1 Nā, ka mahara te Atua ki a Noa, ki ngā mea ora katoa me ngā kararehe katoa anō hoki i a ia i roto i te āka. Nā, ka mea te Atua kia tika atu tētahi hau i runga i te whenua, ā, ka māriri ngā wai. 2 Ā, ka tūtakina atu ngā mātāpuna o te rire me ngā matapihi o te rangi, ka whakamutua anō hoki te ua o te rangi. 3 Nā, ka hoki haere ngā wai i runga i te whenua; ā, i te paunga o ngā rā kotahi rau e rima tekau kua iti iho ngā wai. 4 Ā, i tau iho te āka i te whitu o ngā marama, i te kotahi tekau mā whitu o ngā rā o te marama, ki runga ki ngā maunga o Ararata. 5 Me te heke haere tonu o ngā wai, ā taea noatia te tekau o ngā marama; nō te tekau o ngā marama, nō te rā tuatahi o te marama, ka kitea ngā tihi o ngā maunga.

6 Ā, i te mutunga o ngā rā e whā tekau, nā, ka uakina e Noa te matapihi o te āka i hangā e ia. 7 Ā, ka tukua atu e ia he raweni, ā, ko tōna rerenga atu, ka kōpiko atu, ka kōpiko mai, ā, maroke noa ngā wai i runga i te whenua. 8 Nā, ka tukua atu anō e ia he kūkupa, kia kitea ai kua iti iho rānei ngā wai i runga i te mata o te whenua, 9 ā, kīhai i kitea e te kūkupa tētahi taunga iho mō te takahanga o tōna waewae, ā, ka hoki mai ki a ia, ki roto ki te āka; i runga hoki ngā wai i te mata o te whenua katoa. Nā, ka totoro atu tōna ringa, ā, hopukia ana ia, tangohia ana mai ki a ia ki roto ki te āka. 10 Nā, ka tatari anō ia, e whitu atu ngā rā; ā, ka tukua atu anō e ia te kūkupa i roto i te āka. 11 Ā, i te ahiahi ka rere mai te kūkupa ki a ia; nā, i roto i tōna waha he rau ōriwa, he mea kōrari mai; ā, ka mōhio a Noa kua iti iho ngā wai i runga i te whenua. 12 Ā, ka tatari anō ia, e whitu atu anō ngā rā; ā, tukua atu ana e ia te kūkupa; ā, kīhai tēnā i hoki mai anō ki a ia i muri iho.

13 Ā, nō te ono rau mā tahi o ngā tau, nō te marama tuatahi, nō te rā tuatahi o te marama, i maroke atu ai ngā wai i runga i te whenua. Nā, ka hurahia atu e Noa te hīpoki o te āka, ā, ka kite, nā, kua maroke te mata o te whenua. 14 Ā, nō te rua o ngā marama, nō te rua tekau mā whitu o ngā rā o te marama, i maroke ai te whenua.

15 Nā, ka kōrero te Atua ki a Noa, ka mea, 16 "Puta mai koe i te āka, koutou tahi ko tāu wahine, ko āu tama, me ngā wāhine a āu tama. 17 Kia puta tahi mai me koe ngā mea ora katoa i a koe nā, ngā kikokiko katoa, ngā manu, ngā kararehe, me ngā mea ngōki katoa e ngōkingōki ana i runga i te whenua; ā, kia whakatuputupu rātou ki runga ki te whenua, kia hua, kia ngahue ki runga ki te whenua."

18 Nā, ka puta a Noa, rātou tahi ko āna tama, ko tāna wahine, me ngā wāhine a āna tama. 19 Ka puta hoki i roto i te āka ngā kīrehe katoa, ngā mea ngōkingōki katoa, ngā manu katoa, me ngā mea ngōki katoa i runga i te whenua o ia āhua, o ia āhua.

20 Nā, ka hangā e Noa tētahi āta mā Ihowā, ā, ka tango ia i ētahi o ngā kararehe pokekore katoa, o ngā manu pokekore katoa hoki, ā, whakaekea tinanatia ana e ia ki runga ki te āta. 21 Nā, ka hongi a Ihowā ki te kakara reka; ā, ka mea a Ihowā i roto i tōna ngākau, "E kore ahau e kanga anō i te oneone ā muri ake nei mō ngā mahi a te tangata; otiia he kino ngā tokonga ake o te ngākau o te tangata, o tōna taitamarikitanga ake anō; e kore anō hoki ahau e patu i ngā mea ora katoa ā muri ake nei, e pēnei me tēnei meatanga āku.

22 E mau ana te whenua,

e kore e mutu te pō rui me te pō kokoti,

te māeke me te mahana,

te raumati me te hōtoke,

te ao me te pō."

1 Men Gud tänkte på Noa och på alla vilda djur och alla boskapsdjur som var med honom i arken, och han lät en vind gå fram över jorden, så att vattnet sjönk undan. 2 Djupets källor och himlens fönster stängdes och regnet från himlen upphörde. 3 Vattnet drog sig tillbaka från jorden mer och mer. Efter hundrafemtio dagar började det avta. 4 Den sjuttonde dagen i sjunde månaden stannade arken på Araratbergen*8:4AraratbergenLigger i östra Turkiet mot gränsen till Armenien.. 5 Vattnet fortsatte att minska fram till den tionde månaden. Första dagen i den månaden blev bergstopparna synliga.

6 Efter fyrtio dagar öppnade Noa luckan som han hade gjort på arken 7 och lät en korp flyga ut. Den flög fram och tillbaka, tills vattnet hade torkat bort från jorden. 8 Sedan lät han en duva*8:7fkorp … duvaFåglar användes allmänt av sjömän för att avgöra var det fanns land. Korpar visade riktning mot land medan duvor visade om landet låg nära. flyga ut för att få se om vattnet hade sjunkit undan från jordens yta. 9 Men duvan hittade ingen plats där hon kunde vila sin fot utan kom tillbaka till honom i arken, eftersom vatten täckte hela jorden. Då räckte Noa ut handen och tog in duvan till sig i arken. 10 Sedan väntade han ytterligare sju dagar innan han lät duvan flyga ut ur arken än en gång. 11 Mot kvällen kom hon tillbaka till honom, och se, då hade hon ett friskt olivlöv i näbben. Noa förstod då att vattnet hade sjunkit undan från jorden. 12 Men han väntade ännu sju dagar innan han lät duvan flyga ut igen. Då kom hon inte mer tillbaka till honom.

13 Det sexhundraförsta året, på första dagen i den första månaden, hade vattnet torkat bort från jorden. Då tog Noa av taket på arken och såg att jordytan hade torkat. 14 Och den tjugosjunde dagen i andra månaden var jorden alldeles torr. 15 Då talade Gud till Noa och sade: 16 "Gå ut ur arken med din hustru, dina söner och dina sonhustrur. 17 *1 Mos 1:22. Låt alla de djur, allt levande som du har hos dig, gå med dig, både fåglar och fyrfotadjur och alla kräldjur som rör sig på marken, så att de växer till och blir fruktsamma och förökar sig på jorden."

18 Så gick Noa ut med sina söner, sin hustru och sina sonhustrur. 19 Och alla fyrfotadjur och kräldjur, alla fåglar och alla djur som rör sig på jorden, alla efter sina slag, gick ut ur arken.

20 Noa byggde ett altare åt Herren och tog av alla rena fyrfotadjur och av alla rena fåglar och offrade brännoffer på altaret. 21 *1 Mos 6:5, Jes 54:9, Matt 15:19. När Herren kände den ljuvliga doften, sade han till sig själv: "Härefter ska jag inte mer förbanna marken för människans skull, för hennes hjärtas tankar är onda ända från ungdomen. Jag ska aldrig mer döda allt levande så som jag nu har gjort.

22 Så länge jorden består

ska sådd och skörd,

köld och värme,

sommar och vinter,

dag och natt

aldrig upphöra."