1 Nā, kotahi tonu te reo o te whenua katoa, rite tonu anō ngā kōrero. 2 Ā, i a rātou e haere ana whaka te rāwhiti, nā, ka kite rātou i tētahi mānia i te whenua o Hinara; ā, noho ana rātou i reira.

3 Nā, ka mea rātou ki tōna hoa, ki tōna hoa, "Tēnā, tātou ka hanga pereki, me āta tahu mārire anō hoki." Nā, ka meinga e rātou he pereki hei kōhatu, he uku hoki tā rātou moata. 4 Nā, ka mea rātou, "Tēnā, tātou ka hanga i tētahi pā me tētahi pourewa, ā, kia tutuki a runga ki te rangi, kia whai ingoa ai tātou; kei marara noa atu tātou ki te mata o te whenua katoa."

5 Nā, ka heke iho a Ihowā kia kite i te pā me te pourewa, i hangā nei e ngā tama a te tangata. 6 Ā, ka mea a Ihowā, "Nanā, kotahi tonu te iwi nei, kotahi anō hoki tō rātou reo; ā, ka tīmataia nei tēnei mahi e rātou; e kore anō rātou e taea te pupuri mai i tētahi mea, e whakaaro ana rātou kia mahia. 7 Tēnā, tātou ka heke atu, ka whakapōauau i ō rātou reo i reira, kia kore ai rātou e mātau, ia tangata, ia tangata ki te reo o tōna hoa."

8 Nā, whakamararatia atu ana rātou i reira e Ihowā ki runga ki te mata o te whenua katoa; ā, mahue ake i a rātou te hanga i te pā. 9 Nā konā i huaina ai tō reira ingoa ko Papera, nō te mea i whakapōauautia e Ihowā i reira te reo o te whenua katoa; nō reira anō hoki te whakamararatanga a Ihowā i a rātou ki te mata o te whenua katoa.

10 Ko ngā whakatupuranga ēnei o Hema.

Ka kotahi rau ngā tau o Hema, nā, ka whānau a Arapahata i te rua o ngā tau i muri i te waipuke. 11 Ā, e rima rau ngā tau i ora ai a Hema i muri i te whānautanga o Arapahata, ā, ka whānau āna tama me āna tamāhine.

12 Ā, ka toru tekau mā rima ngā tau i ora ai a Arapahata, nā, ka whānau a Haraha; 13 ā, e whā rau e toru ngā tau i ora ai a Arapahata i muri i te whānautanga o Haraha, ka whānau āna tama me āna tamāhine.

14 Ā, ka toru tekau ngā tau i ora ai a Haraha, nā, ka whānau a Ēpere; 15 ā, e whā rau e toru ngā tau o Haraha i muri i te whānautanga o Ēpere, ka whānau āna tama me āna tamāhine.

16 Ā, e toru tekau mā whā ngā tau i ora ai a Ēpere, ka whānau a Pereke; 17 e whā rau e toru tekau ngā tau i ora ai a Ēpere i muri i te whānautanga o Pereke, ā, ka whānau āna tama me āna tamāhine.

18 Ā, ka toru tekau ngā tau o Pereke, ka whānau a Reu; 19 ā, e rua rau e iwa ngā tau i ora ai a Pereke i muri i te whānautanga o Reu, ka whānau āna tama me āna tamāhine.

20 Ā, ka toru tekau mā rua ngā tau o Reu, nā, ka whānau a Heruka; 21 ā, e rua rau mā whitu ngā tau i ora ai a Reu i muri i te whānautanga o Heruka, ka whānau āna tama me āna tamāhine.

22 Ā, ka toru tekau ngā tau o Heruka, nā, ka whānau a Nahora; 23 ā, e rua rau ngā tau i ora ai a Heruka i muri i te whānautanga o Nahora, ka whānau āna tama me āna tamāhine.

24 Ā, e rua tekau mā iwa ngā tau i ora ai a Nahora, nā, ka whānau a Teraha; 25 ā, kotahi rau kotahi tekau mā iwa ngā tau i ora ai a Nahora i muri i te whānautanga o Teraha, ā, ka whānau āna tama me āna tamāhine.

26 Ā, ka whitu tekau ngā tau i ora ai a Teraha, nā, ka whānau a Āperama, a Nahora, rātou ko Harana.

27 Nā, ko ngā whakatupuranga ēnei o Teraha.

Nā Teraha ko Āperama, ko Nahora, rātou ko Harana; nā Harana ko Rota. 28 Ā, i mate a Harana i te oranga anō o tōna pāpā o Teraha i te whenua i whānau ai ia, i Uru o ngā Karari. 29 Nā, ka tango a Āperama rāua ko Nahora i ētahi wāhine mā rāua; ko te ingoa o te wahine a Āperama ko Harai, ko te ingoa o te wahine a Nahora ko Mireka tamāhine a Harana, pāpā o Mireka, pāpā anō hoki o Ihēka. 30 Ā, he pākoko a Harai; kāhore āna tamariki.

31 Nā, ka tango a Teraha i a Āperama i tāna tama, rāua ko Rota tama a Harana, ko te tama a tāna tama, rātou ko tāna hunaonga, ko Harai wahine a tāna tama a Āperama; ā, whakatika tahi ana rātou i Uru o ngā Karari, haere ana ki te whenua o Kanaana; ka tae ki Harana, ā, noho ana i reira.

32 Ā, ko ngā rā o Teraha e rua rau mā rima tau; nā, ka mate a Teraha ki Harana.

1 Hela jorden hade ett enda språk*11:1ett enda språkÄven t ex det sumeriska eposet om Enmerkar (ca 2000 f Kr) talar om ett enda ursprungligt språk. och samma ord. 2 Men när människorna bröt upp och drog österut, fann de en lågslätt i Shinars land och bosatte sig där. 3 De sade till varandra: "Kom, så slår vi tegel*11:3tegelMer praktiskt än importerad sten på det leriga mesopotamiska slättlandet. Lertegel har använts åtminstone sedan 7000-talet f Kr. och bränner det!" Teglet använde de som sten, och som murbruk använde de jordbeck. 4 Och de sade: "Kom, så bygger vi oss en stad och ett torn med spetsen uppe i himlen*11:4torn med spetsen uppe i himlenPåminner om en ziggurat, mesopotamiska tempelpyramider som ansågs vara trappor upp till gudarnas boning i himlen. De äldsta bevarade zigguraterna härstammar från tiden efter 3000 f Kr, men plattformstempel byggdes även tidigare.! Låt oss göra oss ett namn, så att vi inte sprids ut över hela jorden."

5 Då steg Herren ner för att se på staden och tornet som människorna byggde. 6 Herren sade: "Se, de är ett enda folk och de har ett enda språk. Detta är deras första tilltag, och härefter ska ingenting vara omöjligt för dem vad de än beslutar sig för. 7 Låt oss stiga ner och förbistra deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger."

8 Så spred Herren ut dem därifrån över hela jorden, och de slutade bygga på staden. 9 Den fick namnet Babel, eftersom Herren där förbistrade*11:9förbistradeHebr. balál, som anspelar på namnet "Babel". hela jordens språk, och därifrån spred han ut dem över hela jorden.

10 *1 Krön 1:17f, Luk 3:36. Detta är Sems fortsatta historia. När Sem var 100 år blev han far till Arpakshad, två år efter floden. 11 Sedan Sem hade fått Arpakshad levde han 500 år och fick söner och döttrar.

12 *1 Mos 10:24f. När Arpakshad var 35 år blev han far till Shela. 13 Sedan Arpakshad hade fått Shela levde han 403 år och fick söner och döttrar.

14 När Shela var 30 år blev han far till Eber. 15 Sedan Shela hade fått Eber levde han 403 år och fick söner och döttrar.

16 När Eber var 34 år blev han far till Peleg. 17 Sedan Eber hade fått Peleg levde han 430 år och fick söner och döttrar.

18 När Peleg var 30 år blev han far till Regu. 19 Sedan Peleg hade fått Regu levde han 209 år och fick söner och döttrar.

20 När Regu var 32 år blev han far till Serug. 21 Sedan Regu hade fått Serug levde han 207 år och fick söner och döttrar.

22 När Serug var 30 år blev han far till Nahor. 23 Sedan Serug hade fått Nahor levde han 200 år och fick söner och döttrar.

24 När Nahor var 29 år blev han far till Tera.*11:21fRegu … Serug … Nahor … TeraKan översättas "vän", "gren", "frustning" och "bergsget". Namnen förknippas med orter i närheten av Harran (vers 31) i gränstrakten mellan Syrien och Turkiet.25 Sedan Nahor hade fått Tera levde han 119 år och fick söner och döttrar.

26 När Tera var 70 år blev han far till Abram, Nahor och Haran.

27 Detta är Teras fortsatta historia. Tera blev far till Abram, Nahor och Haran. Och Haran blev far till Lot. 28 Haran dog hos sin far Tera i sitt fädernesland, det kaldeiska Ur.  29 Abram och Nahor tog sig hustrur. Abrams hustru hette Saraj, och Nahors hustru hette Milka.*11:29Saraj … MilkaBetyder "furstinna" och "drottning". Namnen kan vara hämtade från den akkadiske månguden Sins hustru och dotter (jfr Jos 24:2). Hon var dotter till Haran, som var far till Milka och Jiska. 30 Men Saraj var ofruktsam och hade inga barn.

31 *Jos 24:2f, Neh 9:7. Och Tera tog med sig sin son Abram och sin sonson Lot, Harans son, och sin sonhustru Saraj, som var hustru till hans son Abram. De drog tillsammans ut från det kaldeiska Ur för att bege sig till Kanaans land. Men när de kom till Harran*11:31från det kaldeiska Ur … till HarranStorstaden Ur låg vid Persiska viken i sydöstra Irak, ca 90 mil från Harran. Judisk tradition pekar ut ett nordligare, mindre Ur (dagens Urfa) strax norr om Harran. Området beboddes enligt Maritexterna från 1700-talet f Kr av amoreer (jfr "arameer", 25:20, 5 Mos 26:5), som även bodde i Kanaans land (10:16, 14:13). bosatte de sig där. 32 Teras ålder blev tvåhundrafem år, och Tera dog i Harran.