1 Nā Pāora, i pai nei te Atua kia karangatia hei āpōtoro mā Īhu Karaiti, nā te teina hoki, nā Hotene:
2 Ki te hāhi a te Atua i Koriniti, ki te hunga kua oti te whakatapu i roto i a Karaiti Īhu, kua karangatia hei hunga tapu, rātou ko te hunga katoa i ngā wāhi katoa e karanga ana ki te ingoa o tō tātou Ariki, o Īhu Karaiti, o tō rātou Ariki, o tō tātou:
3 Kia tau ki a koutou te aroha noa me te rangimārie, he mea nā te Atua, nā tō tātou Matua, nā te Ariki hoki, nā Īhu Karaiti.
4 He whakawhetai tonu tāku mahi ki tōku Atua mō koutou, mō te aroha noa o te Atua kua hōmai nei ki a koutou i roto i a Karaiti Īhu; 5 kua meinga hoki kia hua ngā mea katoa mā koutou i roto i a ia, te whakapuaki kōrero, te mātauranga; 6 pēnā hoki me te whakaaturanga i a te Karaiti kua ū nā i roto i a koutou: 7 i kore ai koutou e hapa i tētahi mea hōmai; i a koutou e tatari nā ki te whakakitenga mai o tō tātou Ariki, o Īhu Karaiti. 8 Māna hoki koutou e whakaū ā taea noatia te mutunga, kia kore ai koutou e ekengia e te kupu i te rā o tō tātou Ariki, o Īhu Karaiti. 9 He pono te Atua, nāna nei koutou i karanga kia uru tahi ki tāna Tama, ki a Īhu Karaiti, ki tō tātou Ariki.
10 Nā, he tohe tēnei nāku ki a koutou, e ōku tēina, i runga i te ingoa o tō tātou Ariki, o Īhu Karaiti, kia kotahi tā koutou kōrero katoa, ā, kia kaua he wehewehenga i roto i a koutou; engari, kia tuituia koutou i runga i te ngākau kotahi, i te whakaaro kotahi. 11 Kua oti hoki koutou te tohutohu mai, e ōku tēina, e te hunga o te whare o Koroi, tēnā ngā tautohetohe kei roto i a koutou. 12 Anei te tikanga o tāku kōrero, kei te kī tēnā o koutou nā, "Nō Pāora ahau," ā, "Nō Aporo ahau," ā, "Ko ahau nō Kipa. Ko ahau nō te Karaiti."
13 Kua oti koia a te Karaiti te wāhi? I rīpekatia rānei a Pāora mō koutou? I iriiria rānei koutou i runga i te ingoa o Pāora? 14 E whakawhetai ana ahau ki te Atua, mōku kīhai i iriiri i tētahi o koutou, ko Kirihipu anake rāua ko Kaiu; 15 kei waiho e te tangata hei kōrero, nāku koutou i iriiri i runga i tōku ingoa. 16 (Nāku anō i iriiri ngā tāngata o te whare o Tepana; i kō ake, kāhore ahau i te mahara ki tāku iriiringa i tētahi atu.) 17 Kīhai hoki ahau i tonoa e te Karaiti ki te iriiri, engari, ki te kauwhau i te rongopai; ehara i te mea i runga i te mōhio ki ngā kupu, kei whakakāhoretia te rīpeka o te Karaiti.
18 Ko te kōrero hoki o te rīpeka ki te hunga e whakangaromia ana he mea wawau; ki a tātou ia, ki te hunga e whakaorangia ana, ko te kaha tērā o te Atua. 19 Ka oti hoki te tuhituhi:
"Ka ngaro i ahau te whakaaro nui o te hunga whakaaro,
ka kore hoki i ahau te mahara o te hunga mahara."
20 Kei hea te tangata whakaaro? Kei hea te karaipi? Kei hea te tangata tohe o tēnei ao? Kāhore anō koia i whakakūwaretia e te Atua te whakaaro nui o tēnei ao?
21 I te mea hoki i runga i tō te Atua whakaaro nui, kīhai ngā whakaaro nui o te ao i mōhio ki te Atua. Nā, ka pai te Atua kia meinga te kūware o te kupu kauwhau hei whakaora i te hunga e whakapono ana. 22 Inā hoki ko tā ngā Hūrai he tono tohu, ko tā ngā Kariki he rapu whakaaro nui; 23 ko tā mātou ia he kauwhau i a te Karaiti i rīpekatia, he tūtukitanga waewae ki ngā Hūrai, he mea kūware ki ngā Kariki; 24 ki te hunga ia e karangatia ana, ahakoa Hūrai, ahakoa Kariki, ko te Karaiti, ko te kaha o te Atua, ko te whakaaro mōhio o te Atua. 25 Nō te mea he kūware nō te Atua nui atu te mōhio i ngā tāngata; he ngoikore nō te Atua kaha atu i ngā tāngata.
26 Titiro oti ki tō koutou karangatanga, e ōku tēina, kīhai i tokomaha te hunga whakaaro o te wāhi ki te kikokiko, kīhai i tokomaha te hunga nunui, kīhai i tokomaha ngā rangatira, e karangatia ana. 27 Engari, i whiriwhiria e te Atua ko ngā mea kūware o te ao, hei mea e whakamā ai te hunga whakaaro; i whiriwhiria anō e te Atua ko ngā mea ngoikore o te ao, hei mea e whakamā ai ngā mea kaha. 28 Ko ngā mea ware o te ao, ko ngā mea e whakahāweatia ana, ko ēnā i whiriwhiria e te Atua, āe, ko ngā mea kāhore noa iho, kia whakakāhoretia ai e ia ngā tino mea ake; 29 kia kore ai tētahi kikokiko e whakamanamana i te aroaro o te Atua. 30 Nāna hoki koutou i roto i a Karaiti Īhu, kua meinga nei ia hei take whakaaro nui mō tātou, he mea nā te Atua, hei tika, hei whakatapu, hei hoko. 31 Kia rite ai ki te mea kua oti te tuhituhi, "Ki te whakamanamana tētahi, me whakamanamana ia ki te Ariki."
1 Apg 18:17. Från Paulus, genom Guds vilja kallad till Kristi Jesu apostel, och vår broder Sostenes1:1SostenesSannolikt en omvänd synagogföreståndare i Efesos (Apg 18:17) som skrev ner brevet efter Paulus diktamen.. 2 1 Kor 6:11. Till Guds församling i Korint1:2KorintEn blomstrande handelsstad och huvudort i provinsen Achaia, känd för sin lyx och sina laster., de kallade och heliga som helgats i Kristus Jesus, tillsammans med alla som åkallar vår Herre Jesu Kristi namn på varje plats där de eller vi bor1:2plats där de eller vi borAnnan översättning: "plats, deras och vår Herre".. 3 Nåd vare med er och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus.
4 Rom 1:8. Jag tackar alltid min Gud för er, för den Guds nåd som ni har fått i Kristus Jesus. 5 2 Kor 8:7. I honom har ni blivit rika på allt, på allt tal1:5allt talAnnan översättning: "all tanke". och all insikt, 6 eftersom vittnesbördet om Kristus har fått stadigt fäste hos er1:6hos erAnnan översättning: "i er".. 7 Fil 3:20, Tit 2:13. Därför saknar ni inte någon nådegåva medan ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus ska uppenbaras. 8 Fil 1:6, 1 Tess 3:13. Han ska också styrka er ända till slutet, så att ni inte kan anklagas på vår Herre Jesu Kristi dag. 9 1 Tess 5:24. Gud är trofast, han som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre.
10 Rom 12:16, Fil 2:2. I vår Herre Jesu Kristi namn uppmanar jag er, bröder1:10bröderAnnan översättning: "syskon". Grekiskan tilltalar liksom t ex spanskan en blandad grupp (jfr kap 7) i maskulinum, som "bröder"., att ni alla ska vara eniga i det ni säger och inte låta splittring finnas bland er, utan stå enade i samma sinne och samma mening. 11 Av Chloes folk1:11Chloes folk Syftar antingen på Chloes familj och tjänstefolk eller på en kristen församling som samlades i hennes hus. har jag nämligen fått veta om er, mina bröder, att det förekommer stridigheter bland er. 12 Joh 1:42, Apg 18:24, 1 Kor 3:4. Vad jag menar är att ni var och en säger: "Jag håller mig till Paulus" eller "Jag håller mig till Apollos1:12Apollos var en lärd och skicklig förkunnare som hade kommit till Korint efter Paulus (Apg 18:24-27)." eller "Jag håller mig till Kefas1:12KefasDvs aposteln Petrus (se Joh 1:42)." eller "Jag håller mig till Kristus". 13 Är Kristus delad? Det var väl inte Paulus som blev korsfäst för er? Eller var det i Paulus namn ni blev döpta?
14 Apg 18:8, Rom 16:23. Jag tackar Gud för att jag inte har döpt någon av er utom Crispus1:14CrispusEn synagogföreståndare som blev omvänd tidigt under Paulus verksamhet i Korint (Apg 18:8). och Gaius1:14GaiusEn troligen välbärgad kristen som hade upplåtit sitt hus åt Paulus och församlingen (Rom 16:23)., 15 så att ingen kan säga att ni blev döpta i mitt namn. 16 1 Kor 16:15, 17. Jo, Stefanas1:16StefanasDen förste som kom till tro i Korint, nu en av ledarna i församlingen (16:15). familj har jag också döpt. Annars vet jag inte om jag har döpt någon annan. 17 1 Kor 2:1f, 13. Kristus har ju inte sänt mig för att döpa utan för att predika evangeliet, men inte med vältalig vishet1:17vältalig vishetTalekonsten skattades högt skyhögt i antikens Grekland. Paulus prioriterade i stället innehållet över framförandet (jfr 1 Kor 2:1, 2 Kor 11:6). så att Kristi kors förlorar sin kraft.
18 Rom 1:16, 1 Kor 2:14. Ordet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. 19 Det står ju skrivet: Jag ska göra slut på de visas visdom och förkasta de förståndigas förstånd.1:19 Jes 29:14.20 Job 12:17, Rom 1:22. Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är den här världens debattörer1:20debattörerUdden är här riktad mot den tidens grekiska filosofer med vilka Paulus hade diskuterat strax före sin ankomst till Korint (Apg 17:18, 18:1).? Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap?
21 Luk 10:21. När världen inte genom sin visdom lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap vi förkunnar frälsa dem som tror. 22 Judarna begär tecken och grekerna söker vishet, 23 men vi predikar Kristus som korsfäst – för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap.1:23en stötesten för judarFör judarna var det svårt att tänka sig en korsfäst Messias, eftersom Mose lag säger: "Den som har blivit upphängd är en Guds förbannelse" (5 Mos 21:23). Jfr dock Gal 3:13.24 Rom 1:16. Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. 25 Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.
26 Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa på världens sätt, inte många var mäktiga, inte många förnäma. 27 Nej, det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka, 28 och det som för världen var obetydligt och föraktat och inte fanns till, det utvalde Gud för att tillintetgöra det som fanns till, 29 Rom 3:23, 27. för att ingen människa ska berömma sig inför Gud. 30 1 Kor 6:11, 2 Kor 5:21. Tack vare honom är ni i Kristus Jesus. För oss har han blivit vishet från Gud, rättfärdighet, helgelse och återlösning, 31 för att det ska bli som det står skrivet: Den som berömmer sig ska berömma sig av Herren1:31 Jer 9:24..