1 Ā, he tino nui te matekai o te whenua. 2 Ā, ka pau te wīti i maua mai e rātou i Īhipa, nā, ka mea tō rātou pāpā ki a rātou, "Hoki atu ki te hoko i tētahi wāhi kai mā tātou."

3 Ā, ka kōrero a Hūrā ki a ia, ka mea, "I tino whakatūpato taua tangata i a mātou, i mea, ‘E kore koutou e kite i tōku mata ki te kāhore tō koutou teina i a koutou.’ 4 Ki te tukua e koe tō mātou teina hei hoa mō mātou, ka haere mātou ki raro ki te hoko kai māu. 5 Ki te kāhore ia e tukua e koe, e kore mātou e haere ki raro. Nō te mea i kī mai taua tangata ki a mātou, ‘E kore koutou e kite i tōku mata ki te kāhore tō koutou teina i a koutou.’ "

6 Nā, ka mea a Īharaira, "He aha koutou i ngārahu kino ai ki ahau, i whakaatu ai ki taua tangata he teina anō tō koutou?"

7 Ā, ka mea rātou, "I tino ui taua tangata ki ō mātou āhua, ki ō mātou whanaunga hoki, i mea mai, ‘E ora ana anō rānei tō koutou pāpā? Tēnā anō rānei tētahi atu teina o koutou?’ Ā, rite tonu ki ēnei kupu tā mātou i kōrero ai ki a ia; tērā rānei mātou e āta mōhio ka kī mai ia, ‘Kawea mai tō koutou teina ki raro nei’?"

8 Nā, ka mea a Hūrā ki tōna pāpā, ki a Īharaira, "Tukua te tamaiti ki ahau, ā, ka whakatika mātou, ka haere; kia ora ai tātou, kei mate tahi hoki mātou me koe, me ā mātou pōtiki. 9 Ko ahau hei utu mōna; me rapu ia e koe i tōku ringa. Ki te kāhore ahau e kawe mai i a ia ki a koe, e whakatū hoki i a ia ki tōu aroaro, nā, hei whakahēnga ahau māu i ngā rā katoa. 10 Me i kāhore hoki mātou i roa nei, kua rua ēnei hokinga mai o mātou ināianei."

11 Kātahi ka mea a Īharaira, tō rātou pāpā ki a rātou, "Ki te mea rā he pēnei te hanga, ko tēnei tā koutou e mea ai: maua atu ētahi o ngā hua papai o te whenua i roto i ā koutou oko, kawea atu hoki he hākari ki raro, ki taua tangata – tētahi wāhi pama, me tētahi wāhi honi, ētahi paihe, me ētahi maira, ētahi nati, me ētahi aramona. 12 Kia takirua hoki ngā hiriwa e maua atu i roto i ō koutou ringa; ko te moni hoki i whakahokia mai i te waha o ā koutou pēke, me whakahoki atu anō tēnā i roto i ō koutou ringa; he pōhēhē noa pea tēnā. 13 Kawea atu anō hoki tō koutou teina, ā, whakatika, hoki atu anō ki taua tangata. 14 Ā, mā te Atua Kaha Rawa e tuku mai ki a koutou kia arohaina mai e taua tangata, kia tonoa mai anō e ia tērā tuakana o koutou, rāua ko Pineamine. Ko ahau hoki, ki te whakapania ahau, ka whakapania ahau."

15 Nā, ka mau aua tāngata ki taua hākari, e rua hoki ngā moni i maua atu e rātou i roto i ō rātou ringa, me Pineamine hoki; ā, whakatika ana rātou, haere ana ki raro, ki Īhipa, ā, ka tū ki te aroaro o Hōhepa. 16 Ā, ka kitea a Pineamine e Hōhepa i roto i a rātou, nā, ka mea ia ki te kaitohutohu o tōna whare, "Kawea ēnā tāngata ki te whare, patua he kai, takā hoki; ka kai tahi hoki mātou ko ēnā tāngata ina tū te rā."

17 Nā, ka meatia e taua tangata tā Hōhepa i kī ai; ā, ka kawea aua tāngata e taua tangata ki te whare o Hōhepa. 18 Nā, ka wehi aua tāngata, mō rātou i kawea ki te whare o Hōhepa; ā, ka mea rātou, "Mō te moni i whakahokia i roto i ā tātou pēke i te haerenga tuatahi i kawea mai ai tātou; kia whai take mai ai ia ki a tātou, mō tāna rere mai ki a tātou ki te tango i a tātou hei pononga, me ā tātou kāihe hoki."

19 Nā, ka whakatata rātou ki te kaitohutohu o te whare o Hōhepa, ka kōrero ki a ia i te kūwaha o te whare, 20 ka mea, "E te ariki, i haere mai anō mātou i mua ki te hoko kai. 21 Ā, nō tō mātou taenga ki te whare tira, i tā mātou whakatuwheratanga i ā mātou pēke, nā, ko te moni a tēnei, a tēnei, i te waha o tāna pēke, tā mātou moni, rite tonu te taimaha; ā, kua whakahokia mai taua mea e mātou i roto i ō mātou ringa. 22 Kua kawea mai anō e mātou i roto i ō mātou ringa tētahi atu moni hei hoko kai. Kāhore mātou e mōhio nā wai rānei i maka ā mātou moni ki ā mātou pēke."

23 Ā, ka mea ia, "Kia tau te rangimārie ki a koutou, kaua e wehi. Nā tō koutou Atua, nā te Atua hoki o tō koutou pāpā i hōmai he taonga ki a koutou ki roto ki ā koutou pēke. I tae mai anō tā koutou moni ki ahau." Ā, ka kawea e ia a Himiona ki a rātou.

24 Nā, ka kawe taua tangata i aua tāngata ki te whare o Hōhepa, ka hoatu e ia he wai hei horoi mō ō rātou waewae; i hoatu anō e ia he kai mā ā rātou kāihe. 25 Nā, ka takā e rātou te hākari mō te taenga mai o Hōhepa i te awatea; i rongo hoki rātou me kai taro rātou ki reira. 26 Ā, i te taenga mai o Hōhepa ki te whare, ka kawea e rātou ki a ia te hākari a ō rātou ringa ki te whare, ā, ka piko ki a ia ki te whenua. 27 Nā, ka ui ia ki a rātou ki te pai, ka mea, "Kei te pai rānei tō koutou pāpā, te koroheke i kōrerotia mai rā e koutou? E ora ana anō rānei ia?"

28 Ā, ka mea rātou ki a ia, "Kei te pai tāu pononga, tō mātou pāpā, e ora ana anō ia." Nā, ka tuohu rātou, ka piko iho.

29 Ka maranga tōna kanohi, ka kite ia i a Pineamine, i tōna teina, i te tama a tōna whaea, ā, ka mea, "Ko tō koutou teina tēnei, ko te whakaotinga i kōrerotia rā e koutou ki ahau?" I mea anō ia, "Kia aroha te Atua ki a koe, e tāku tama." 30 Nā, ka hohoro a Hōhepa; he tokonga ake hoki nō tōna ngākau aroha ki tōna teina; ā, ka rapua e ia tētahi wāhi hei tangihanga. Ā, haere ana ia ki te rūma i roto, ki reira tangi ai.

31 Nā, ka horoia e ia tōna mata, ka puta ki waho, ka whakamanawanui, ka mea, "Whakatakotoria he taro."

32 Nā, ka whakatakotoria e rātou, māna ki a ia anake, mā rātou ki a rātou anake, mā ngā Īhipiana, i kai tahi me ia, ki a rātou anake. E kore hoki e āhei i ngā Īhipiana te kai taro tahi me ngā Hiperu; he mea whakarihariha hoki tēnā ki ngā Īhipiana. 33 Nā, ka noho rātou ki tōna aroaro, tō mua rite tonu anō ki tōna muanga, tō muri rite tonu anō ki tōna muringa; ā, mīharo ana aua tāngata tētahi ki tētahi. 34 Nā, ka tuwhaina atu e ia ētahi o ngā wāhi i tōna aroaro mā rātou. He nui rawa ia te wāhi i a Pineamine; me i takirimatia te wāhi a tētahi o rātou kua rite ki tāna. Nā, ka inu rātou, ka koa tahi me ia.

1 Men svälten var svår i landet. 2 När de hade ätit upp säden som de hade hämtat från Egypten, sade deras far till dem: "Res tillbaka och köp oss lite säd." 3 *1 Mos 42:20. Men Juda svarade honom: "Mannen sade uttryckligen till oss: Ni får inte komma inför mitt ansikte om inte er bror är med er. 4 Om du låter vår bror följa med oss, reser vi ner och köper säd åt dig. 5 Men om du inte låter honom följa med oss reser vi inte, eftersom mannen sade till oss: Ni får inte komma inför mitt ansikte om inte er bror är med er."

6 Då sade Israel: "Varför gjorde ni så illa mot mig att ni berättade för mannen att ni hade en bror till?" 7 De svarade: "Mannen frågade noga om oss och vår släkt. Han sade: Lever er far ännu? Har ni någon bror? Då berättade vi för honom hur det var. Kunde vi veta att han skulle säga: Ta med er bror hit ner?"

8 Juda sade då till sin far Israel: "Låt pojken följa med mig. Vi måste ge oss i väg om vi ska överleva och inte dö, både vi och du och våra barn. 9 *1 Mos 44:32. Jag ska ansvara för honom. Du får utkräva honom av min hand. Om jag inte kommer tillbaka med honom till dig och ställer honom här inför dig, ska jag vara en syndare inför dig i alla mina dagar. 10 Och hade vi inte dröjt så länge hade vi redan varit tillbaka för andra gången."

11 Då sade deras far Israel till dem: "Om det måste bli så, gör då så här: Ta lite av landets bästa frukt i era säckar och bär ner det till mannen som gåva, lite balsam och lite honung, dragantgummi och ladanum, pistaschnötter och mandlar. 12 Ta med er dubbla summan pengar och återlämna pengarna ni fick tillbaka överst i era säckar. Kanske var det ett misstag. 13 Ta också med er bror och res genast tillbaka till mannen. 14 Må Gud den Allsmäktige låta er finna barmhärtighet hos mannen så att han låter er andre bror och Benjamin följa med er hem igen. Och ska jag bli barnlös, så blir jag det."

15 Då tog männen gåvorna och den dubbla summan pengar. De tog med sig Benjamin, bröt upp och gav sig i väg till Egypten och kom inför Josef. 16 När Josef såg att Benjamin var med, sade han till sin husförvaltare: "Ta dessa män till mitt hus. Slakta något och laga oss en måltid, för männen ska äta middag med mig." 17 Mannen gjorde som Josef hade sagt och tog männen till Josefs hus.

18 Men männen blev förskräckta när de visades in i Josefs hus. De sade: "Det är på grund av pengarna som vi fick tillbaka i våra säckar förra gången som vi förs in här. Nu tänker han kasta sig över oss och övermanna oss och göra oss till slavar och ta våra åsnor." 19 De steg fram till Josefs husförvaltare vid ingången till huset 20 och sade till honom: "Hör på oss, herre! När vi var här nere förra gången för att köpa säd 21 *1 Mos 42:35. och sedan kom till en rastplats och öppnade våra säckar, hittade alla vi våra pengar till deras fulla vikt överst i sin säck. Nu har vi med dem tillbaka, 22 och vi har med oss andra pengar för att köpa säd. Vi vet inte vem som lagt pengarna i våra säckar." 23 Han svarade: "Oroa er inte, var inte rädda! Det är er Gud och er fars Gud som låtit er hitta en skatt i era säckar. Jag har fått era pengar." Och han förde ut Simeon till dem. 24 Mannen förde dem in i Josefs hus. Han gav dem vatten att tvätta fötterna med och gav deras åsnor foder. 25 De gjorde i ordning sina gåvor innan Josef kom hem vid middagstiden, eftersom de hade fått höra att de skulle äta där.

26 När Josef kom hem gav de honom gåvorna som de hade med sig dit till huset, och de bugade sig till jorden för honom. 27 Han hälsade på dem och frågade: "Är det bra med er gamle far som ni talade om? Lever han än?" 28 De svarade: "Ja, det är bra med vår far, din tjänare. Han lever än." Och de bugade sig och föll ner för honom.

29 När han såg sig omkring och fick se sin bror Benjamin, sin mors son, frågade han: "Är det er yngste bror som ni nämnde för mig?" Sedan sade han: "Gud ska vara nådig mot dig, min son." 30 Djupt rörd av kärlek till sin bror skyndade Josef sig ut och letade efter en plats där han kunde gråta. Och han gick in i sin kammare och grät där. 31 När han hade tvättat ansiktet gick han ut igen, behärskade sig och sade: "Sätt fram maten."

32 *1 Mos 46:34. Och de satte fram särskilt för honom och särskilt för dem och särskilt för egyptierna som åt tillsammans med honom. Egyptier får nämligen inte äta tillsammans med hebreer, det anses avskyvärt*43:32avskyvärtLiksom många andra folk betraktade egyptierna utlänningar som barbarer. bland egyptierna. 33 De fick sina platser mitt emot Josef, den förstfödde enligt sin förstfödslorätt, sedan de yngre, var och en efter sin ålder. Och männen såg förundrade på varandra. 34 Han lät servera dem av rätterna på sitt bord, och Benjamin fick fem gånger så mycket som alla de andra. Och de drack sig glada tillsammans med honom.