1 Nā, nō te toru o ngā tau o Hohea tama a Eraha kīngi o Īharaira, i kīngi ai a Hetekia tama a Ahata kīngi o Hūrā. 2 E rua tekau mā rima ōna tau i tōna kīngitanga, ā, e rua tekau mā iwa ngā tau i kīngi ai ia ki Hiruhārama; ā, ko te ingoa o tōna whaea ko Api, he tamāhine nā Hakaraia.

3 Nā, he tika tāna mahi ki te titiro a Ihowā, i rite ki ngā mea katoa i mea ai a Rāwiri, tōna tupuna. 4 I whakakāhoretia e ia ngā wāhi tiketike, i tukitukia hoki ngā whakapakoko, tuaina ana e ia te Āhera. Ā, mongamonga ana i a ia te nākahi parāhi, i hangā nei e Mohi; tahu tonu ai hoki ngā tama a Īharaira i te whakakakara ki taua mea ā taea noatia taua rā; ā, tapā ana e ia, ko Nehuhatana.

5 I whakawhirinaki hoki ia ki a Ihowā, ki te Atua o Īharaira; nā, kāhore he rite mōna o ngā kīngi katoa o Hūrā i muri i a ia, o ērā rānei i mua atu i a ia. 6 I piri tonu hoki ia ki a Ihowā, kīhai i mahue te whai i a ia, engari i puritia e ia āna whakahau i whakahau ai a Ihowā ki a Mohi. 7 Nā, i a ia a Ihowā, ā, oti pai ana tāna i ngā wāhi katoa i haere ai ia. Nā, ka whakakeke ia ki te kīngi o Ahiria, ā, kīhai i mahi ki a ia. 8 I patua e ia ngā Pirihitini tae noa ki Kaha, ki ōna rohe, i te taumaihi o ngā kaitūtei ki te pā taiepa.

9 Nā, i te whā o ngā tau o Kīngi Hetekia, arā i te whitu o ngā tau o Hohea tama a Eraha kīngi o Īharaira, ka whakaekea Hamaria e Hāramanehere kīngi o Ahiria, whakapaea ana e ia. 10 Ā, i te mutunga o te toru o ngā tau, ka horo a reira i a rātou; arā nō te ono o ngā tau o Hetekia, koia rā te iwa o ngā tau o Hohea kīngi o Īharaira, ka horo Hamaria. 11 Nā, ka whakahekea e te kīngi o Ahiria a Īharaira ki Ahiria, whakanohoia ana e ia ki Haraha, ki Haporo, ki te taha o te awa o Kotana ki ngā pā anō hoki o ngā Meri. 12 Mō rātou kīhai i rongo ki te reo o Ihowā, o tō rātou Atua, engari takahia ana e rātou tāna kawenata me ngā mea katoa i whakahaua mai e Mohi, e tā Ihowā pononga; kīhai i whakarangona, kīhai i mahia.

13 Nā, nō te tekau mā whā o ngā tau o Kīngi Hetekia ka whakaekea ngā pā taiepa katoa o Hūrā e Henakeripi kīngi o Ahiria, ā, horo ana i a ia. 14 Nā, ka unga tāngata a Hetekia kīngi o Hūrā ki te kīngi o Ahiria ki Rakihi hei mea, "Kua hara ahau; hoki atu i ahau; ko tau e whakapīkau mai ai ki ahau ka pīkaua e ahau."

Nā, whakaritea ana e te kīngi o Ahiria ki a Hetekia kīngi o Hūrā kia toru rau taranata hiriwa, kia toru tekau hoki taranata kōura. 15 Nā, hoatu ana e Hetekia ki a ia te hiriwa katoa i kitea ki te whare o Ihowā, ki ngā taonga anō o te whare o te kīngi.

16 Nō taua wā anō ka tapahia e Hetekia te kōura o ngā tatau o te temepara o Ihowā, o ngā pou hoki i whakakikoruatia nei e Hetekia kīngi o Hūrā, ā, hoatu ana ki te kīngi o Ahiria.

17 Nā, ka ungā e te kīngi o Ahiria a Taratana, a Rapaharihi, a Rapahake i Rakihi ki a Kīngi Hetekia ki Hiruhārama, he nui te ope. Nā, haere ana rātou, ka tae ki Hiruhārama, ā, i tō rātou taenga atu, ka haere rātou, ka tū ki te awakeri o te puna wai o runga, o tērā i te huarahi o te māra a te kaihoroi kākahu. 18 Nā, ka karanga rātou ki te kīngi, ka puta atu ki a rātou a Eriakimi tama a Hirikia, te rangatira o te whare, a Hepena kaituhituhi, a Ioaha tama a Āhapa te kaiwhakamahara.

19 Nā, ka mea a Rapahake ki a rātou, "Kōrero atu āianei ki a Hetekia:

"Ko te kupu tēnei a te kīngi nui, a te kīngi o Ahiria: He aha tēnei whakawhirinaki, e whakawhirinaki nā koe? 20 E mea nā koe, otiia he mea ngutu kau, Tēnei te ngārahu tika, te kaha mō te whawhai. Nā, e whakawhirinaki ana koe ki a wai, i whakakeke ai koe ki ahau? 21 Nanā, e whakawhirinaki ana koe ki tēnā kākaho pēpē hei tokotoko, ki a Īhipa; ki te pēhia iho e te tangata, ka ngoto ki roto ki tōna ringa, nā, kua tū. Ka pērā anō a Parao kīngi o Īhipa ki te hunga katoa e okioki ana ki a ia.

22 "Otiia ki te mea mai koutou ki ahau, ‘Ko Ihowā, ko tō mātou Atua tā mātou e whakawhirinaki nei,’ he teka ianei ko ia tēnā, nāna nei ngā wāhi tiketike, me ngā āta i whakakāhoretia atu nei e Hetekia, ā, kua mea ia ki a Hūrā rāua ko Hiruhārama, ‘Hei mua i tēnei āta i Hiruhārama koutou koropiko ai’?

23 "Nā, hōmai āianei he utu pupuri ki tōku ariki, ki te kīngi o Ahiria, ā, ka hoatu e ahau ki a koe ētahi hōiho, kia rua mano, ki te taea e koe te whakanoho kaieke ki runga. 24 Ā, me pēhea e taea ai e koe te pare atu te kanohi o tētahi rangatira kotahi o ngā iti rawa o ngā pononga a tōku ariki, ā, ka whakawhirinaki koe ki Īhipa hei hāriata, hei kaieke hōiho māu? 25 I haere kau mai rānei ahau, kāhore a Ihowā, ki te huna i tēnei wāhi? I mea a Ihowā ki ahau, ‘Haere ki te whenua rā huna ai.’ "

26 Kātahi ka mea a Eriakimi tama a Hirikia rātou ko Hepena, ko Ioaha, ki a Rapahake, "Kōrero koa ki āu pononga i te reo Hīriani; e mātau ana hoki mātou ki tēnā reo; kaua e kōrero mai ki a mātou i te reo Hūrai i te mea e whakarongo ana te iwi i runga i te taiepa."

27 Anō rā ko Rapahake ki a rātou, "I ungā mai rānei ahau e tōku ariki ki tōu ariki, ā, ki a koe, hei kōrero i ēnei kupu? He teka ianei i ungā mai ahau e ia ki ngā tāngata e noho ana i runga i te taiepa, kia kainga e rātou tō rātou paru, kia inumia tō rātou mimi, arā e koutou tahi?"

28 Kātahi a Rapahake ka tū, ā, he nui tōna reo ki te karanga i te reo Hūrai; i kōrero ia, i mea: "Whakarongo ki te kupu a te kīngi nui, a te kīngi o Ahiria. 29 Ko te kupu tēnei a te kīngi: Kei tinihangatia koutou e Hetekia; e kore hoki koutou e taea te whakaora e ia i tōna ringa. 30 Kei meinga hoki koutou e Hetekia kia whakawhirinaki ki a Ihowā, i a ia e kī nā, ‘He pono, tērā tātou e whakaorangia e Ihowā, e kore hoki tēnei pā e tukua ki te ringa o te kīngi o Ahiria.’

31 "Kaua e rongo ki a Hetekia; ko te kupu tēnei a te kīngi o Ahiria: ‘Houhia tā koutou rongo ki ahau, ka haere mai ki waho ki ahau; ka kai ai koutou i ngā hua o tāna wāina, o tāna wāina, o tāna piki, o tāna piki, ka inu anō i te wai o tāna puna, o tāna puna; 32 kia tae atu rā anō ahau ki te tiki atu i a koutou ki te whenua pēnei i tō koutou nei whenua, ki te whenua wīti, wāina, ki te whenua taro, māra wāina, ki te whenua hinu ōriwa, honi hoki, kia ora ai koutou, kei mate.

"Kaua hoki e whakarongo ki a Hetekia, i a ia e tohe nā ki a koutou, e mea nā, ‘Mā Ihowā tātou e whakaora.’ 33 I ora rānei i tētahi o ngā atua o ngā tauiwi tōna whenua i te ringa o te kīngi o Ahiria? 34 Kei hea ngā atua o Hāmata, o Ārapara? Kei hea ngā atua o Hēparawaima, o Hena, o Iwa? I whakaorangia rānei e rātou a Hamaria i tōku ringa? 35 Ko wai o ngā atua katoa o ngā whenua, kua whakaorangia e rātou tō rātou whenua i tōku ringa, e whakaorangia ai e Ihowā a Hiruhārama i tōku ringa?"

36 Otiia whakarongo kau ana tērā te iwi, kīhai i whakahoki kupu ki a ia; ko tā te kīngi hoki tēnā i ako ai, i kī ai, "Kaua e whakahoki kupu atu ki a ia."

37 Kātahi ka haere a Eriakimi tama a Hirikia, te rangatira o te whare, a Hepena te kaituhituhi, a Ioaha tama a Āhapa te kaiwhakamahara ki a Hetekia, he mea haehae ō rātou kākahu, ā, kōrerotia ana e rātou ki a ia ngā kupu a Rapahake.

1 *2 Kung 16:20, 17:1, 2 Krön 29:1f. I Hoseas, Elas sons, Israels kungs, tredje regeringsår blev Hiskia, Ahas son, kung i Juda. 2 Han var tjugofem år när han blev kung, och han regerade tjugonio år*18:1fHiskia … tjugonio årCa 715-687 f Kr, men samregent med sin far Ahas redan från 729 f Kr. Hiskia betyder "Herren är min styrka". Moderns namn är en kortform av Abia ("Herren är min far"). Hans personliga sigill har hittats, dekorerat med en bevingad skarabé (egyptisk symbol för återuppståndelse) och orden "Hiskia, Ahas son, kung av Juda". Se även 2 Krön 29-32. i Jerusalem. Hans mor hette Abi och hon var dotter till Sakarja. 3 *2 Kung 12:2, 14:3, 20:3, 22:2. Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans fader David hade gjort. 4 *2 Mos 34:13, 4 Mos 21:8f, 5 Mos 7:5, 2 Krön 31:1. Han avskaffade offerhöjderna, slog sönder stoderna och högg ner Asheran. Dessutom krossade han den kopparorm som Mose hade gjort. Ända till denna tid hade nämligen Israels barn tänt offereld åt den, och man kallade den Nehushtan*18:4kopparorm … NehushtanNamnet liknar både hebr. nechóshet ("koppar") och nachásh ("orm"). Kopparormen (4 Mos 21:9) var en förebild till Jesus på korset (Joh 3:14). En kopparorm på en påle finns också avbildad på en judisk kopparskål från denna tid som hittats i Nineve..

5 *2 Kung 23:25. Hiskia förtröstade på Herren, Israels Gud. Ingen var som han bland alla Juda kungar efter honom, inte heller bland dem som varit före honom. 6 *5 Mos 10:20, 11:22f, Ps 119:51, 102. Han höll sig till Herren och vek inte av från honom, utan höll de bud som Herren hade gett Mose. 7 *Jos 1:7, 1 Sam 18:14, 2 Kung 16:7f.Herren var med honom så att han hade framgång i allt han företog sig. Han avföll från Assyriens kung*18:7avföll från Assyriens kungTroligen i samband med Sargon II:s död 705 f Kr (se not till 20:12). och slutade tjäna honom. 8 *2 Kung 17:9, 2 Krön 28:18, Jes 14:29. Han slog också filisteerna och intog deras land ända till Gaza med dess område, såväl väktartorn som befästa städer.

9 *2 Kung 17:5f. I kung Hiskias fjärde regeringsår*18:9fjärde regeringsårÅr 725 f Kr (se 17:5) när Hiskia samregerat med Ahas i fyra år., som var Hoseas, Elas sons, Israels kungs, sjunde regeringsår, drog kung Shalmaneser av Assyrien upp mot Samaria och belägrade det. 10 De intog det efter tre år i Hiskias sjätte regeringsår. Under detta år, som var Israels kung Hoseas nionde regeringsår blev Samaria intaget. 11 Kungen av Assyrien förde bort Israel till Assyrien och lät dem slå sig ner i Hala*18:11HalaTroligen i trakten av Nineve i norra nuvarande Irak. och vid floden Habor i Gozan*18:11floden Habor i GozanBiflod till Eufrat vid en centralort i nordöstra Syrien. Israelitiska personnamn har hittats på lertavlor i staden Gozan. och i Mediens städer*18:11Mediens städerNordvästra nuvarande Iran.. 12 Det hände därför att de inte lyssnade till Herren sin Guds röst, utan bröt mot hans förbund och varken ville lyssna eller göra allt det som Herrens tjänare Mose hade befallt.

13 *2 Krön 32:1f, Jes 36:1f. I kung Hiskias fjortonde regeringsår drog Assyriens kung Sanherib*18:13SanheribRegerade 705-681 f Kr och invaderade Juda 701 f Kr. Se även Jes 36-37. upp och angrep alla befästa städer i Juda*18:13angrep alla befästa städer i JudaFörutsades av Mika (1:9f) och Jesaja (kap 10). och intog dem. 14 Då sände Hiskia, Juda kung, bud till Assyriens kung i Lakish*18:14LakishBefäst storstad ca 5 mil sydväst om Jerusalem. Assyriska reliefer i Nineve avbildar stadens erövring och bortförandet av judiska slavar. och lät säga: "Jag har handlat fel. Vänd om och lämna mig i fred. Det du lägger på mig ska jag bära."

Kungen av Assyrien befallde då att Juda kung skulle betala trehundra talenter silver och trettio talenter guld*18:14trehundra talenter silver och trettio talenter guldCa 9 ton silver och 0,9 ton guld.. 15 *1 Kung 15:18, 2 Kung 12:18, 16:8. Hiskia betalade ut alla pengar som fanns i Herrens hus och kungapalatsets skattkammare. 16 Vid det tillfället bröt Hiskia loss den beläggning av guld som fanns på dörrarna och dörrposterna i Herrens tempel och som kung Hiskia av Juda hade överdragit dem med, och han gav det till kungen av Assyrien.

17 *2 Kung 20:20, 2 Krön 32:9f, Jes 7:3. Men kungen av Assyrien sände i väg Tartan, Rab-Saris och Rab-Shake*18:17Tartan, Rab-Saris och Rab-ShakeAssyriska titlar för överbefälhavaren, livvaktens befälhavare och överste munskänken. från Lakish med en stor här mot kung Hiskia i Jerusalem. Dessa drog upp och kom till Jerusalem. När de hade dragit dit upp och kommit fram, stannade de vid Övre dammens vattenledning, på vägen till Tvättarfältet. 18 *Jes 22:20f. Och de begärde att få tala med kungen. Då gick överförvaltaren Eljakim, Hilkias son, och skrivaren Shebna*18:18skrivaren ShebnaDen degraderade före detta överförvaltaren (se Jes 22:19 med not). och kanslern Joa, Asafs son, ut till dem.

19 Rab-Shake sade till dem: "Säg till Hiskia: Så säger den store kungen, Assyriens kung: Vad är det som gör dig så full av förtröstan? 20 Du menar kanske att det räcker med prat för att få strategi och styrka att föra krig? Vem förtröstar du på eftersom du har satt dig upp mot mig? 21 *Hes 29:6f. Förtröstar du på den brutna rörstaven Egypten? När man stöder sig på den, går den in i handen och genomborrar den. Sådan är farao, Egyptens kung, för alla som förtröstar på honom. 22 Eller säger ni till mig: Vi förtröstar på Herren vår Gud? Var det inte hans offerhöjder och altaren som Hiskia avskaffade när han sade till Juda och Jerusalem: Inför detta altare ska ni tillbe här i Jerusalem?

23 Men ingå nu ett vad med min herre, kungen av Assyrien: Jag ger dig tvåtusen hästar om du kan skaffa ryttare till dem! 24 *Jes 36:6. Hur skulle du kunna slå tillbaka en enda ståthållare, en av min herres ringaste tjänare? Och du sätter ditt hopp till Egypten för att få vagnar och ryttare! 25 Menar du att jag utan Herrens vilja har dragit upp mot den här platsen för att ödelägga den? Herren själv sade till mig: Dra upp mot det landet och ödelägg det."

26 Då sade Eljakim, Hilkias son, och Shebna och Joa till Rab-Shake: "Tala till dina tjänare på arameiska*18:26arameiskaDåtidens internationella språk, besläktat med hebreiska ("judiska")., för vi förstår det språket. Tala inte till oss på judiska inför folket som står på muren." 27 *2 Kung 6:25, Jes 36:12. Men Rab-Shake svarade dem: "Är det till din herre och till dig som min herre har sänt mig att tala dessa ord? Är det inte snarare till de män som sitter på muren och som ska få äta sin egen avföring och dricka sin egen urin tillsammans med er?"

28 Sedan ställde sig Rab-Shake och ropade högt på judiska: "Hör den store kungens ord, kungen av Assyrien! 29 Så säger kungen: Låt inte Hiskia bedra er, för han kan inte rädda er ur min hand. 30 *2 Kung 19:10, Jes 36:15. Låt inte Hiskia få er att förtrösta på Herren när han säger: Herren kommer att rädda oss, och denna stad ska inte ges i den assyriske kungens hand.

31 Lyssna inte på Hiskia, för kungen av Assyrien säger: Gör upp i godo med mig och kom ut till mig. Då ska ni få äta var och en av sin vinstock och av sitt fikonträd och dricka var och en ur sin brunn, 32 tills jag kommer och hämtar er till ett land som liknar ert eget, ett land med säd och vin, ett land med bröd och vingårdar, ett land med ädla olivträd och honung. Då ska ni få leva och inte dö.

Lyssna inte på Hiskia, för han vill förleda er när han säger: Herren ska rädda oss. 33 *2 Kung 19:12f, 2 Krön 32:13f, Jes 10:9f, 36:18f. Har någon av de andra folkens gudar någonsin räddat sitt land ur den assyriske kungens hand? 34 Var är Hamats och Arpads gudar? Var är Sefarvajims, Henas och Ivas gudar? Eller har de räddat Samaria ur min hand? 35 Vilken av de andra ländernas alla gudar har kunnat rädda sitt land ur min hand? Skulle då Herren kunna rädda Jerusalem ur min hand?"

36 Men folket teg och svarade honom inte ett ord, för kungen hade gett denna befallning: "Svara honom inte." 37 *1 Mos 37:29, 34, 2 Sam 1:11, Matt 26:65. Överförvaltaren Eljakim, Hilkias son, skrivaren Shebna och kanslern Joa, Asafs son, kom till Hiskia med sönderrivna kläder och berättade för honom vad Rab-Shake hade sagt.