1 Nā, ko ahau, e ōku tēina, kīhai i āhei te kōrero ki a koutou me tāku ki te hunga i te Wairua, engari, i te kikokiko, ānō ki ngā kōhungahunga i roto i a te Karaiti. 2 He waiū tāku i whāngai atu nā mā koutou, ehara i te kai mārō. Kīanō hoki i taea e koutou te kai mārō, ā, kāhore nei anō i taea e koutou ināianei. 3 Kei te kikokiko tonu hoki koutou. I te mea kei a koutou tonu te hae, te totohe, te wehewehe, ehara oti koutou i te hunga i te kikokiko, e haere ana i runga i tā te tangata ritenga? 4 I tētahi hoki ka kī nei, "Ko ahau nō Pāora," me tētahi atu, "Ko ahau nō Aporo," ehara oti koutou i te hunga i te kikokiko?
5 Tēnā ko wai a Aporo? Ā, ko wai a Pāora? He minita i whakapono ai koutou; ki ia tangata i tā te Ariki i hōmai ai. 6 Nāku i whakatō, nā Aporo i whakamākūkū; nā te Atua ia i mea kia tupu. 7 Heoi, he kore noa iho te kaiwhakatō, he kore noa iho te kaiwhakamākūkū, engari, te Atua nāna nei i mea kia tupu. 8 Nā, ko te kaiwhakatō, ko te kaiwhakamākūkū, kotahi tonu rāua. Otirā, ka rite ki tāna ake mahi, te utu e riro mai i tēnā, i tēnā o rāua. 9 He hoa mahi hoki mātou nō te Atua; he māra koutou nā te Atua.
He whare hanga nā te Atua. 10 Kei te ritenga o te aroha noa o te Atua i hōmai nei ki ahau, kua whakatakotoria e ahau te tūnga, he pērā me tā te tohunga; ā, ko tētahi atu kei te hanga whare ki runga. Otirā, kia tūpato ia tangata ki tāna whare e hanga ai ki runga. 11 E kore hoki tētahi tangata e āhei te whakatakoto i tētahi tūnga kē atu i tērā kua oti nei te whakatakoto, arā, i a Īhu Karaiti. 12 Engari, ki te hanga tētahi ki runga ki te tūnga he kōura, he hiriwa, he kōhatu utu nui, he rākau, he tarutaru, he otaota; 13 ka whakakitea te mahi a tētahi, a tētahi; mā te rā hoki e whakaatu, nō te mea ka whakakitea e te kāpura; ā, mā te kāpura tonu e whakamātautau te mahi a tēnā, a tēnā, he pēhea tōna āhua. 14 Ki te mau tonu te mahi a tētahi e hanga ai ki runga, ka riro i a ia he utu. 15 Ki te wera te mahi a tētahi ka maumauria tāna; ko ia, ia ka ora; otirā me te mea mā roto i te ahi.
16 Kāhore oti koutou i mātau, he whare tapu koutou nō te Atua, ā, kei roto i a koutou te Wairua o te Atua e noho ana? 17 Ki te whakangaromia e tētahi te whare tapu o te Atua, ka whakangaromia hoki ia e te Atua; he tapu hoki te whare o te Atua, ā, ko koutou taua whare.
18 Kei hangarau tētahi ki a ia anō. Ki te mea tētahi he tangata mōhio ia i roto i a koutou i tēnei ao, tukua ia hei kūware kia tupu ai hei tangata whakaaro. 19 Ki te Atua hoki he kūware noa ngā whakaaro mōhio o tēnei ao. Kua oti hoki te tuhituhi, "Ka mau i a ia te hunga whakaaro i runga i tō rātou tinihanga," 20 me tēnei hoki, "E mātau ana te Ariki ki ngā whakaaro o te hunga whakaaro, he tekateka noa." 21 Nō reira, kei whakamanamana tētahi ki te tangata. Nō koutou hoki ngā mea katoa; 22 ahakoa a Pāora, a Aporo, a Kipa, te ao, te ora, te mate rānei, ngā mea o nāianei, ngā mea rānei e takoto mai nei, nō koutou katoa; 23 ā, ko koutou nō te Karaiti, ko te Karaiti nō te Atua.
1 Bröder, själv kunde jag inte tala till er som till andliga människor, utan bara som till köttsliga3:1köttsligaBehärskade av lägre mänskliga begär, inte av Guds Ande (jfr Rom 8:5f, Gal 5:16f). människor, spädbarn i Kristus. 2 Hebr 5:12f. Mjölk gav jag er att dricka. Fast föda fick ni inte, för den tålde ni inte än. Och det gör ni inte nu heller, 3 Gal 5:19f, Jak 3:16. eftersom ni fortfarande är köttsliga. För när det finns avund och strid bland er, är ni då inte köttsliga och lever som alla andra? 4 1 Kor 1:12. Om en säger: "Jag håller mig till Paulus" och en annan: "Jag håller mig till Apollos", är ni då inte som folk i allmänhet?
5 Apg 18:24. Vad är Apollos? Vad är Paulus? Tjänare som har fört er till tro, var och en med den uppgift som Herren har gett. 6 Apg 18:24f, 19:1. Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. 7 Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, utan bara Gud som ger växten. 8 Matt 16:27. Den som planterar och den som vattnar är ett, och var och en ska få sin lön efter sitt arbete. 9 2 Kor 6:1, Ef 2:20f. Vi är Guds medarbetare, och ni är Guds åker, Guds byggnad.
10 Rom 15:20. Med den nåd som Gud gett mig har jag som en kunnig byggmästare lagt grunden, och nu bygger en annan vidare på den. Men var och en måste tänka på hur han bygger. 11 Jes 28:16, 1 Petr 2:4f. Ingen kan lägga en annan grund än den som är lagd, Jesus Kristus. 12 Om någon bygger på den grunden med guld, silver och ädelstenar eller med trä, hö och halm, 13 så ska det visa sig hur var och en har byggt. Den dagen ska visa det, för den uppenbaras i eld och elden ska pröva hur vars och ens verk är.3:13Den dagenDomens dag inför Kristi domstol (jfr 2 Kor 5:10).14 Om det verk som någon har byggt består, ska han få lön. 15 Men om hans verk brinner upp ska han gå miste om lönen. Själv ska han dock bli frälst, men som genom eld. 16 1 Kor 6:19, Ef 2:21f, Hebr 3:6, 1 Petr 2:5. Vet ni inte att ni är Guds tempel och att Guds Ande bor i er? 17 Om någon fördärvar Guds tempel ska Gud fördärva honom. Guds tempel är heligt, och det templet är ni.
18 Ords 3:7, Jes 5:21. Bedra inte er själva. Om någon av er tycker sig vara vis i den här världen, måste han först bli en dåre för att bli vis. 19 Den här världens visdom är nämligen dårskap inför Gud. Det står skrivet: Han fångar de visa i deras slughet,3:19 Job 5:13.20 och vidare: Herren känner de visas tankar, han vet att de är tomma.3:20Ps 94:11.
21 Därför ska ingen skryta över människor, för allt är ert: 22 Paulus, Apollos och Kefas, världen, liv och död, nutid och framtid, allt är ert. 23 Joh 17:21, 1 Kor 11:3. Men ni tillhör Kristus, och Kristus tillhör Gud.