1 Ā, i noho a Hākopa i te whenua i noho manene ai tōna pāpā, i te whenua o Kanaana.

2 Ko ngā whakatupuranga ēnei o Hākopa.

Kotahi tekau mā whitu ngā tau o Hōhepa, ā, i te whāngai hipi ia, rātou ko ōna tuākana; he taitama hoki ia i te taha o ngā tama a Piriha, o ngā tama a Tiripa, a ngā wāhine a tōna pāpā; ā, ka kawea e Hōhepa te kōrero kino mō rātou ki tō rātou pāpā.

3 Nā, i arohaina nuitia a Hōhepa e Īharaira i āna tama katoa, nō te mea ko te tama ia o tōna koroheketanga; ā, ka hangā e ia tētahi koti purepure mōna. 4 Ā, ka kite ōna tuākana e arohatia nuitia ana ia e tō rātou pāpā i ōna tuākana katoa, nā, ka kino rātou ki a ia, kīhai anō hoki i āhei te āta kōrero ki a ia.

5 Nā, ka moe a Hōhepa i tētahi moe, ā, ka kōrerotia e ia ki ōna tuākana; ka nui haere anō tō rātou kino ki a ia. 6 Ā, i mea ia ki a rātou, "Tēnā, whakarongo ki tēnei moe i moe nei ahau. 7 Nanā, i te paihere wīti tātou i waenga māra, nā, ka whakatika ake tāku paihere, ā, ka tū. Ko te tino karapotinga mai o ā koutou paihere, kei te piko iho ki tāku paihere."

8 Nā, ka mea ōna tuākana ki a ia, "Koia rānei ko koe hei kīngi mō mātou? Hei rangatira anō rānei koe mō mātou?" Nā, ka nui haere anō tō rātou kino ki a ia mō āna moe, mō āna kupu.

9 Ā, i moe anō ia i tētahi atu moe, ā, ka kōrerotia e ia ki ōna tuākana, ka mea ia, "Nanā, tēnei anō hoki tētahi moe i moe ai ahau; nā, ko te rā me te marama, me ngā whetū kotahi tekau mā tahi, e piko mai ana ki ahau."

10 Ā, ka kōrerotia e ia ki tōna pāpā rātou ko ōna tuākana; nā, ka whakatūpehupehu tōna pāpā ki a ia, ka mea ki a ia, "He aha tēnei moe i moe nei koe? Tērā rānei mātou, ko tōu whaea, ko ōu tuākana, e haere mai ki te piko ki a koe, ki te whenua?" 11 Nā, ka hae ōna tuākana ki a ia; ko tōna pāpā ia i mahara ki te kupu.

12 Nā, ka haere ōna tuākana ki te whāngai i ngā hipi a tō rātou pāpā i Hekeme. 13 Ā, ka mea a Īharaira ki a Hōhepa, "Kāhore ianei ōu tuākana i te whāngai hipi i Hekeme? Haere mai, me tono koe e ahau ki a rātou."

Ka mea ia, "Tēnei ahau."

14 Nā, ka mea ia ki a ia, "Tēnā, haere, tirohia, kei te ora rānei ōu tuākana, kei te ora anō rānei ngā hipi; ka whakahoki mai ai i te kōrero ki ahau." Nā, ka tonoa atu ia e ia i te raorao o Heperona.

Ā, ka haere ia ki Hekeme, 15 ā, ka tūtaki tētahi tangata ki a ia, e pōhēhē ana hoki ia i te pārae, ā, ka ui taua tangata ki a ia, "He aha tāu e rapu nā?"

16 Nā, ka mea ia, "E rapu ana ahau i ōku tuākana. Tēnā koa, whakaaturia mai ki ahau, kei hea rātou e whāngai ana i te kāhui."

17 Ka mea taua tangata, "Kua riro atu rātou i konei; i rongo hoki ahau i a rātou e kī ana, ‘Kia haere tātou ki Rōtana.’ "

Nā, ka haere a Hōhepa ki te whai i ōna tuākana, ā, ka kitea rātou e ia ki Rōtana. 18 Nā, ka kite mai rātou i a ia tawhiti, ā, i te mea kāhore anō ia i tata noa ki a rātou, ka whakatakoto whakaaro rātou mōna kia whakamatea.

19 Ā, ka mea rātou tētahi ki tētahi, "Nanā, ko te moemoeā tēnei te haere mai nei. 20 Tēnā, tātou ka haere, ka patu i a ia, ka maka hoki i a ia ki tētahi o ngā poka, ā, ka mea tātou. Nā tētahi mohoao nanakia ia i kai; ā, ka kite tātou i te tukunga iho o āna moe."

21 Nā, i rongo a Reupena, ā, ka whakaorangia ia e ia i roto i ō rātou ringa; ka mea ia, "Kaua ia e patua e tātou." 22 Ka mea anō a Reupena ki a rātou, "Kaua e whakahekea he toto; makā atu ia ki roto ki tēnei poka i te koraha nei, kaua hoki tētahi ringa e pā ki a ia." He mea hoki kia whakaora ai ia i a ia i roto i ō rātou ringa, kia whakahoki ai ia i a ia ki tōna pāpā.

23 Ā, i te taenga o Hōhepa ki ōna tuākana, ka huia e rātou te koti o Hōhepa, te koti purepure e mau ana i a ia; 24 ā, mauria ana ia, makā ana e rātou ki te poka. He tuwhera kau anō te poka, kāhore he wai o roto.

25 Nā, ka noho rātou ki te kai taro, ā, ka anga ake ō rātou kanohi, nā, ko tētahi tira Ihimaeri e haere mai ana i Kireara me ā rātou kāmera, he waha i ngā mea kakara, i te pama, i te maira, e haere ana ki te kawe ki raro, ki Īhipa.

26 Nā, ka mea a Hūrā ki ōna tuākana rātou ko ōna tēina, "He aha te pai o tā tātou patu i tō tātou teina, o te huna hoki i ōna toto? 27 Tātou ka haere, ka hoko i a ia ki ngā Ihimaeri, ā, kaua ō tātou ringa e pā ki a ia; ko tō tātou teina nei hoki ia, ko tō tātou kikokiko." Ā, i whakaae ōna tuākana rātou ko ōna tēina.

28 Nā, ka haere mai ngā Miriani, he hunga hokohoko; ka hūtia ake e rātou a Hōhepa i roto i te poka, ā, ka hokona atu a Hōhepa e rātou ki ngā Ihimaeri, ki ngā hiriwa e rua tekau; ā, ka kawea a Hōhepa e rātou ki Īhipa.

29 Ā, ka hoki mai a Reupena ki te poka; nā, kāhore a Hōhepa i roto i te poka; ā, ka haea e ia ōna kākahu. 30 Nā, ka hoki ia ki ōna tēina, ka mea, "Kāhore nei te tamaiti; ā, ko ahau, me haere ahau ki hea?"

31 Nā, ka tango rātou i te koti o Hōhepa, ā, ka patua he koati toa, ka tukua hoki te koti ki te toto. 32 Nā, ka hoatu te koti purepure kia kawea ki tō rātou pāpā; ka mea rātou, "I kitea tēnei e mātou; tēnā, tirohia ko te koti rānei o tāu tama, ehara rānei?"

33 Ā, ka mōhiotia e ia, ā, ka mea ia, "Ko te koti tēnei o tāku tama; kua kainga ia e te kīrehe nanakia; kua tino haea rawatia a Hōhepa."

34 Nā, ka haea e Hākopa ōna kākahu, ka kākahuria e ia tōna hope ki te kākahu taratara, ā, he maha ngā rā i uhungatia ai e ia tāna tama. 35 Ka whakatika hoki āna tama katoa me āna tamāhine katoa ki te whakamārie i a ia; ā, kīhai ia i pai kia whakamārietia; ka mea ia, "Engari ka heke tangi atu ahau ki tāku tama ki te pō." Nā, ka uhungatia ia e tōna pāpā.

36 Nā, ka hokona atu ia e ngā Miriani ki Īhipa ki a Potiwhara, ki tētahi o ngā tāngata nui a Parao, ki te rangatira o ngā kaitiaki.

1 *1 Mos 35:27, Hebr 11:9. Men Jakob bosatte sig i Kanaans land, där hans far hade bott som främling.

2 Detta är Jakobs fortsatta historia. När Josef*37:2JosefFramhålls av Stefanus i Apg 7:9f som en parallell till Kristus: älskad och sänd av sin far men förkastad i avund av bröderna och såld till hedningarna, störtad i jordens djup men upphöjd till härskarens högra sida, därifrån välsignande både hedningar och sina bröder, etc. var sjutton år*37:2När Josef var sjutton årKanske 1898 f Kr (jfr 41:46). vallade han fåren tillsammans med sina bröder. Som ung hjälpte han sönerna till Bilha och Silpa, sin fars hustrur. Och Josef berättade för deras far allt ont som sades om dem.

3 Israel älskade Josef mer än alla sina andra söner, eftersom han hade fått honom på sin ålderdom. Han lät göra en hellång*37:3hellångAnnan översättning (så Septuaginta): "färggrann". I samtida egyptiska gravmålningar (t ex vid Beni Hasan) framställs män från Kanaans land i långärmade, färggrant broderade dräkter. dräkt åt honom. 4 *Apg 7:9. När hans bröder såg att deras far älskade honom mer än alla hans bröder, hatade de honom och kunde inte tala vänligt med honom.

5 Josef hade en dröm som han berättade för sina bröder. Efter det hatade de honom ännu mer. 6 Han sade till dem: "Hör vilken dröm jag har haft. 7 Vi var och band kärvar på åkern. Då reste sig min kärve upp och blev stående, och era kärvar ställde sig runt omkring och bugade sig för min kärve." 8 Men hans bröder sade till honom: "Ska du bli vår kung? Ska du härska över oss?" Och de hatade honom ännu mer på grund av hans drömmar och det som han sagt.

9 Sedan fick han en annan dröm som han berättade för sina bröder. "Lyssna", sade han, "jag har haft en dröm till. Jag drömde att solen och månen och elva stjärnor bugade sig för mig." 10 När han berättade detta för sin far och sina bröder, tillrättavisade hans far honom och sade: "Vad är det för en dröm du har haft? Skulle jag och din mor och dina bröder komma och buga oss ner till jorden för dig?" 11 Bröderna blev avundsjuka på honom, men hans far lade det på minnet.

12 Och hans bröder gick för att valla sin fars får i Shekem.*37:12valla … i ShekemI de svalare högländerna fanns bete även under den torra sommaren.13 Då sade Israel till Josef: "Se, dina bröder vallar fåren i Shekem. Jag vill sända dig till dem." Han svarade: "Jag är redo." 14 Israel sade till honom: "Gå och se efter om allt är väl med dina bröder och med fåren. Kom sedan tillbaka till mig med besked." Så sände han i väg honom från Hebrons dal, och han kom till Shekem.

15 Där mötte han en man medan han irrade omkring på fältet. Mannen frågade honom vad han sökte. 16 Han svarade: "Jag letar efter mina bröder. Säg mig var de vallar sin hjord." 17 Mannen svarade: "De har gått härifrån. Jag hörde dem säga att de skulle gå till Dotan*37:17DotanStad drygt två mil norr om Shekem (2 Kung 6:13) med goda betesmarker omkring.." Då gick Josef vidare efter sina bröder och fann dem i Dotan.

18 Men när de såg honom på avstånd, innan han kommit fram till dem, började de prata om att döda honom. 19 De sade till varandra. "Där kommer drömmaren. 20 Kom nu, så dödar vi honom och kastar honom i en brunn! Sedan kan vi säga att ett vilddjur åt upp honom. Så får vi se hur det går med hans drömmar!" 21 *1 Mos 42:22. Men när Ruben hörde det, ville han rädda honom från dem och sade: "Vi kan inte slå ihjäl honom." 22 Och han fortsatte: "Spill inte blod! Kasta ner honom i brunnen här i öknen, men bär inte hand på honom!" Han ville nämligen rädda honom från dem och föra honom tillbaka till hans far.

23 När Josef kom fram till sina bröder, slet de av honom den hellånga dräkten som han hade på sig. 24 *Jer 38:6. Och de tog honom och kastade honom i brunnen. Den var tom,*37:24brunnen … tomTorra brunnar eller cisterner användes ofta som fånghålor (jfr Jer 38:6, Sak 9:11). det fanns inget vatten i den. 25 Sedan satte de sig ner för att äta.

Då fick de se en karavan*37:25karavanShekem och Dotan låg vid den stora karavanvägen mellan Egypten och Mesopotamien. med ismaeliter som kom från Gilead. Deras kameler var lastade med dragantgummi, balsam och ladanum*37:25dragantgummi, balsam och ladanumOlika typer av väldoftande kådor., och de var på väg ner till Egypten. 26 Då sade Juda till sina bröder: "Vad vinner vi på att döda vår bror och dölja hans blod? 27 Kom, vi säljer honom till ismaeliterna! Vår hand ska inte komma vid honom, han är ju vår bror, vårt eget kött och blod." Och bröderna lyssnade på honom. 28 *1 Mos 39:1, 45:4, Ps 105:17, Apg 7:9. När de midjanitiska köpmännen kom förbi, drog de upp Josef ur brunnen. De sålde honom för tjugo siklar silver*37:28tjugo siklar silverDrygt 200 gram, ungefär två årslöner för arbetaren (Dom 17:10). Detta var ett vanligt pris för en slav enligt t ex Hammurabis lag (jfr 3 Mos 27:5). till ismaeliterna*37:28ismaeliternaTroligen en undergrupp eller ett alternativt namn för midjaniterna. De två benämningarna används om vartannat (jfr 37:36, 39:1, Dom 8:22, 24)., som förde Josef till Egypten.

29 *Jos 7:6, Job 1:20, Jes 37:1. När Ruben kom tillbaka till brunnen, se, då fanns inte Josef där. Då rev han sönder sina kläder 30 och gick tillbaka till sina bröder och sade: "Pojken är inte där! Vart ska jag nu ta vägen?"

31 Men de slaktade en bock och tog Josefs dräkt och doppade den i blodet. 32 Sedan skickade de hem den hellånga dräkten till sin far och lät säga: "Den här har vi hittat. Se efter om det är din sons dräkt." 33 *1 Mos 44:28. Och han kände igen den och sade: "Det är min sons dräkt! Ett vilddjur har ätit upp honom. Josef är säkert ihjälriven." 34 Och Jakob rev sönder sina kläder, svepte säcktyg*37:34rev sönder sina kläder, svepte säcktygUttryck för djup sorg (jfr Est 4:1, Job 1:20). om sina höfter och sörjde sin son under lång tid. 35 Alla hans söner och döttrar kom för att trösta honom, men han ville inte låta sig tröstas utan sade: "Jag ska med sorg fara ner i dödsriket till min son." Så grät hans far över honom.

36 *1 Mos 39:1. Men midjaniterna*37:36midjaniternaSå Septuaginta. Masoretiska textens vokalisering: "medaniterna" (släktingar till midjaniterna, jfr 1 Mos 25:2). sålde Josef i Egypten till Potifar, som var hovman hos farao och befälhavare för livvakterna.