāmera.’ Nā, inu ana ahau, ā, i whakainumia anō hoki e ia ngā kāmera.

47 "Nā, ka ui ahau ki a ia, ‘He tamāhine koe nā wai?’

"Ā, ka mea mai ia, ‘He tamāhine nā Petuere, tama a Nahora, i whānau nei mā rāua ko Mireka.’

"Nā, kuhua ana e ahau te whakakai ki tōna ihu, me ngā poroporo ki ōna ringa. 48 Nā, ka tuohu ahau, ka koropiko ki a Ihowā, ka whakapai hoki i a Ihowā, i te Atua o tōku ariki, o Āperahama, mōna i ārahi i ahau i te huarahi tika ki te tiki mai i te tamāhine a te teina o tōku ariki mā tāna tama. 49 Nā, ki te mea he aroha tō koutou, he mahi pono ki tōku ariki, kōrero mai ki ahau; ki te kāhore, kōrero mai; kia tahuri ake ai ahau ki matau rānei, ki mauī rānei."

50 Nā, ka whakahoki a Rāpana rāua ko Petuere, ka mea, "I puta mai tēnei mea i a Ihowā; e kore e taea e māua te kōrero ki a koe te pai, te kino rānei. 51 Nanā, kei tōu aroaro a Ripeka, tangohia, haere, ā, kia meinga ia hei wahine mā te tama a tōu ariki, hei pērā me tā Ihowā i kōrero ai."

52 Ā, ka rongo te pononga a Āperahama i ā rāua kōrero, nā, piko ana ia ki te whenua, ki a Ihowā. 53 Nā, ka tangohia ake e te pononga he mea hiriwa, he mea kōura, he kākahu hoki, ā, hoatu ana e ia ki a Ripeka; ā, i hoatu e ia ētahi mea tino papai ki tōna tungāne rāua ko tōna whaea. 54 Nā, ka kai rātou, ka inu, rātou tahi ko ōna hoa haere, ā, moe iho i te pō.

Ā, i te ata ka oho rātou, ka mea atu ia, "Tukua ahau kia haere ki tōku ariki."

55 Nā, ka mea tōna tungāne rāua ko tōna whaea, "Waiho te kōtiro i a mātou mō ētahi rā torutoru, kia kotahi tekau pea; muri iho ka haere."

56 Nā, ka mea ia ki a rāua, "Kaua ahau whakawarea, kua whakatikaia nei hoki tōku ara e Ihowā; tukua ahau kia haere ki tōku ariki."

57 Nā, ka mea rāua, "Me karanga e māua te kōtiro, ka ui ai ki tōna māngai." 58 Nā, ka karangatia e rāua a Ripeka, ka mea ki a ia, "Ka haere rānei koe i te tangata nei?"

Ka mea ia, "Ka haere."

59 Nā, tukua ana e rātou a Ripeka, tō rātou tuahine, rātou ko tōna kaiwhakangote, ko te pononga hoki a Āperahama, me āna tāngata. 60 Nā, ka manaaki rātou i a Ripeka, ka mea ki a ia,

"E tō mātou tuahine, kia meinga koe

hei whaea mō ngā mano tini;

ā, kia riro i ōu uri

te kūwaha o ō rātou hoariri!"

61 Nā, ka whakatika a Ripeka, rātou ko āna kōtiro, ā, eke ana ki runga ki ngā kāmera, aru ana i taua tangata; nā, ka mauria e taua pononga a Ripeka, ā, haere ana.

62 Nā, ka hoki mai a Īhaka, i te haere i Peere-Rahai-Roi; i te wāhi hoki ki te tonga ia e noho ana. 63 Ā, ka puta atu a Īhaka ki te pārae i te tūahiahi ki te whakaaroaro; nā, ka maranga ake ōna kanohi, ka titiro, nā, ko ngā kāmera e haere mai ana. 64 Ā, ka whakaara ake a Ripeka i ōna kanohi, ā, nō tōna kitenga i a Īhaka, ka marere ia ki raro i te kāmera. 65 Ā, ka mea atu ia ki te pononga, "Ko wai tēnei tangata e haere mai nei i te pārae ki te whakatau i a tātou?"

Anō rā ko te pononga, "Ko tōku ariki tēnā." Nā, ka mau ia ki tētahi ārai kanohi, ka hīpoki i a ia.

66 Nā, ka kōrerotia e te pononga ki a Īhaka ngā mea katoa i mea ai ia. 67 Nā, ka kawea ia e Īhaka ki te tēneti o tōna whaea, o Hara. Ā, tangohia ana e ia a Ripeka, ā, ka noho ia hei wahine māna; ā, ka aroha ia ki a ia. Ā, ka whai tānga manawa a Īhaka i muri i te matenga o tōna whaea.

1 Abraham var nu gammal och hade nått hög ålder, och Herren hade välsignat honom i allt.

2 *1 Mos 15:2. Då sade Abraham till den äldste tjänaren*24:2den äldste tjänarenKanske Elieser ("Gud är min hjälp"), Abrahams tidigare arvinge (15:2). i sitt hus, den som hade ansvar för allt som Abraham ägde: "Lägg din hand under min höft*24:2under min höftSymbolisk gest: eden gäller ättens fortlevnad.. 3 Lova mig med ed vid Herren, himlens Gud och jordens Gud, att du inte tar en hustru åt min son från döttrarna till kananeerna som jag bor ibland, 4 utan att du går till mitt land och min släkt och där tar en hustru åt min son Isak."

5 Tjänaren sade till honom: "Men om kvinnan inte vill följa med mig till det här landet, ska jag då föra din son tillbaka till det land som du har kommit ifrån?" 6 Abraham svarade honom: "Se till att du inte för min son tillbaka dit. 7 *1 Mos 12:7, 13:15, 15:7, 18.Herren, himlens Gud som har tagit mig från min fars hus och från det land där jag föddes, han som har talat till mig och gett mig sin ed och sagt: ’Åt dina efterkommande ska jag ge detta land’, han ska sända sin ängel framför dig, så att du kan hämta en hustru åt min son därifrån. 8 Men om kvinnan inte vill följa med dig, är du fri från denna ed till mig. För bara inte min son tillbaka dit!" 9 Då lade tjänaren sin hand under sin herre Abrahams höft och lovade honom detta med ed.

10 *1 Mos 11:29, 31. Tjänaren tog sedan tio av sin herres kameler*24:10kamelerKamelen tämjdes i nuvarande Turkmenistan under 2000-talet f Kr och spred sig västerut. Den omnämns i flera mesopotamiska texter från ca 1700-talet f Kr. och gav sig i väg med alla slags dyrbara gåvor från sin herre. Han styrde sin färd mot Nahors stad i Aram-Naharajim*24:10Aram-NaharajimBetyder "Aram med de två floderna", område i östra Syrien mellan Eufrat och Tigris (eller bifloden Habur). Här, nästan 100 mil från Beer-Sheba, låg Nahors stad Harran (11:27f).. 11 Där lät han kamelerna lägga sig ner vid en vattenbrunn utanför staden. Det var nu kväll, den tid då kvinnorna brukade komma ut och hämta vatten. 12 Och han bad: "Herre, min herre Abrahams Gud, låt mig få framgång i dag och visa nåd mot min herre Abraham. 13 Jag står här vid vattenkällan, och stadens döttrar kommer hit för att hämta vatten. 14 Om jag ber en flicka: Räck mig din kruka så att jag får dricka, och hon svarar: Drick! Jag ger vatten åt dina kameler också, låt henne då vara den du har bestämt åt din tjänare Isak. På så sätt ska jag veta att du har visat godhet mot min herre."

15 *1 Mos 22:23, Jes 65:24. Och det blev så att innan han hade slutat tala, se, då kom Rebecka*24:15RebeckaHebr. rivká är besläktat med ord för "ko" eller "gödkalv". ut med sin kruka på axeln. Hon var dotter till Betuel som var son till Milka, Abrahams bror Nahors hustru. 16 Det var en mycket vacker flicka, en ung kvinna som inte haft någon man.*24:16hade haft någon manOrdagrant: "känt". Hon gick ner till källan och fyllde sin kruka och steg sedan upp igen.

17 Då sprang tjänaren emot henne och sade: "Låt mig få dricka lite vatten ur din kruka." 18 "Drick, min herre", svarade hon, tog snabbt ner krukan i handen och gav honom att dricka. 19 När hon hade gett honom att dricka sade hon: "Jag ska ösa upp vatten åt dina kameler också, tills de alla har fått dricka." 20 Hon skyndade sig att tömma sin kruka i vattenhon och sprang sedan tillbaka till brunnen för att ösa upp vatten. Hon öste så upp vatten åt alla hans kameler.

21 Mannen iakttog henne under tystnad, för han ville veta om Herren hade gjort hans resa framgångsrik eller inte. 22 När alla kamelerna hade druckit tog mannen fram en näsring av guld som vägde en halv sikel och två guldarmband som vägde tio siklar,*24:22halv sikel … tio siklarDrygt 5 och 100 gram, över en årslön för arbetaren (Dom 17:10).23 och han frågade: "Vems dotter är du? Berätta. Finns det plats för oss i din fars hus över natten?" 24 Hon svarade honom: "Jag är dotter till Betuel, Milkas son som hon födde åt Nahor." 25 Och hon fortsatte: "Vi har gott om halm och foder, och även plats där du kan övernatta."

26 Då böjde mannen sig ner och tillbad Herren27 och sade: "Lovad är Herren, min herre Abrahams Gud, som inte har tagit sin nåd och trofasthet från min herre! Herren har lett mig på vägen hem till min herres släkt." 28 Och flickan sprang hem och berättade alltsammans.

29 Rebecka hade en bror som hette Laban. Han sprang i väg till mannen vid källan. 30 Han hade nämligen sett näsringen och armbanden som hans syster bar, och när han hörde sin syster berätta vad mannen sagt till henne gick han ut till mannen som stod hos kamelerna vid källan. 31 Han sade: "Kom in, du Herrens välsignade! Varför står du härute? Jag har gjort huset i ordning och det finns plats för kamelerna."

32 Så kom mannen till hennes hem, och man lastade av kamelerna och tog fram halm och foder åt dem och vatten till att tvätta hans och hans följeslagares fötter. 33 Man satte fram mat åt honom, men han sade: "Jag vill inte äta förrän jag har framfört mitt ärende." Laban sade: "Säg det!"

34 Då sade han: "Jag är Abrahams tjänare. 35 Herren har välsignat min herre rikligt, och han har blivit en mäktig man. Han har gett honom får och kor, silver och guld, tjänare och tjänarinnor, kameler och åsnor. 36 Min herres hustru Sara har fött min herre en son på sin ålderdom, och honom har han gett allt han äger.

37 Nu har min herre bundit mig med ed och sagt: Du får inte ta en hustru åt min son bland döttrarna till kananeerna i landet där jag bor, 38 utan du ska gå till min fars hus och min släkt och där hämta en hustru åt min son. 39 Då sade jag till min herre: Men om kvinnan inte vill följa med mig? 40 Han svarade: Herren, som jag har vandrat inför, ska sända sin ängel med dig. Han ska göra din resa framgångsrik, så att du kan hämta en hustru åt min son från min släkt, från min fars hus. 41 Först när du kommer till min släkt blir du löst från eden. Även om de vägrar att ge henne åt dig är du fri från eden till mig.

42 Så kom jag i dag till källan, och jag sade: Herre, min herre Abrahams Gud, om du vill, låt den resa jag gör bli framgångsrik! 43 Jag står nu här vid vattenkällan. Om det kommer en ung kvinna för att hämta vatten och jag säger till henne: Låt mig få dricka lite vatten ur din kruka, 44 och hon svarar mig: Drick du, jag öser upp åt dina kameler också, låt det då vara den kvinna som Herren har utsett åt min herres son.

45 Innan jag hade slutat att säga så för mig själv, kom Rebecka ut med sin kruka på axeln och gick ner till källan för att hämta vatten. Då sade jag till henne: Låt mig få dricka! 46 Hon lyfte snabbt ner sin kruka från axeln och sade: Drick, och jag ska ge dina kameler vatten också. Då drack jag, och hon gav kamelerna vatten också. 47 Så jag frågade henne: Vems dotter är du? Hon svarade: Jag är dotter till Betuel, Nahors son, som föddes åt honom av Milka.

Då satte jag ringen i hennes näsa och armbanden på hennes armar. 48 Sedan böjde jag mig ner och tillbad Herren och lovade Herren, min herre Abrahams Gud, som hade fört mig på rätt väg för att få en dotter från min herres släkt åt hans son. 49 Om ni vill visa min herre kärlek och trofasthet så säg mig det. Om inte, så säg mig det, så att jag kan vända mig åt något annat håll, höger eller vänster."

50 Då sade Laban och Betuel: "Detta är från Herren. Vi kan inte säga någonting till dig, varken ont eller gott. 51 Se, där står Rebecka framför dig. Ta med henne och gå, så att hon kan bli hustru åt din herres son som Herren har sagt." 52 När Abrahams tjänare hörde det, föll han ner på marken inför Herren. 53 Sedan tog tjänaren fram silversmycken, guldsmycken och kläder och gav till Rebecka. Han gav också hennes bror och mor dyrbara gåvor. 54 Och han och hans följeslagare åt och drack och stannade sedan över natten.

Men på morgonen när de hade stigit upp, sade han: "Låt mig nu fara till min herre." 55 Men både Rebeckas bror och hennes mor sade: "Låt flickan stanna hos oss några dagar, tio eller så. Sedan kan du fara." 56 Men han svarade dem: "Håll mig inte kvar när Herren nu har gjort min resa framgångsrik. Låt mig gå. Jag vill resa hem till min herre."

57 Då sade de: "Vi kallar hit flickan och frågar henne själv." 58 De kallade till sig Rebecka och frågade henne: "Vill du följa med den här mannen?" Hon svarade: "Ja." 59 *1 Mos 35:8. Då lät de sin syster Rebecka och hennes amma resa med Abrahams tjänare och hans män. 60 *1 Mos 22:17. Och de välsignade Rebecka och sade till henne:

"Av dig, vår syster, ska komma

tusen gånger tiotusen.

Din avkomma ska inta

sina fienders portar!"

61 Så bröt Rebecka upp med sina tjänsteflickor. De red på kamelerna och följde med mannen. Och tjänaren tog med sig Rebecka och reste sin väg.

62 *1 Mos 16:14, 25:11. Isak hade just kommit tillbaka från Beer-Lahaj-Roi, för han bodde i Negev. 63 Mot kvällen när han gick och funderade ute på fältet, såg han upp och fick se kameler komma. 64 När Rebecka lyfte blicken fick hon se Isak. Hon steg ner från kamelen 65 och frågade tjänaren: "Vem är den mannen som kommer emot oss på fältet?" Tjänaren svarade "Det är min herre." Då tog hon sin slöja*24:65slöjaEn brud bar slöja (jfr 38:14), men gifta kvinnor gick troligen obeslöjade under patriarktiden (t ex på gravmålningarna i egyptiska Beni Hasan). och dolde sig. 66 Tjänaren berättade för Isak om allt han hade gjort. 67 *1 Mos 25:20. Sedan förde Isak in henne i sin mor Saras tält, och han tog Rebecka till sig. Hon blev hans hustru och han älskade henne. Så blev Isak tröstad i sorgen efter sin mor.