1 Nā, ka hāmama te reo o te whakaminenga katoa; ā, ka tangi te iwi i taua pō. 2 Ā, amuamu ana ngā tama katoa a Īharaira ki a Mohi rāua ko Ārona; ā, ka mea te whakaminenga katoa ki a rāua, "Auē, me i mate tātou ki te whenua o Īhipa! Auē, me i mate rānei tātou ki tēnei koraha! 3 He aha tātou i kawea mai ai e Ihowā ki tēnei whenua, kia hinga i te hoari? Ka waiho ā tātou wāhine, ā tātou tamariki hei taonga pārau; ehara ianei te hoki ki Īhipa i te mea pai mō tātou?" 4 Ā, ka mea rātou tētahi ki tētahi, "Me whakatū he upoko mō tātou, ka hoki ki Īhipa."

5 Nā, ka tāpapa a Mohi rāua ko Ārona ki te aroaro o te huihui katoa o te whakaminenga o ngā tama a Īharaira. 6 Ā, ka haehae a Hohua, tama a Nunu, rāua ko Karepe, tama a Iepune, i ō rāua kākahu; ko rāua hoki ētahi o ngā kaitūtei o te whenua; 7 ā, ka kōrero rāua ki te whakaminenga katoa o ngā tama a Īharaira, ka mea, "He whenua pai rawa te whenua i haerea nei, i tūteia nei e mātou. 8 Ki te aro mai a Ihowā ki a tātou, ka kawea tātou e ia ki taua whenua, ka hōmai anō e ia ki a tātou; he whenua e rerengia ana e te waiū, e te honi. 9 Kaua rāia koutou e tutū ki a Ihowā, kaua hoki e wehi i ngā tāngata o taua whenua, he taro hoki rātou mā tātou. Kua mahue rātou i tō rātou whakamarumaru, ā, kei a tātou a Ihowā; kaua e wehi i a rātou."

10 Heoi, ko tā te whakaminenga katoa kī, "Me āki rāua ki te kōhatu." Nā, ko te putanga mai o te korōria o Ihowā i runga i te tapenākara o te whakaminenga ki te aroaro o ngā tama katoa a Īharaira. 11 Nā, ka mea a Ihowā ki a Mohi, "Kia pēhea ake te roa o te whakahāwea a tēnei iwi ki ahau? Āhea rānei rātou whakapono ai ki ahau, he maha nei hoki āku tohu i whakakitea i roto i a rātou? 12 Ka patua rātou e ahau ki te mate urutā, ka peia atu, ā, ka meinga koe hei iwi nui atu, kaha atu, i a rātou."

13 Anō rā ko Mohi ki a Ihowā, "Ākuanei ka rongo ngā Īhipiana; nāu hoki tēnei iwi i whakaputa mai i runga i tōu kaha i roto i a rātou. 14 Nā, ka kōrero rātou ki ngā tāngata o tēnei whenua. Kua rongo hoki rātou kei roto koe, e Ihowā, i tēnei iwi; e kitea ana anō koe e Ihowā, titiro atu, titiro mai, e tū ana hoki tōu kapua i runga i a rātou, e haere ana hoki koe i mua i a rātou i roto i te pou kapua i te awatea, i roto hoki i te pou ahi i te pō. 15 Nā, ki te whakamatea e koe tēnei iwi, ānō he tangata kotahi, kātahi ngā iwi i rongo nei ki tōu rongo ka whai kupu, ka mea, 16 ‘Nō te mea kīhai i kaha a Ihowā ki te kawe i tēnei iwi ki te whenua i oati ai ia ki a rātou, koia i whakamatea ai rātou e ia ki te koraha.’

17 "Nā, kia nui rā te kaha o tōku Ariki, kia rite ki tāu i kōrero ai, i mea ai, 18 ‘He pūhoi a Ihowā ki te riri, he nui tōna atawhai, e muru ana i te kino, i te tutū, e kore rawa anō e tuku noa i te hunga hē; e mea ana i te kino o ngā mātua kia tau ki ngā tamariki, ā te toru, te whā rā anō, o ngā whakatupuranga.’ 19 Tēnā, murua te kino o tēnei iwi, kia rite ki te nui o tōu atawhai, ki tāu muru hoki i ngā hara o tēnei iwi, o Īhipa mai anō, ā taea noatia a konei."

20 Nā, ka mea a Ihowā, "Kua murua e ahau, kua pērātia me tāu i kī mai nā. 21 Otiia – e ora nei ahau, ā, ka kapi te whenua katoa i te korōria o Ihowā – 22 nā, i te mea ko ēnei tāngata katoa, i kite nei i tōku korōria, i āku merekara hoki i meinga ki Īhipa, ki te koraha, ā, ka tekau nei ā rātou whakamātautauranga i ahau, kāhore anō i whakarongo ki tōku reo; 23 inā, e kore rawa rātou e kite i te whenua i oati ai ahau ki ō rātou mātua, e kore anō tētahi o te hunga i whakahāwea nei ki ahau e kite i reira.

24 "Engari tāku pononga a Karepe, he wairua kē hoki tōna, ā, kua tino whai ia i ahau; e kawea ia e ahau ki te whenua i haere atu nā ia; ā, ka riro a reira i ōna uri.

25 "Nā, kei te raorao ngā Amareki me ngā Kanaani e noho ana. Tahuri atu koutou āpōpō, haere atu ki te koraha, nā te huarahi ki te Moana Whero."

26 I kōrero anō a Ihowā ki a Mohi rāua ko Ārona, i mea: 27 "Kia pēhea ake te roa o tāku whakamanawanui ki tēnei whakaminenga kino, e amuamu nei ki ahau? Kua rangona e ahau ngā amuamu a ngā tama a Īharaira, e amuamu nei rātou ki ahau. 28 Mea atu ki a rātou, ‘E ora ana ahau,’ e ai tā Ihowā, ‘ko tā koutou i kōrero mai ai ki ōku taringa, he pono, ko tāku tēnā e mea ai ki a koutou: 29 ka hinga ō koutou tinana ki tēnei koraha; ā, ko koutou katoa i taua, puta noa atu i tō koutou tokomaha, ngā mea e rua tekau, he maha ake hoki, ō rātou tau, te hunga hoki i amuamu nei ki ahau, 30 e kore koutou e tae ki te whenua i oati ai ahau ka whakanohoia koutou ki reira, heoi anō ko Karepe tama a Iepune, rāua ko Hohua tama a Nunu. 31 Otiia, ko ā koutou pōtiki, i mea nā koutou ka waiho hei taonga pārau, ka kawea e ahau ki reira, ā, ka mōhio rātou ki te whenua i whakahāweatia nei e koutou. 32 Ko koutou ia, ka hinga ō koutou tinana ki tēnei koraha. 33 Ā, ka kōpikopiko noa ā koutou tamariki i te koraha, e whā tekau ngā tau, mā rātou hoki e waha ā koutou pūremutanga, kia poto rā anō ō koutou tinana ki te koraha. 34 Kia rite rā anō ki te maha o ngā rā, ki ngā rā e whā tekau, i tūteia ai e koutou te whenua, he tau he rā, he tau he rā; e whā tekau ngā tau e waha ai e koutou ō koutou kino, ā, ka mōhio koutou ki te takanga o tāku kupu.’ 35 Nāku, nā Ihowā te kupu, inā, ka meatia tēnei e ahau ki tēnei whakaminenga kino katoa, kua huihui nei ki te whakahē ki ahau. Ka poto rātou ki tēnei koraha, ka mate anō hoki ki konei."

36 Nā, ko ngā tāngata i ungā e Mohi hei tūtei mō te whenua, i hoki mai nei, i mea nei kia amuamutia ia e te whakaminenga katoa, i tā rātou kawenga mai i te kōrero kino mō te whenua, 37 ko aua tāngata, nā rātou nei i kawe mai te kōrero kino mō te whenua, i mate rātou i te whiu ki te aroaro o Ihowā. 38 Ko Hohua ia, tama a Nunu, rāua ko Karepe, tama a Iepune, ko rāua i ora o ngā tāngata i haere ki te tūtei i te whenua.

39 Nā, kōrerotia ana e Mohi ēnei kupu katoa ki ngā tama katoa a Īharaira; ā, ka pōuri rawa te iwi. 40 Nā, ka maranga wawe rātou i te ata, ā, ka haere ki te tihi o te maunga, me te kī anō, "Tēnei mātou, ā, ka haere mātou ki runga, ki te wāhi i kōrerotia mai e Ihowā; kua hara hoki mātou."

41 Nā, ka mea a Mohi, "He aha koutou i takahi ai i te kupu a Ihowā, i te mea kāhore e whai wāhi? 42 Kaua e haere, kāhore nā hoki a Ihowā i a koutou, kei patua koutou ki te aroaro o ō koutou hoariri. 43 Kei reira hoki ngā Amareki rātou ko ngā Kanaani, kei mua i a koutou, ā, ka hinga koutou i te hoari; mō koutou kua tahuri atu i te whai i a Ihowā, koia a Ihowā tē piri ai ki a koutou."

44 Heoi, ka pokanoa rātou ki te piki ki te tihi o te maunga; otiia kīhai te āka o te kawenata a Ihowā, me Mohi hoki, i hiki atu i te puni. 45 Nā, ka heke iho ngā Amareki rātou ko ngā Kanaani e noho ana i taua maunga, ā, patua ana rātou, tukituki rawa, ā taea noatia a Horema.

1 Då började hela församlingen ropa och skrika, och folket grät den natten. 2 *2 Mos 16:3, 5 Mos 1:26f, Ps 106:25f. Alla Israels barn klagade på Mose och Aron, och hela församlingen sade till dem: "Om vi ändå hade fått dö i Egyptens land, eller om vi ändå hade fått dö här i öknen! 3 Varför leder Herren oss in i detta land där vi kommer att falla för svärd och våra hustrur och barn blir fiendens byte? Vore det inte bättre för oss att vända tillbaka till Egypten?" 4 Och de sade till varandra: "Vi väljer en ledare och vänder tillbaka till Egypten."

5 Då föll Mose och Aron ner på sina ansikten inför Israels barns hela folk och församling. 6 Och Josua, Nuns son, och Kaleb, Jefunnes son, som var med bland dem som hade spejat i landet, rev sönder sina kläder 7 och sade till hela Israels församling: "Landet som vi har vandrat igenom och spejat i är ett mycket, mycket gott land. 8 Om Herren har behag till oss, ska han föra oss in i det landet och ge det åt oss, ett land som flödar av mjölk och honung. 9 Men var inte upproriska mot Herren och var inte rädda för folket i landet, för de ska bli som en munsbit för oss. Deras beskydd har vikit ifrån dem, men Herren är med oss. Var inte rädda för dem."

10 Men hela församlingen ropade att man skulle stena dem. Då visade sig Herrens härlighet i uppenbarelsetältet för alla Israels barn. 11 Och Herren sade till Mose: "Hur länge ska detta folk förakta mig? Och hur länge ska de vägra tro på mig trots alla de tecken jag har gjort ibland dem? 12 *2 Mos 32:10f. Jag ska slå dem med pest och utrota dem, men dig vill jag göra till ett folk som är större och mäktigare än dem."

13 Mose sade till Herren: "Egyptierna har ju hört att du med din kraft har fört detta folk ut från dem hit upp, 14 *2 Mos 13:21f. och de har talat om det för dem som bor här i landet. De har hört att du, Herre, är mitt ibland detta folk, att du, Herre, visar dig ansikte mot ansikte, att din molnsky står över dem och att du går framför dem i en molnpelare om dagen och i en eldpelare om natten. 15 Om du dödar detta folk, alla på en gång, kommer hednafolken som hört talas om dig att säga: 16 *5 Mos 9:28. ’Herren lyckades inte föra in detta folk i det land som han med ed hade lovat dem, och därför har han slaktat dem i öknen.’

17 Nej, låt nu Herrens kraft visa sig stor, så som du själv har sagt: 18 *2 Mos 20:5f, 34:6f, 5 Mos 5:9.Herren är sen till vrede och rik på nåd, han förlåter missgärning och överträdelse men låter ingen bli ostraffad, utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen till tredje och fjärde led. 19 Förlåt nu folkets missgärning efter din stora nåd, så som du har låtit din förlåtelse följa detta folk allt ifrån Egypten och ända hit."

20 Då sade Herren: "Jag förlåter dem enligt ditt ord. 21 *Jes 6:3. Men så sant jag lever och så sant Herrens härlighet uppfyller hela jorden: 22 Av alla de män som har sett min härlighet och sett de tecken jag har gjort i Egypten och i öknen, och som nu tio gånger har frestat mig och inte lyssnat till min röst, 23 *4 Mos 26:65, 5 Mos 1:35f, Ps 95:11. av dem ska ingen få se det land som jag med ed har lovat deras fäder. Ingen av dem som har föraktat mig ska få se det. 24 *Jos 14:6f. Men i min tjänare Kaleb är en annan ande, och han har i allt följt mig. Därför ska jag föra honom in i det land där han nu har varit, och hans avkomlingar ska ta det i besittning. 25 Men eftersom amalekiterna och kananeerna bor i dalen, så vänd er i morgon åt ett annat håll och dra ut i öknen mot Röda havet*14:25åt ett annat håll … mot Röda havetSöderut mot Akabaviken (jfr 1 Kung 9:26). ."

26 Herren talade till Mose och Aron. Han sade: 27 "Hur länge ska denna onda församling klaga mot mig? Jag har hört hur Israels barn ständigt klagar mot mig. 28 *4 Mos 14:3. Säg nu till dem: Så sant jag lever, säger Herren, jag ska göra med er så som ni själva har sagt inför mig. 29 *4 Mos 32:11f, Hebr 3:17. Här i öknen ska era döda kroppar falla, alla ni som har blivit mönstrade och är tjugo år eller äldre, eftersom ni har klagat mot mig. 30 Ingen av er ska komma in i det land som jag med upplyft hand lovade er att få bo i, ingen utom Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son. 31 Men era barn, som ni sade skulle bli fiendens byte, dem ska jag föra in där, och de ska lära känna det land som ni har förkastat. 32 Men era döda kroppar ska falla här i öknen. 33 *Ps 95:10, Jud v 5. Och era barn ska vara herdar i öknen i fyrtio år och få lida för er trolöshet tills era döda kroppar har förmultnat i öknen. 34 Så som ni under fyrtio dagar har spejat i landet ska ni under fyrtio år – ett år för varje dag – bära på era synder. Ni ska då få erfara att jag har tagit min hand ifrån er. 35 Jag, Herren, har talat. Jag ska i sanning göra så med hela denna onda församling som har rotat sig samman mot mig. Här i öknen ska de omkomma, här ska de dö."

36 De män som Mose hade sänt för att speja i landet och som vid sin återkomst hade fått hela församlingen att klaga mot honom genom att tala illa om landet, 37 dessa män som hade talat illa om landet dog genom en hemsökelse inför Herrens ansikte. 38 Av de män som hade gått ut för att speja i landet överlevde bara Josua, Nuns son, och Kaleb, Jefunnes son.

39 Mose talade detta till alla Israels barn, och folket sörjde mycket. 40 *5 Mos 1:41f. De steg upp tidigt nästa morgon för att bege sig upp mot den övre bergsbygden och sade: "Se, här är vi. Vi har syndat, men nu vill vi dra upp till den plats som Herren har talat om." 41 Men Mose sade: "Varför vill ni bryta mot Herrens befallning? Det kommer inte att lyckas. 42 Herren är inte med er. Därför ska ni inte dra dit upp, så att ni inte blir slagna inför era fiender. 43 Amalekiterna och kananeerna kommer att möta er där och ni faller för svärd, för ni har vänt er bort från Herren och därför kommer Herren inte att vara med er."

44 I sitt övermod drog de ändå upp mot den övre bergsbygden, men Herrens förbundsark och Mose lämnade inte lägret. 45 Amalekiterna och kananeerna, som bodde där i bergsbygden, kom då ner och slog dem och drev dem på flykten ända till Horma*14:45HormaPlats i trakten av Beer-Sheba, kanske österut nära Arad (21:3)..