1 Ā, ka puta anō a Ihowā ki a ia i ngā oki o Mamere, i a ia e noho ana i te kūwaha o te tēneti i te tīkākātanga o te rā. 2 Ā, ka anga ake ōna kanohi, ka titiro, nā, ko ngā tāngata tokotoru e tū ana i tōna taha. Ā, nō tōna kitenga atu, ka rere atu ia i te kūwaha o te tēneti ki te whakatau i a rātou, ā, ka piko ki te whenua.

3 Ka mea, "E tōku Ariki, ki te mea he pai tōku ki tāu titiro, kaua rā e kapea tāu pononga. 4 Kia tīkina koa tētahi wai, ka horoi i ō koutou waewae, ā, ka okioki koutou i raro i te rākau. 5 Ā, māku e tiki tētahi wāhi taro hei oranga mō ō koutou ngākau; hei muri rā ka haere ai koutou. He mea hoki kua tae mai nei koutou ki tā koutou pononga."

Ā, ka mea rātou, "Pēnātia me tāu i kī nā."

6 Nā, ka hohoro a Āperahama ki te tēneti ki a Hara, ā, ka mea, "Kia hohoro te pokepoke i tētahi parāoa pai, kia toru ngā mēhua, ka hanga i ētahi keke."

7 Nā, ka rere a Āperahama ki te kāhui, ā, hopukia ana e ia tētahi kūao kau, he kiri ngāwari, he mea pai, ā, hoatu ana e ia ki tētahi taitamariki; ā, hohoro ana ia te taka i taua mea. 8 Nā, ka tīkina e ia he pata, he waiū, me te kūao i raweketia e ia, ā, whakatakotoria ana ki tō rātou aroaro; me te tū anō ia i tō rātou taha i raro i te rākau, ā, ka kai rātou.

9 Nā, ka mea rātou ki a ia, "Kei hea a Hara, tāu wahine?"

Ā, ka mea ia, "Arā, kei te tēneti."

10 Nā, ka mea ia, "He pono ka hoki mai anō ahau ki a koe ā te huringa mai anō o te wā; ā, ka whai tama tāu wahine, a Hara."

Nā, ka rongo atu a Hara i te kūwaha o te tēneti, i muri i a ia. 11 Nā, kua koroheke rawa a Āperahama rāua ko Hara, kua maha ō rāua rā; kua mutu a Hara te pērā me ētahi wāhine. 12 Nā, ka kata a Hara i roto i a ia, ka mea, "Ka rūruhitia nei ahau, ā tērā rānei ahau e whai koa, he koroheke nei anō hoki tōku ariki?"

13 Nā, ka mea a Ihowā ki a Āperahama, "He aha a Hara i kata ai, i mea ai, ‘He pono, ka whānau tamariki rānei ahau, he rūruhi nei hoki ahau?’ 14 He pakeke rawa rānei tētahi mea ki a Ihowā? Kei te tāima i whakaritea, kei te hurihanga mai o te wā, ka hoki mai ahau ki a koe, ā, ka whai tamaiti a Hara."

15 Nā, ka whakawareware a Hara, ka mea, "Kīhai ahau i kata"; i wehi hoki ia.

Ā, ka mea ia, "Kāhore; i kata tonu koe."

16 Nā, ka whakatika atu ngā tāngata rā i reira, ā, ka titiro ki te ritenga mai o Horoma; i haere anō a Āperahama i a rātou, ki te tuku i a rātou kia haere. 17 Ā, ka mea a Ihowā, "Me huna rānei e ahau i a Āperahama tāku e mea ai. 18 Ka meinga nei hoki a Āperahama hei iwi nui, hei iwi kaha, ā, māna ka manaakitia ai ngā iwi katoa o te ao? 19 E mōhio ana hoki ahau ki a ia, hei mea kia whakahaua iho ai e ia āna tama, me tōna whare, i muri i a ia, ā, kia whakaritea e rātou te ara o Ihowā, ka mahi hoki i te tika, i te whakawā; ā, kia kawea mai ai e Ihowā ki runga ki a Āperahama ngā mea katoa i kōrerotia e ia mōna."

20 Nā, ka mea a Ihowā, "I te mea he nui te karanga o Horoma, o Komora, he taimaha rawa hoki ō rāua kino; 21 me haere tēnei ahau kia kite he mea rite rānei tā rāua mahi ki tōna karanga kua tae ake nei ki ahau; ā, ki te kāhore, ka mōhio ahau."

22 Nā, ka tahuri ngā tāngata rā i reira, ā, ka ahu ki Horoma; ko Āperahama ia i tū tonu i te aroaro o te Atua. 23 Nā, ka whakatata a Āperahama, ka mea, "Ka whakangaromia anō hoki e koe te tangata tika rāua ko te tangata kino? 24 Ākuanei pea e rima tekau ngā tāngata tika i roto i te pā; ka whakangaromia rānei e koe, e kore rānei koe e tohu i taua wāhi mō ngā tāngata tika e rima tekau i roto? 25 Kaua rā tēnā e waiho hei tikanga mō tāu mahi, te whakamate ngātahi i te tangata tika rāua ko te tangata kino. Pēnei ka rite te tangata tika ki te tangata kino; kaua rā koe e pērā. E kore rānei e tika te mahi a te Kaiwhakawā o te whenua katoa?"

26 Nā, ka mea a Ihowā, "Ki te kitea e ahau i Horoma e rima tekau ngā tāngata tika i roto i te pā, ka tohungia e ahau tēnā wāhi katoa, ka whakaaro hoki ki a rātou."

27 Nā, ka whakahoki a Āperahama, ka mea, "Nā, kua tīmata nei ahau te kōrero ki te Ariki; he puehu nei ahau, he pungarehu. 28 Tērā pea e kore te tokorima o te rima tekau o ngā tāngata tika ka kore te tokorima, e whakangaro rānei koe i te pā katoa?"

Ka mea ia, "E kore e whakangaromia e ahau ki te mea ka kitea e ahau i reira ngā tāngata e whā tekau mā rima."

29 Nā, ka kōrero atu anō ia ki a ia, ka mea, "Tērā pea e kitea e whā tekau kei reira."

Ka mea ia, "Ka whakaaro ahau ki te whā tekau, ā, e kore e meatia e ahau."

30 Anō rā ko ia, "Kaua rā e riri te Ariki, ā, ka kōrero ahau. Tērā pea e kitea e toru tekau kei reira." Ka mea ia, "E kore e meatia e ahau, ki te kitea e ahau e toru tekau kei reira."

31 Ā, ka mea ia, "Nā, kua whakapakari nei ahau ki te kōrero ki te Ariki. Tērā pea e kitea e rua tekau kei reira."

Ka mea ia, "Ka whakaaro ahau ki ngā tekau e rua, ā, e kore e whakangaromia e ahau."

32 Nā, ka mea ia, "Kaua e riri te Ariki ki te kōrero ahau, heoi anō ko tēnei kōrerotanga. Tērā pea e kitea kotahi tekau kei reira."

Ka mea ia, "Ka whakaaro ahau ki te tekau kotahi, ā, e kore e whakangaromia e ahau."

33 Nā, ka haere a Ihowā i te mutunga o tāna kōrero ki a Āperahama; ā, hoki ana a Āperahama ki tōna wāhi.

1 Herren uppenbarade sig för Abraham vid Mamres terebintlund, där han satt vid tältöppningen när dagen var som hetast. 2 *Hebr 13:2. Han såg upp, och se, tre män stod framför honom. När han fick syn på dem, skyndade han ut från tältöppningen för att möta dem. Han bugade sig till jorden 3 och sade: "Herre, om jag har funnit nåd för dina ögon så gå inte förbi din tjänare. 4 Låt mig hämta lite vatten så att ni kan tvätta era fötter*18:4tvätta era fötterNödvändigt efter vandring i sandaler på dammiga vägar (jfr 19:2, 24:32, 43:24 och hos Jesus i Luk 7:44, Joh 13:5f). och vila er under trädet. 5 Jag ska också hämta lite bröd så att ni kan styrka er innan ni går vidare, när ni nu har vägen förbi er tjänare." De sade: "Ja, gör som du sagt."

6 Abraham skyndade sig in i tältet till Sara och sade: "Skynda dig, ta tre sea-mått fint mjöl!*18:6tre sea-mått fint mjölCa 22 liter. Jesus anspelar på händelsen i en liknelse (Matt 13:33). Knåda det och baka brödkakor." 7 Själv sprang Abraham bort till boskapen och tog en späd och fin ungkalv och gav den åt sin tjänare, som skyndade sig att laga till den. 8 Sedan tog han gräddmjölk, sötmjölk och kalven han låtit laga till och satte fram det åt dem. Och han stod hos dem under trädet medan de åt.

9 Sedan frågade de honom: "Var är din hustru Sara?" Han svarade: "Där inne i tältet." 10 *Rom 9:9. Då sade han: "Jag kommer tillbaka till dig nästa år vid denna tid, och se, då ska din hustru Sara ha en son." Detta hörde Sara där hon stod i tältöppningen bakom honom.*18:10 Citeras av Paulus i Rom 9:9.

11 *Hebr 11:11f. Men Abraham och Sara var gamla och hade nått hög ålder, och Sara hade inte längre det som kvinnor brukar ha. 12 *1 Petr 3:6. Sara log inom sig och tänkte: "Ska jag få känna åtrå när jag är utsliten och min herre är gammal?" 13 Herren sade till Abraham: "Varför log Sara och tänkte: Ska jag föda barn, jag som är så gammal? 14 *Luk 1:37. Skulle något vara omöjligt för Herren? Vid den bestämda tiden nästa år kommer jag tillbaka till dig, och då ska Sara ha en son." 15 Då nekade Sara och sade: "Jag log inte", för hon blev rädd. Men han sade: "Jo, du log."

16 När männen bröt upp därifrån såg de ner mot Sodom, och Abraham följde dem en bit på vägen. 17 Då sade Herren: "Kan jag dölja för Abraham vad jag tänker göra? 18 *1 Mos 12:3, 22:18, 26:4, Apg 3:25, Gal 3:8. Abraham ska ju bli ett stort och mäktigt folk, och i honom ska jordens alla folk bli välsignade. 19 *5 Mos 6:6f. Jag har utvalt honom för att han ska befalla sina barn och efterkommande att hålla sig till Herrens väg och handla rätt och rättfärdigt, så att Herren kan uppfylla sina löften till Abraham."

20 *1 Mos 13:13, Hes 16:48f. Sedan sade Herren: "Ropet över Sodom och Gomorra är starkt och deras synd är mycket svår. 21 Därför tänker jag gå ner och se om de har gjort så som i ropet som har nått mig. Om det inte är så, vill jag veta det."

22 Männen vände sig därifrån och gick mot Sodom, men Abraham stod kvar inför Herren. 23 Och Abraham gick närmare och sade: "Ska du förgöra den rättfärdige tillsammans med den ogudaktige? 24 Kanske finns det femtio rättfärdiga i staden. Ska du då utplåna den och inte skona orten för de femtio rättfärdigas skull som finns där? 25 *Rom 3:6. Aldrig att du skulle göra så, att låta den rättfärdige dö med den ogudaktige. Då skulle den rättfärdige få det som den ogudaktige. Aldrig! Skulle inte han som är hela jordens domare göra det som är rätt?" 26 Herren sade: "Om jag finner femtio rättfärdiga inne i Sodom, ska jag skona hela orten för deras skull."

27 *Ps 103:14. Abraham tog åter till orda och sade: "Jag har vågat tala till Herren trots att jag är stoft och aska. 28 Kanske fattas det fem i de femtio rättfärdiga. Ska du då på grund av dessa fem förgöra hela staden?" Han svarade: "Om jag finner fyrtiofem där, ska jag inte förgöra den."

29 Men Abraham fortsatte att tala till honom: "Kanske finns det fyrtio där." Han svarade: "För dessa fyrtios skull ska jag inte göra det."

30 Då sade han: "Herre, bli inte vred om jag talar en gång till. Kanske finns det trettio där." Han svarade: "Om jag finner trettio där, ska jag inte göra det."

31 Men han sade: "Jag har vågat tala till Herren. Kanske finns det tjugo där." Han svarade: "För dessa tjugos skull ska jag inte förgöra den."

32 Då sade han: "Herre, bli inte vred om jag talar bara en sista gång: Kanske finns det tio där." Han svarade: "För dessa tios skull ska jag inte förgöra den."

33 När Herren hade talat färdigt med Abraham gick han därifrån, och Abraham återvände hem.