1 Ā, ka rongo a Kīngi Arara, te Kanaani, i noho nei ki te taha ki te tonga, e haere ana a Īharaira nā te ara o Atarimi; nā, ka tatau ia ki a Īharaira, ā, whakaraua ana ētahi o rātou e ia. 2 Nā, ka puta te kī taurangi a Īharaira ki a Ihowā, ka mea, "Ki te tukua mai e koe tēnei iwi ki tōku ringa ka tino whakangaromia e ahau ō rātou pā." 3 Ā, i whakarongo a Ihowā ki te reo o Īharaira, ā, hōmai ana e ia ngā Kanaani; ā, tino whakangaromia ana rātou me ō rātou pā e rātou; ā, huaina iho te ingoa o taua wāhi ko Horema.

4 Nā, ka tūria atu e rātou i Maunga Horo nā te ara o te Moana Whero ki te taiāwhio i te whenua o Ēroma; ā pōuri noa iho te wairua o te iwi i te ara. 5 Ā, ka whakahē te iwi i te Atua, i a Mohi hoki, "He aha i kawea mai ai mātou ki runga nei i Īhipa kia mate ki te koraha? Kāhore nei hoki he taro, kāhore he wai; ā, e whakarihariha ana tō mātou wairua ki tēnei taro māmā."

6 Nā, ka tukua mai e Ihowā he nākahi tū ā-ahi ki te iwi, ā, ka ngaua te iwi; ā, he tokomaha o Īharaira i mate. 7 Nā, ka haere te iwi ki a Mohi, ka mea, "Kua hara mātou i a mātou i whakahē i a Ihowā, i a koe hoki; īnoi ki a Ihowā kia tangohia atu e ia ngā nākahi i a mātou." Nā, ka īnoi a Mohi mō te iwi.

8 Nā, ka mea a Ihowā ki a Mohi, "Hangā tētahi nākahi tū ā-ahi māu, ka whakanoho ki te pou; nā, mehemea kua ngaua tētahi, ā, ka titiro atu ia ki reira, ka ora." 9 Nā, hangā ana e Mohi te nākahi ki te parāhi, ā, whakanohoia ana ki te pou; nā, mehemea kua ngaua tētahi e te nākahi, ka titiro ia ki te nākahi parāhi, kua ora.

10 Nā, ka tūria atu e ngā tama a Īharaira, ā, noho ana i Opoto. 11 Ā, ka tūria atu i Opoto, ā, noho ana i Iteaparimi, i te koraha i te ritenga atu o Moapa, whaka te rāwhiti. 12 Ā, ka haere atu rātou i reira, ā, noho ana i te raorao i Terete. 13 Nā, ka tūria atu i reira, ā, noho ana i tērā taha o Aranona, o tērā i te koraha e puta mai ana i ngā wāhi o ngā Amori; ko Aranona hoki te rohe ki a Moapa, kei waenganui o Moapa, o ngā Amori. 14 Koia i kōrerotia ai i te Pukapuka o ngā Whawhai a Ihowā,

"Ko tāna i mea ai ki te Moana Whero,

ki ngā awa hoki o Aranona,

15 ki ngā hurihanga wai anō hoki,

e anga ana ki te nohoanga i Ara,

e piri nei ki te rohe o Moapa."

16 Ā, i haere atu rātou i reira ki Pēre; ko te puna ia i kōrero ai a Ihowā ki a Mohi, "Huihuia te iwi, ā, māku e hoatu he wai ki a rātou."

17 Nā, ka waiatatia tēnei waiata e Īharaira:

"Pupuke ake, e te puna! Waiatatia!

18 Te puna i keria e ngā rangatira,

i keria e ngā ariki o te iwi,

ki te hēpeta, ā, ki ā rātou tokotoko."

Nā, ka tūria atu e rātou i te koraha ki Matana, 19 i Matana hoki ki Nahariere; ā, i Nahariere ki Pamoto, 20 ā, i Pamoto ki te raorao i te whenua o Moapa, ki te tihi o Pihika, e titiro iho ana ki te koraha.

21 Nā, ka unga tāngata a Īharaira ki a Hihona kīngi o ngā Amori, hei mea:

22 "Tukua atu ahau nā tōu whenua; e kore mātou e peka ki ngā māra, ki ngā māra wāina rānei; e kore mātou e inu i te wai o ngā puna. Ka haere mātou nā te huanui o te kīngi, kia pahemo rā anō ōu rohe i a mātou."

23 Otiia kīhai a Hihona i tuku i a Īharaira kia tika nā tōna wāhi; nā, huihuia ana e Hihona tōna iwi katoa, ā, puta mai ana ki te tū i a Īharaira ki te koraha, nā, ka haere ia ki Iahata; ā, ka tatau ia i a Īharaira. 24 Ā, patua iho ia e Īharaira ki te mata o te hoari, tangohia ana e rātou tōna whenua, o Aranona atu ā tae noa ki Iapoko, ki ngā tama rā anō a Āmona; he rohe hoki e kore e taea tō ngā tama a Āmona. 25 Ā, riro ana i a Īharaira ēnei pā katoa; ā, nohoia ana e Īharaira ngā pā katoa o ngā Amori, a Hehepona, me ōna pā ririki. 26 He pā hoki a Hehepona nō Hihona kīngi o ngā Amori; i whawhai hoki ia ki tō mua kīngi o Moapa, ā, tangohia ana ia tōna whenua katoa i tōna ringa ā tae noa ki Aranona.

27 Koia te hunga kōrero whakatauki ka mea ai,

"Haere mai ki Hehepona, kia hangā;

kia whakaūngia te pā o Hihona.

28 "Kua puta atu hoki he ahi i Hehepona,

he mura i te pā o Hihona.

Ā, pau ake a Ara o Moapa,

me ngā ariki o ngā wāhi tiketike o Aranona.

29 Auē te mate mōu, e Moapa!

Ka ngaro koe, e te iwi o Kemoho!

Kua hoatu e ia āna tama i rere mōrehu,

me āna tamāhine,

hei pononga mā Hihona,

mā te kīngi o ngā Amori.

30 "I kōpere atu mātou ki a rātou

kua ngaro a Hehepona, tae noa ki Ripono,

kua hunā e mātou tae noa ki Nopa e totoro atu nei ki Merepa."

31 Nā, ka noho a Īharaira ki te whenua o ngā Amori.

32 Ā, ka tono tāngata a Mohi ki te tūtei i Iatere, ā, ka riro i a rātou ngā pā o reira, i panā hoki ngā Amori e noho ana i reira.

33 Nā, ka tahuri rātou, ā, ka haere ki runga nā te ara o Pahana; nā, ko te putanga mai o Oka kīngi o Pahana, ki te whakatūtaki i a rātou, a ia, me tōna iwi katoa ki te whawhai ki Eterei. 34 Ā, ka mea a Ihowā ki a Mohi, "Kei wehi i a ia; kua hoatu hoki ia e ahau ki tōu ringa, me tōna iwi katoa, me tōna whenua; ā, ka rite tāu e mea ai ki a ia ki tāu i mea ai ki a Hihona kīngi o ngā Amori i noho rā i Hehepona."

35 Nā, patua iho ia e rātou, me āna tama, me tōna iwi katoa, ā, kore noa e toe tētahi mōrehu ōna; ā, tangohia ana e rātou tōna whenua.

1 *4 Mos 33:40. När den kananeiske kungen av Arad, som bodde i Negev, hörde att Israel närmade sig på Atarimvägen, gav han sig i strid med Israel och tog några av dem till fånga. 2 Då gav Israel ett löfte till Herren: "Om du ger detta folk i min hand, ska jag viga deras städer åt förintelse." 3 Herren lyssnade till Israels röst och gav kananeerna i deras hand, och de vigde*21:3vigdeHebr. charám (jfr namnet "Horma") innebar att överlåta något åt Herren och avskilja det från människornas värld, ofta genom förintelse. dem och deras städer åt förintelse. Och platsen fick namnet Horma.

4 De bröt upp från berget Hor och tog vägen mot Röda havet för att gå omkring Edoms land. Men under vägen blev folket otåligt. 5 Och folket talade mot Gud och mot Mose och sade: "Varför har ni fört oss upp ur Egypten så att vi måste dö i öknen? Här finns ju varken bröd eller vatten, och vår själ avskyr den eländiga mat vi får!"

6 *1 Kor 10:9. Då sände Herren giftiga*21:6giftigaHebr. serafím, som betyder "brännande". ormar bland folket, och de bet folket och många i Israel dog. 7 Då kom folket till Mose och sade: "Vi har syndat genom att vi talade mot Herren och mot dig. Be till Herren att han tar bort dessa ormar från oss." Och Mose bad för folket. 8 Herren sade till Mose: "Gör dig en orm och sätt upp den på en påle. Den som har blivit ormbiten och ser på den ska leva."

9 *2 Kung 18:4, Joh 3:14. Mose gjorde då en kopparorm och satte upp den på en påle. Om någon blev biten av en orm, fäste han blicken på kopparormen*21:9kopparormenAnvändes av Jesus som profetisk förebild till hans kors (Joh 3:14). Krossades av kung Hiskia på grund av avgudadyrkan på 700-talet f Kr (2 Kung 18:4). En liknande kopparorm har hittats vid utgrävningar vid de närbelägna koppargruvorna i Timna 2 mil norr om Akabaviken, vid ett midjanitiskt tempel från ca 1200-talet f Kr. och fick leva.

10 Israels barn bröt upp och slog läger i Obot. 11 Från Obot bröt de upp och slog läger vid Ije-Haabarim i öknen framför Moab, österut. 12 Därifrån bröt de upp och slog läger i Sereds dal.

13 *Dom 11:18. Därifrån bröt de upp och slog läger på andra sidan Arnon*21:13ArnonBäckravin som rinner ner i Döda havet mitt på dess östra sida. som går genom öknen och kommer från amoreernas område. Arnon utgör Moabs gräns, mellan Moab och amoreerna. 14 Därför heter det i Boken om Herrens krig*21:14Boken om Herrens krigOkänd tidig skrift. Mose skrev fortlöpande under ökenvandringen, t ex efter kriget mot Amalek (2 Mos 17:14).:

"Vaheb i Sufa,

och Arnons bäckravin,

15 och bäckravinens sidor

som går ner till Ars bosättning

och lutar sig mot Moabs gräns."

16 Därifrån drog de till Beer. Det var om den brunnen som Herren sade till Mose: "Samla folket så ska jag ge dem vatten." 17 Då sjöng Israel denna sång:

"Flöda, du brunn!

Sjung om den!

18 Brunnen som hövdingar grävde,

som folkets främste grävde ut

med spiran, med sina stavar."

Från öknen drog de till Mattana, 19 från Mattana till Nahaliel, från Nahaliel till Bamot, 20 från Bamot till den dal som ligger på Moabs mark, till Pisgas topp, där man ser ut över Jeshimon*21:20JeshimonDen salta ödemarken norr om Döda havet..

21 *5 Mos 2:26f, Dom 11:19f. Israel skickade då sändebud till Sichon, amoreernas kung*21:21Sichon, amoreernas kungAmoreerna bodde över hela området från Kanaans land till Syrien och Mesopotamien. Sichons grupp bodde öster om Jeriko och Jordan (jfr 5 Mos 2:24f)., och lät säga: 22 "Låt mig tåga igenom ditt land. Vi ska inte vika av in på åkrar eller in i vingårdar och inte dricka vatten ur brunnarna. Vi ska gå Kungsvägen*21:22KungsvägenDen stora karavanvägen som gick från Egypten genom Sinaihalvön till Akabaviken och därifrån norrut öster om Döda havet upp till Damaskus och Mesopotamien. tills vi har kommit igenom ditt område."

23 Men Sichon tillät inte Israel att gå igenom hans område. Sichon samlade allt sitt folk och drog ut mot Israel i öknen. När han kom till Jahas gav han sig i strid med Israel. 24 *5 Mos 29:7f, Ps 135:10f, 136:18f, Amos 2:9. Men Israel slog honom med svärd och intog hans land från Arnon till Jabbok, ända fram till ammoniterna, för deras gräns var befäst. 25 Och Israel intog alla städerna där och bosatte sig i amoreernas alla städer, i Heshbon med alla dess underlydande orter. 26 Heshbon var nämligen den amoreiske kungen Sichons stad, för han hade fört krig mot den förre kungen i Moab och tagit ifrån honom hela hans land ända till Arnon. 27 Därför säger skalderna:

"Kom till Heshbon,

Bygg och befäst Sichons stad,

28 *Jer 48:45f. för en eld gick ut från Heshbon,

en låga från Sichons stad.

Den förtärde Ar i Moab,

herrarna på Arnons höjder.

29 Ve dig, Moab!

Förlorat är du, Kemoshs folk!

Han lät sina söner bli flyktingar

och sina döttrar gå i fångenskap,

till amoreernas kung, Sichon.

30 Vi sköt ner dem.

Förlorat var Heshbon,

ända till Dibon.

Vi härjade ända till Nofa

som når till Medeba."

31 Så bosatte sig Israel i amoreernas land. 32 Mose sände ut några att speja vid Jaeser, och de intog dess underlydande orter, och han fördrev amoreerna som bodde där. 33 *5 Mos 3:1f, 29:7. Sedan vek de av och drog upp mot Bashan. Och Bashans kung Og*21:33Bashans kung OgHögrest jättekung (5 Mos 3:11) vars rike låg öster om Galileiska sjön. drog med allt sitt folk ut till strid mot dem, vid Edrei.

34 Men Herren sade till Mose: "Var inte rädd för honom, för jag har gett honom i din hand med allt hans folk och hans land. Du ska göra med honom som du gjorde med Sichon, amoreernas kung, som bodde i Heshbon." 35 Och de slog honom och hans söner och allt hans folk tills ingen överlevande fanns kvar och tog hans land i besittning.