1 Nā, ka mea ngā tama a ngā poropiti ki a Eriha, "Nanā, ko te wāhi e noho nei mātou i tōu aroaro he kūiti rawa mō tātou. 2 Tēnā, tukua mātou kia haere ki Horano, ki te tango kurupae mai i reira, tēnei, tēnei o mātou, ka hanga ai i tētahi wāhi i reira hei nohoanga mō tātou."

Ā, ka whakahokia e ia, "Haere koutou."

3 Nā, ka mea tētahi, "Tēnā, whakaae mai kia haere koe i āu pononga."

Anō rā ko ia, "Ka haere anō ahau." 4 Heoi, haere ana ia i a rātou.

I tō rātou taenga ki Horano, kei te topetope rākau. 5 Otiia i tētahi e tua ana i te rākau, ka marere te pane o te toki ki te wai; nā, ka karanga ia, ka mea, "Auē, e tōku ariki! He toki nā te tangata."

6 Nā, ka mea te tangata a te Atua, "Tēnā koa te wāhi i marere ai?" Ā, ka whakaaturia e ia ki a ia te wāhi. Nā, tapahia ana e ia tētahi rākau, ā, makā ana ki reira, nā, kua mānu taua rino.

7 Nā, ka mea ia, "Tangohia ki a koe." Nā, ka totoro tōna ringa, ā tangohia ana e ia.

8 Nā, ka whawhai te kīngi o Hīria ki a Īharaira; ā, ka whakatakoto whakaaro ia ki āna tāngata, ka mea, "Ko te wāhi hei puni mōku, kei mea."

9 Nā, ka tono tāngata te tangata a te Atua ki te kīngi o Īharaira ki te kī atu: "Kia tūpato kei tika koe nā taua wāhi; kei te haere hoki ngā Hīriani ki raro, ki reira." 10 Nā, ka unga tāngata te kīngi o Īharaira ki te wāhi i kīia rā e te tangata a te Atua ki a ia, i whakatūpato ai ia i a ia; ā, ka hōnea ia i reira, ehara anō i te tuatahi, i te tuarua rānei.

11 Nā, pōhewa noa iho te ngākau o te kīngi o Hīria i tēnei mea; ā, ka karangatia e ia āna tāngata, ka mea ki a rātou, "E kore ianei koutou e whakaatu ki ahau, ko wai o tātou kei te kīngi o Īharaira?"

12 Ka mea tētahi o āna tāngata, "Kāhore, e tōku ariki, e te kīngi. Engari ko Eriha, ko te poropiti kei roto i a Īharaira, kei te whakaatu ki te kīngi o Īharaira i ngā kupu e kōrero ai koe i tōu whare moenga."

13 Nā, ka mea ia, "Tīkina, tirohia, kei hea ia, kia ungā ai e ahau he tāngata ki te tiki i a ia." Ā, ka kōrerotia ki a ia: "Nanā, kei Rōtana." 14 Nā, tonoa ana e ia ki reira he hōiho, he hāriata, me tētahi ope nui; ā, haere pō ana rātou, karapotia ana te pā.

15 Nā, i te marangatanga o te kaimahi a te tangata a te Atua i te atatū, i te putanga ki waho, nā, he taua e karapoti ana i te pā, me ngā hōiho, me ngā hāriata. Nā, ka mea tāna tangata ki a ia, "Auē, e tōku ariki, me aha tātou?"

16 Anō rā ko ia, "Kaua e wehi; hira ake hoki ō tātou hoa i ō rātou hoa." 17 Nā, ka īnoi a Eriha, ā, ka mea, "E Ihowā, kia titiro ōna kanohi, kia kite ai ia." Nā, whakatirohia ana ngā kanohi o taua taitamariki; ā, ka kite ia. Nā, kapi tonu te maunga i te hōiho i te hāriata ahi i ngā taha katoa o Eriha.

18 Nā, i tō rātou haerenga ki raro ki a ia, ka īnoi a Eriha ki a Ihowā, ka mea, "Tēnā rā, patua tēnei iwi kia matapō." Nā, patua ana rātou e ia kia matapō, pērā tonu ia me tā Eriha i kī ai.

19 Nā, ka mea a Eriha ki a rātou, "Ehara tēnei i te huarahi, ehara hoki tēnei i te pā; whai mai i ahau, ā, māku koutou e ārahi ki tā koutou tangata e rapu nei." Ā, ārahina ana rātou e ia ki Hamaria.

20 Ā, nō te taenga ki Hamaria, ka mea a Eriha, "E Ihowā, whakatirohia ngā kanohi o ēnei, kia kite ai rātou." Nā, whakatirohia ana e Ihowā ō rātou kanohi, ā, ka kite rātou; nā, i waenganui pū rātou o Hamaria.

21 Nā, ka mea te kīngi o Īharaira ki a Eriha, i tōna kitenga i a rātou, "Kia patua e ahau, e tōku pāpā? Kia patua e ahau?"

22 Anō rā ko ia, "Kaua e patua e koe. E patua rānei e koe āu i hopu ai ki tāu hoari, ki tāu kōpere? Whakatakotoria he taro, he wai ki ō rātou aroaro, kia kai rātou, kia inu, kia hoki ki tō rātou ariki."

23 Nā, takā ana e ia he kai mā rātou, he nui; ā, ka kai rātou, ka inu, ka tonoa atu rātou e ia, ā, haere ana rātou ki tō rātou ariki.

Nā, heoi anō haerenga mai o ngā taua a ngā Hīriani ki te whenua o Īharaira.

24 Nā, muri iho i tēnei, ka huihuia e Pēneharara kīngi o Hīria tāna ope katoa, ā, haere ana, whakapaea ana a Hamaria. 25 Nā, nui atu te matekai o Hamaria; nā, whakapaea ana a reira e rātou, nāwai ā ka hokona te upoko kāihe mō ngā pīhi hiriwa e waru tekau, te wāhi whā hoki o te kapa paru kūkupa mō ngā pīhi hiriwa e rima.

26 Nā, i te kīngi o Īharaira e haere ana nā runga i te taiepa, ka karanga tētahi wahine ki a ia, ka mea, "Whakaorangia, e te ariki, e te kīngi."

27 Anō rā ko ia, "Ka kore nei a Ihowā e whakaora i a koe, kei hea he mea māku hei whakaora i a koe? Kei te patunga wīti rānei? Kei te poka wāina rānei?" 28 Ā, ka mea te kīngi ki a ia, "He aha tāu?"

Anō rā ko ia, "I mea mai te wahine nei ki ahau, ‘Hōmai tāu tama hei kai mā tāua āianei, ā, hei āpōpō ka kai tāua i tāku tama.’ 29 Heoi, kōhuatia ana e māua tāku tama, kainga ana e māua. Nā, i te aonga ake ka mea atu ahau ki a ia, ‘Hōmai tāu tama kia kainga e tāua,’ nā, kua hunā e ia tāna tama."

30 Nā, i te rongonga o te kīngi i ngā kupu a taua wahine, ka haea e ia ōna kākahu – i runga hoki ia i te taiepa e haere ana; ā, ka titiro te iwi, nā, he kākahu taratara tēnā kei roto, kei tōna kiri – 31 kātahi ia ka mea, "Kia meatia mai tēnei ki ahau e te Atua, me tētahi atu mea, ki te ū te mātenga o Eriha tama a Hāpata ki runga ki a ia āianei!"

32 Otiia i noho a Eriha i roto i tōna whare, ā, i noho tahi rātou ko ngā kaumātua; nā, ka unga tangata te kīngi i tōna aroaro. Otiia kīanō te karere i tae noa ki a ia, ka mea ia ki ngā kaumātua, "Kia kite koutou kua unga tangata mai tēnei tama a te kaikōhuru ki te tango i tōku upoko? Kia mōhio, ina tae mai te karere, tūtakina te tatau, kia ū hoki te pupuri atu i te tatau ki a ia. He teka ianei kei muri i a ia te tapuwae o ngā waewae o tōna ariki?"

33 I a ia anō e kōrero ana ki a rātou, nā, ko te karere kua tae iho ki a ia; ā, ka mea ia, "Nanā, nā Ihowā tēnei kino; ko te aha tāku e tatari atu ai anō i a Ihowā?"

1 Profetlärjungarna sade till Elisha: "Rummet där vi sitter inför dig är för trångt för oss. 2 Så låt oss gå till Jordan*6:2JordanUnder gammaltestamentlig tid var Jordandalen tätbevuxen (Jer 12:5). och hämta varsin timmerstock därifrån, så kan vi där bygga oss ett annat hus där vi kan vara." Han svarade: "Gå ni." 3 Men en av dem sade: "Jag ber dig: Kom med dina tjänare!" Han svarade: "Ja, jag kommer med." 4 Så gick han med dem. Och när de kom till Jordan började de hugga ner träd.

5 Men medan en av dem höll på att fälla ett träd, föll yxjärnet*6:5yxjärnetUnder tidig järnålder (800-tal f Kr) var järnredskap fortfarande dyra och värdefulla. i vattnet. Då skrek han till och sade: "O, min herre! Yxan var lånad." 6 Gudsmannen frågade: "Var föll den i?" Han visade honom stället. Elisha högg då av ett stycke trä och kastade i det just där yxan fallit i vattnet och fick järnet att flyta upp. 7 Sedan sade han: "Ta nu upp det." Då räckte mannen ut handen och tog det.

8 Arams kung låg i krig med Israel. När han rådgjorde med sina tjänare och sade: "På den och den platsen ska jag slå läger", 9 sände gudsmannen bud till Israels kung och lät säga: "Se till att du inte drar förbi den platsen, för arameerna ligger där." 10 Då sände Israels kung folk till den plats som gudsmannen hade angett för honom och varnat honom för. Och han aktade sig noga där. Detta hände inte bara en eller två gånger.

11 Kungen av Aram blev mycket oroad över detta. Han kallade till sig sina tjänare och sade till dem: "Kan ni inte säga mig vem av de våra det är som håller med Israels kung?" 12 Då svarade en av hans tjänare: "Så är det inte, min herre kung. Men Elisha, profeten i Israel, meddelar Israels kung varje ord du talar i din sovkammare." 13 Han sade: "Gå och se efter var han finns, så att jag kan skicka någon att gripa honom." Man berättade då för honom att han var i Dotan*6:13DotanStad ca 1,5 mil norr om Samaria med goda betesmarker (1 Mos 37:17).. 14 Då sände han dit hästar och vagnar och en stor här. De kom på natten och omringade staden.

15 När gudsmannens tjänare tidigt på morgonen steg upp och gick ut, se, då hade en här med hästar och vagnar omringat staden. Tjänaren sade till gudsmannen: "O, min herre, vad ska vi ta oss till?" 16 *2 Krön 32:7, Rom 8:31, 1 Joh 4:4. Han svarade: "Var inte rädd! De som är med oss är fler än de som är med dem." 17 *1 Mos 32:1f, 2 Kung 2:11f, 13:14, Ps 34:8, 68:18. Och Elisha bad: "Herre, öppna hans ögon så att han ser." Då öppnade Herren tjänarens ögon, och han fick se att berget var fullt av hästar och vagnar av eld runt omkring Elisha.

18 *1 Mos 19:11. När arameerna drog ner mot honom bad Elisha till Herren och sade: "Slå detta folk med blindhet." Och Herren slog dem med blindhet, så som Elisha hade bett. 19 Elisha sade då till dem: "Det här är inte den rätta vägen eller den rätta staden. Följ mig, så ska jag föra er till den man som ni letar efter." Och han förde dem till Samaria.

20 Men när de kom till Samaria, sade Elisha: "Herre, öppna deras ögon så att de ser." Då öppnade Herren deras ögon, och de såg att de var mitt i Samaria. 21 När Israels kung såg dem, sade han till Elisha: "Ska jag hugga ner dem, min fader? Ska jag hugga ner dem?" 22 *Ords 25:21, Rom 12:20. Han svarade honom: "Du ska inte hugga ner dem. Hugger du ner dem du har tillfångatagit med svärd och båge? Sätt fram mat och vatten åt dem, låt dem äta och dricka*6:22äta och drickaFörknippades med fredsfördrag (jfr 1 Mos 26:30, 31:46). och låt dem sedan gå tillbaka till sin herre igen." 23 Då lät han laga till en stor måltid åt dem. Och när de hade ätit och druckit lät han dem gå, och de gick tillbaka till sin herre igen. Sedan kom det inte mer några arameiska strövskaror in i Israels land.

24 Därefter samlade Arams kung Ben-Hadad hela sin här och drog upp och belägrade Samaria. 25 Det blev svår svält i Samaria. De belägrade det ända tills ett åsnehuvud kostade åttio siklar silver*6:25åttio siklar silverDrygt 800 gram, flera årslöner. och en fjärdedels kab duvspillning fem siklar silver*6:25en fjärdedels kab … fem siklar silverEn tredjedels liter kostade 50 gram silver, flera månadslöner..

26 Och en gång då Israels kung gick omkring på muren, ropade en kvinna till honom och sade: "Min herre och kung, hjälp mig!" 27 Han svarade: "Hjälper inte Herren dig, varifrån ska då jag få hjälp åt dig? Från logen eller från vinpressen?" 28 *3 Mos 26:29, 5 Mos 28:57, Klag 4:10. Och kungen frågade henne: "Vad vill du?" Hon svarade: "Kvinnan där sade till mig: Ta hit din son, så äter vi honom i dag och min son i morgon. 29 Så kokade vi min son och åt upp honom. Nästa dag sade jag till henne: Ta nu hit din son, så äter vi honom. Men då gömde hon sin son." 30 *1 Kung 21:27. När kungen hörde kvinnans ord, rev han sönder sina kläder där han gick på muren. Då såg folket att han hade säcktyg närmast kroppen. 31 *1 Kung 19:2. Och han sade: "Må Gud straffa mig både nu och i framtiden om Elishas, Shafats sons, huvud får sitta kvar på honom i dag."

32 *1 Kung 19:10, 14, 21:10, 13, 19. Elisha satt i sitt hus och de äldste satt hos honom. Kungen sände en man framför sig, men innan sändebudet hann fram sade Elisha till de äldste: "Ser ni hur den mördarsonen skickar hit en man för att ta mitt huvud? Men se till att ni stänger dörren och spärrar vägen för honom med den när sändebudet kommer. Nu hör jag också ljudet av hans herres steg efter honom." 33 *1 Kung 21:19. Medan han ännu talade med dem, kom sändebudet ner till honom och sade: "Detta onda är från Herren. Varför skulle jag hoppas mer på Herren?"