1 Nā, ka haere mai ngā anahera tokorua ki Horoma i te ahiahi; ā, ko Rota i te kūwaha o Horoma e noho ana. Ā, ka kite a Rota i a rāua, ka whakatika ki te whakatau i a rāua, ā, ka tuohu tōna kanohi ki te whenua, 2 ka mea ia, "Nanā, e ōku ariki, peka mai ki te whare o tā kōrua pononga, nē? Ki konei moe ai, horoi ai hoki i ō kōrua waewae, ā, ka moata ai te maranga, ka haere i tā kōrua haere."

Ka mea rāua, "Kāhore; engari ki te huarahi noa māua moe ai."

3 Nā, ka kaha tāna tohe ki a rāua, ā, peka atu ana rāua ki a ia, haere ana ki tōna whare. Nā, ka taka ia i tētahi hākari mā rāua, ka tunu hoki i ētahi keke rēwenakore, ā, ka kai rāua. 4 Kīanō rāua i takoto noa, ka karapotia te whare e ngā tāngata o te pā, e ngā tāngata o Horoma, e te koroheke, e te taitamariki, e ngā tāngata katoa o ngā wāhi katoa. 5 Ā, ka karanga rātou ki a Rota, ka mea ki a ia, "Kei hea aua tāngata i haere mai nei ki a koe i te pō nei? Whakaputaina mai ki a mātou, kia mōhio ai mātou ki a rāua."

6 Nā, ka puta atu a Rota ki a rātou ki te kūwaha, me tāna tūtaki anō i te tatau i muri i a ia. 7 Ka mea, "Kaua rā e kino, e ōku tuākana. 8 Nanā, tokorua āku tamāhine, kāhore nei i mōhio noa ki te tāne, me whakaputa atu rāua e ahau ki a koutou, ā, mā koutou e mea ki a rāua te mea e pai ana ki tā koutou titiro. Kaua ia e meatia tētahi mea ki ēnei tāngata; he mea hoki ka tae mai nei rāua ki te taumarumarutanga iho o tōku tuanui."

9 Anō rā ko rātou, "Tū atu!" Ā, ka mea anō rātou, "I haere mai tēnei korokē kotahi ki konei noho ai, ā, e whai ana kia māna e whakarite tikanga. Ākuanei tōu mate i a mātou nui atu i tō rāua." Nā, ka āki rawa rātou ki te tangata rā, ki a Rota, ā, ka whakatata ki te wāhi i te tatau.

10 Otirā, ka totoro atu te ringa o aua tāngata, ā, kūmea ana a Rota ki a rāua ki roto ki te whare, ā, tūtakina ana e rāua te tatau. 11 Nā, ka whiua e rāua ngā tāngata i te kūwaha o te whare, te iti, te rahi, ki te matapōtanga; ā, ngenge noa rātou i te rapunga i te tatau.

12 Nā, ka mea aua tāngata ki a Rota, "Kāhore atu rānei ōu tāngata i konei? Me he hunaonga, he tama rānei āu, he tamāhine rānei āu, tētahi atu mea rānei āu i roto i te pā, mauria atu i tēnei wāhi. 13 Ka whakangaromia hoki tēnei wāhi e māua, nō te mea kua nui tō rātou karanga ki te aroaro o Ihowā; kua tonoa mai hoki māua e Ihowā ki te whakangaro."

14 Nā, ka haere a Rota, ka kōrero ki āna hunaonga i mārenatia nei ki āna tamāhine, ka mea, "Whakatika, haere atu i konei; ka whakangaromia hoki e Ihowā tēnei pā." Otiia, ki te whakaaro o āna hunaonga i rite ia ki tētahi tangata e hangareka ana.

15 Ā, i te huakanga ake o te ata, ka akiaki ngā anahera i a Rota, ka mea, "Whakatika, haria tāu wahine, me ēnei tamāhine tokorua āu, kei hunā koe i roto i te kino o tēnei pā."

16 Otirā, i whakaroa ia; nā, ka hopu aua tāngata ki tōna ringa, ki te ringa o tāna wahine, ki ngā ringa o āna tamāhine tokorua; he tohu hoki nā Ihowā i a ia. Ā, kawea atu ana ia e rāua ki waho, ka waiho i waho o te pā. 17 Ā, ka oti rātou te kawe atu e rāua ki waho, ka mea ia, "Rere atu kia ora ai koe; kaua e titiro ki muri i a koe, kaua hoki e tū ki tētahi wāhi o te mānia; rere atu ki te maunga, kei ngaro koe."

18 Nā, ka mea a Rota ki a rāua, "Kaua rā e pēnā, e tōku Ariki. 19 Nanā, kua manakohia nei tāu pononga e koe, kua whakanuia anō e koe tōu aroha i whakaputaina nei, e koe ki ahau, i a koe i whakaora nei i tōku wairua; nā, e kore e taea e ahau te rere ki te maunga, kei mau ahau i tētahi kino, ā, ka mate. 20 Titiro hoki, e tata ana tēnei pā hei rerenga atu, he mea nohinohi noa nei. Kia rere ahau ki reira nē? – Ehara ianei i te mea nohinohi? – ā, ka ora tōku wairua."

21 Anō rā ko ia ki a ia, "Nā, kua whakaae anō hoki ahau ki tēnei meatanga āu, kia kaua e hunā e ahau tēnei pā i kōrero mai nā koe. 22 Kia hohoro, rere atu ki reira; e kore hoki e taea e ahau tētahi mea, kia tae rā anō koe ki reira." Nā reira i huaina ai te ingoa o taua pā ko Toara. 23 Kua rewa te rā ki runga ki te whenua, ka tae a Rota ki Toara.

24 Kātahi ka uaina e Ihowā ki Horoma, ki Komora, he whānāriki, he ahi nā Ihowā, nō te rangi; 25 ā, hurihia iho e ia aua pā, me te mānia katoa, me ngā tāngata katoa o ngā pā, me ngā mea e tupu ana i te whenua. 26 Nā, i titiro tāna wahine ki muri i a ia, ā, meinga ana hei pou tote.

27 Ā, i maranga wawe a Āperahama i te ata ki te wāhi i tū ai ia i te aroaro o Ihowā. 28 Nā, ko tōna tirohanga atu ki te ritenga o Horoma, o Komora, ki te whenua katoa hoki o te mānia, ka kite, nā, e kake ana te paowa o te whenua, me te mea he paowa oumu.

29 Nā, i te whakangaromanga a Ihowā i ngā pā o te mānia, ka mahara te Atua ki a Āperahama, ā, tonoa ana e ia a Rota i roto i te hurihanga i tāna hurihanga i ngā pā i noho ai a Rota.

30 Nā, ka piki atu a Rota i Toara, ka noho ki te maunga, rātou tahi ko āna tamāhine tokorua; i wehi hoki ia ki te noho i Toara; ā, ka noho i roto i tētahi ana, a ia me āna tamāhine tokorua. 31 Nā, ka mea te tuakana ki tō muri, "Kua koroheke tō tāua pāpā, ā, kāhore he tangata o te whenua hei haere mai ki a tāua, hei pērā me tō te whenua katoa tikanga. 32 Tēnā, tāua ka whakainu i tō tāua pāpā ki te wāina, ka takoto ai tāua ki a ia, kia tupu ai i a tāua tētahi uri mō tō tāua pāpā."

33 Nā, ka whakainu rāua i tō rāua pāpā ki te wāina i taua pō; ā, ka haere atu te tuakana, ka takoto ki tōna pāpā, kīhai hoki tērā i mōhio ki tōna takotoranga iho, ki tōna whakatikanga ake.

34 Ā, i te aonga ake ka mea te tuakana ki tō muri, "Nanā, i takoto ahau inapō ki tōku pāpā; tāua anō ka whakainu i a ia ki te wāina i tēnei pō; ā, māu e haere atu, e takoto ki a ia, kia tupu ai i a tāua tētahi uri mō tō tāua pāpā." 35 Nā, ka whakainu anō rāua i tō rāua pāpā ki te wāina i taua pō; ā, ka whakatika tō muri, ka takoto hoki ki a ia; ā, kīhai ia i mōhio ki tōna takotoranga iho, ki tōna whakatikanga ake.

36 Koia ka hapū ngā tamāhine tokorua a Rota i tō rāua pāpā. 37 Ā, ka whānau tā te tuakana, he tama, ā, huaina ana e ia tōna ingoa ko Moapa; ko ia te pāpā o ngā Moapi, ā tae noa ki tēnei rā. 38 Me tō muri, whānau ake anō tāna, he tama, ā, huaina iho e ia tōna ingoa ko Penami. Ko ia te pāpā o ngā tama a Āmona, ā tae noa ki tēnei rā.

1 På kvällen kom de två änglarna till Sodom, och Lot satt då i Sodoms port.*19:1i Sodoms portPlatsen för handel, samtal och beslut (jfr Rut 4:1). När Lot fick se dem reste han sig för att möta dem, och han föll ner med ansiktet mot jorden 2 *1 Mos 18:2f, 22. och sade: "Mina herrar, kom med till er tjänares hus. Tvätta era fötter och stanna över natten. Sedan kan ni fortsätta er färd tidigt i morgon." De svarade: "Nej, vi stannar på torget*19:2torgetAnnan översättning (så Septuaginta): "gatan". över natten." 3 Men han bad dem så enträget att de vek av och kom in i hans hus. Han ordnade en festmåltid åt dem och bakade osyrat bröd*19:3osyrat brödBakades i stekpanna över eld och var fort färdigt (jfr 18:6, 2 Mos 12:39)., och de åt.

4 Innan de hade lagt sig omringades huset av männen i staden, Sodoms män, både unga och gamla, allt folket utan undantag. 5 *Dom 19:22, Jes 3:9, Rom 1:27, 1 Kor 6:9. De ropade på Lot och sade till honom: "Var är männen som kom till dig i natt? Skicka ut dem till oss så att vi får ligga med*19:5ligga medOrdagrant: "känna" (hebreiskt uttryck för sexuell gemenskap, även i vers 8). dem."

6 Då gick Lot ut till dem i porten, stängde dörren efter sig 7 *3 Mos 18:22, 20:13. och sade: "Mina bröder, gör inte så illa! 8 Jag har två döttrar som aldrig har legat med någon man. Låt mig skicka ut dem till er, så kan ni göra vad ni vill med dem. Gör bara inte något mot de här männen, eftersom de har kommit i skydd under mitt tak."

9 Men de svarade: "Flytta på dig!" De sade vidare: "Han har kommit hit som främling, och nu vill han bli vår domare! Nu ska vi göra mer ont mot dig än mot dem." Och de trängde sig med våld mot Lot och stormade fram för att spränga dörren.

10 Då räckte männen ut sina händer och drog in Lot till sig i huset och stängde dörren. 11 Männen utanför huset slog de med blindhet, både små och stora, så att de förgäves försökte finna dörren.

12 Sedan sade de till Lot: "Har du några mer här? Någon svärson, söner, döttrar eller någon annan i staden som tillhör dig? För bort dem från den här platsen, 13 *1 Mos 18:20f. för vi ska förgöra den. Deras rop har blivit så starkt inför Herren att Herren har sänt oss hit för att förgöra den."

14 Då gick Lot ut och talade med sina svärsöner, de som skulle få hans döttrar, och sade: "Bryt upp! Ta er ut från den här platsen, för Herren tänker förgöra staden." Men hans svärsöner trodde att han skämtade.

15 När gryningen kom skyndade änglarna på Lot och sade: "Bryt upp, ta med dig din hustru och dina båda döttrar som är här, så att du inte går under genom stadens synd." 16 *2 Petr 2:7. När Lot dröjde tog männen hans hand, hans hustrus hand och hans båda döttrars händer, för Herren ville skona honom. De förde ut honom, och först när de var utanför staden släppte de honom.

17 När de hade fört ut dem, sade en av dem: "Fly för livet! Se dig inte tillbaka och stanna inte någonstans på slätten. Fly till bergen så att du inte går under." 18 Men Lot sade till dem: "O nej, Herre. 19 Din tjänare har ju funnit nåd för dina ögon, och du har visat din stora godhet mot mig genom att rädda mitt liv. Men jag kan inte fly upp till bergen, för då kan olyckan hinna ifatt mig så att jag dör. 20 Se, staden där borta ligger nära. Det är lätt att fly dit och den är liten. Låt mig fly dit, så att jag får leva. Den är ju så liten."

21 Då svarade han honom: "Jag ska göra som du vill också i det här. Jag ska inte omstörta staden du talar om. 22 *1 Mos 14:8. Men skynda dig att fly dit, för jag kan inte göra något förrän du är där." Därför fick staden namnet Soar*19:22SoarAnknyter till hebr. för "liten"..

23 Solen hade gått upp över jorden när Lot kom till Soar. 24 *5 Mos 29:23, Jes 13:19, Jer 50:40, Hos 11:8, Amos 4:11, Luk 17:29, Jud v 7. Då lät Herren svavel och eld*19:24svavel och eldSlätten var rik på naturligt förekommande kolväteföreningar (14:10). Än idag ligger en lätt doft av svavel över Döda havet. regna ner från himlen, från Herren, över Sodom och Gomorra. 25 Han ödelade dessa städer, hela slätten, alla som bodde i städerna och det som växte på marken. 26 *Luk 17:32. Men Lots hustru som följde efter honom såg sig tillbaka, och hon blev en saltstod.

27 Tidigt nästa morgon gick Abraham till den plats där han hade stått inför Herren28 och såg ner över Sodom och Gomorra och hela slättlandet. Då såg han rök stiga upp från landet, som röken från en smältugn. 29 När Gud ödelade städerna på slätten tänkte han på Abraham och lät Lot komma undan förödelsen, när han omstörtade*19:25ödeladeOrdvalet (ordagrant: "vände upp och ner på") för tanken till en jordbävning (jfr Job 9:5). Arkeologiska lämningar antyder att slätten kring Döda havet kan ha varit tätbefolkad under 2000-talet f Kr, men städerna gick under mot slutet av årtusendet. städerna där Lot hade bott.

30 Lot drog ut från Soar upp till bergsbygden och bosatte sig där med sina båda döttrar, för han vågade inte bo kvar i Soar. Han bodde med sina båda döttrar i en grotta. 31 Då sade den äldre till den yngre: "Vår far är gammal och det finns ingen man i landet som kan gå in till oss som man gör överallt på jorden. 32 Kom, vi ser till att vår far dricker vin, och sedan ligger vi med honom så att vi får barn genom vår far." 33 Så gav de sin far vin att dricka den natten, och den äldre gick in och låg med honom. Han märkte inte när hon lade sig och inte heller när hon steg upp.

34 Nästa dag sade den äldre till den yngre: "Jag låg med far i natt. Nu ser vi till att han dricker vin i natt också, och sedan går du in och ligger med honom så att vi får barn genom vår far." 35 Så gav de sin far vin att dricka också den natten, och den yngre låg med honom. Han märkte inte när hon lade sig och inte heller när hon steg upp.

36 Och båda Lots döttrar blev havande genom sin far. 37 Den äldre födde en son som hon gav namnet Moab. Han är stamfar till de nuvarande moabiterna. 38 Den yngre födde också en son som hon gav namnet Ben-Ammi. Han är stamfar till de nuvarande ammoniterna.*19:37fmoabiterna … ammoniternaFolkslag öster och nordost om Döda havet.