1 Nā, i te rongonga o Kīngi Hetekia, ka haea e ia ōna kākahu, ka hīpoki i a ia ki te kākahu taratara, haere ana ki te whare o Ihowā. 2 I ungā hoki e ia a Eriakimi, te rangatira o te whare, rātou ko Hepena kaituhituhi, ko ngā kaumātua o ngā tohunga, he mea hīpoki ki te kākahu taratara, ki a Ihāia poropiti tama a Āmoho. 3 Ā, ka mea rātou ki a ia, "Ko te kupu tēnei a Hetekia, Ko tēnei rā, he rā nō te raruraru, nō te whakatuma, nō te kohukohu; kua tae hoki ngā tamariki ki te whānautanga, heoi kāhore he kaha e whānau ai. 4 Tērā pea ka rongo a Ihowā, tōu Atua ki ngā kupu katoa a Rapahake i ungā mai nei e tōna ariki, e te kīngi o Ahiria, hei whākorekore ki te Atua ora; ā, ka riri ki ngā kupu i rongo ai a Ihowā, tōu Atua. Nā, kia ara tāu īnoi mō ngā toenga e noho nei."

5 Heoi, kua tae ngā tāngata a Kīngi Hetekia ki a Ihāia, 6 ā, ka mea a Ihāia ki a rātou, "Kia pēnei tā koutou kōrero ki tō koutou ariki, ‘Ko te kupu tēnei a Ihowā: Kaua e wehi i ngā kupu i rongo nā koe, ki ēnā i kohukohu mai nā ngā tāngata a te kīngi o Ahiria ki ahau. 7 Nanā, ka hoatu e ahau he wairua ki roto ki a ia, ā, tērā ia e rongo i tētahi rongo, ka hoki ki tōna whenua, ā, ka meinga ia e ahau kia hinga i te hoari i tōna ake whenua.’ "

8 Nā, ka hoki a Rapahake, ā, rokohanga atu e whawhai ana te kīngi o Ahiria ki Rīpina; i rongo hoki ia kua maunu mai ia i Rakihi.

9 Ā, nō tōna rongonga ki a Tirihaka, kīngi o Etiopia, ki te kōrero, "Nanā, kei te haere mai ia ki te whawhai ki a koe," ka unga tāngata anō ia ki a Hetekia, hei mea atu, 10 "Kia pēnei tā koutou kī atu ki a Hetekia kīngi o Hūrā, mea atu: Kei tinihangatia koe e tōu Atua, e okioki atu nā koe, i a ia e kī nā, ‘E kore a Hiruhārama e hoatu ki te ringa o te kīngi o Ahiria.’ 11 Nanā, tēnā koe kua rongo ki tā ngā kīngi o Ahiria i mea ai ki ngā whenua katoa, ki tā rātou hunanga i a rātou; ā, e ora rānei koe? 12 I ora rānei i ō rātou atua ngā tauiwi i hunā rā e ōku mātua, a Kotana, a Harana, a Retepe, me ngā tama a Erene, i Terahara rā? 13 Kei hea te kīngi o Hāmata, te kīngi o Ārapara, te kīngi o te pā o Hēparawaima, o Hena, o Iwa?"

14 Nā, ka riro mai i a Hetekia te pukapuka i te ringa o ngā karere, ā, ka kōrerotia e ia. Nā, haere ana a Hetekia ki runga, ki te whare o Ihowā, wherahia ana e ia ki te aroaro o Ihowā. 15 Nā, ka īnoi a Hetekia ki te aroaro o Ihowā, ka mea: "E Ihowā, e te Atua o Īharaira, e noho mai nā i runga o ngā kerupima, ko koe te Atua, ko koe anake, o ngā kīngitanga katoa o te whenua; nāu i hanga te rangi me te whenua. 16 Tahuri mai tōu taringa, e Ihowā, whakarongo mai; titiro mai ōu kanohi, e Ihowā, kia kite koe; whakarongo ki ngā kupu a Henakeripi, i unga mai nei i tēnei hei whākorekore mō te Atua ora.

17 "He tika anō e Ihowā, kua kore i ngā kīngi o Ahiria ngā iwi me ō rātou whenua, 18 kua makaia atu hoki ō rātou atua ki roto ki te ahi; ehara hoki ērā i te atua, engari he mahi nā te ringa tāngata, he rākau, he kōhatu; koia i hunā ai e rātou. 19 Tēnā rā, e Ihowā, e tō mātou Atua, whakaorangia mātou i tōna ringa, kia mōhio ai ngā kīngitanga katoa o te whenua ko Ihowā koe, ko te Atua, ko koe anake."

20 Kātahi a Ihāia tama a Āmoho ka unga tāngata ki a Hetekia, hei mea: "Ko te kupu tēnei a Ihowā, a te Atua o Īharaira: I īnoi mai nā koe ki ahau mō Henakeripi kīngi o Ahiria, nā, kua rongo ahau ki a koe. 21 Ko tā Ihowā kupu tēnei i kōrero ai mōna:

‘Kua whakahāwea te tamāhine wāhina a Hiona ki a koe,

kua kataina koe e ia;

kua rūrū te mātenga

o te tamāhine a Hiruhārama ki a koe.

22 Ko wai tāu i whākorekore nā, i kohukohu nā?

Ki a wai tōu reo i whakarahia nā,

tōu mata i kake nā ki runga?

Ki te Mea Tapu o Īharaira!

23 Nā āu karere i whākorekore ai koe i te Ariki,

kua mea nā koe, "Kake ana ahau, me aku tini hāriata,

ki ngā wāhi tiketike o ngā maunga,

ki ngā taha rawa o Repanōna;

ā, ka tuaina e ahau ngā hīta roroa o reira

me ō reira kauri papai;

ā, ka tomo ahau ki te whare tira

haere o tōna wāhi whakamutunga mai,

ki te ngahere o tōna māra hua.

24 Kua keria e ahau,

kua inumia anō ngā wai kē,

ā, ka maroke i te kapu o tōku waewae

ngā awa katoa o Īhipa."

25 " ‘Kāhore rānei koe i rongo

nāku tēnā i mea i mua noa atu,

ā, nāku tēnā i hanga o ngā rā onamata?

Nō nāianei kua meinga e ahau,

ko koe hei mea i ngā pā taiepa

hei pūranga rukerukenga.

26 Koia i iti ai te kaha o ō reira tāngata;

wehi ana rātou, pororaru ana.

Rite tonu rātou ki te tarutaru o te pārae,

ki te otaota matomato,

ki te taru i runga i ngā tuanui,

ki te wīti i ngingio i te mea kīanō i āta tupu noa.

27 " ‘Otiia e mātau ana ahau ki tōu nohoanga iho,

ki tōu haerenga atu, ki tōu haerenga mai,

me tāu nananga ki ahau.

28 Mō tāu nananga ki ahau,

ā, mō tāu whakakake kua tae mai nei ki ōku taringa,

mō reira ka kuhua e ahau tāku matau ki tōu ihu,

tāku paraire ki ōu ngutu,

ā, ka whakahokia koe nā te ara

i haere mai nā koe.’

29 "Ā, ko te tohu tēnei ki a koe:

Ka kai koutou i tēnei tau i ngā mea tupu noa ake,

ā, i te rua o ngā tau ko ngā tupu noa ake o te tau.

Nā, hei te toru o ngā tau koutou whakatō ai, kokoti ai,

whakatō ai i ngā māra wāina, kai iho ai i ngā hua.

30 Nā, tērā e hou anō whakararo ngā pakiaka o ngā mōrehu i mawhiti o te whare o Hūrā,

ā, ka hua ngā hua whakarunga.

31 Nō te mea tērā e puta ake he toenga i Hiruhārama,

he oranga i maunga Hiona;

e taea hoki tēnei e te ngākau nui o Ihowā.

32 "Nā, ko tā Ihowā kupu tēnei mō te kīngi o Ahiria:

E kore ia e haere mai ki tēnei pā,

e kore anō e perea mai he pere e ia ki konei,

e kore anō e maua mai e ia he whakangungu rākau ki mua i tēnei pā,

e haupūria rānei he puke hei whawhaitanga ki konei.

33 Ko te ara i haere mai ai ia, ka hoki anō ia mā reira;

e kore hoki ia e tae mai ki tēnei pā,

e ai tā Ihowā.

34 Ka tiakina hoki e ahau tēnei pā, kia ora ai;

he whakaaro ki ahau, ki tāku pononga anō, ki a Rāwiri."

35 Nā, i taua pō ka puta te anahera a Ihowā, ā, patua iho e ia i te puni o ngā Ahiriana kotahi rau e waru tekau mā rima mano; ā, i te marangatanga ake i te ata, nanā, ō rātou tinana! He tūpāpaku katoa rātou. 36 Heoi, tūria atu ana e Henakeripi kīngi o Ahiria, haere ana, hoki ana, noho rawa atu kei Ninewe.

37 Ā, i a ia e koropiko ana i roto i te whare o tōna atua, o Nitiroko, ka patua e āna tama, e Ataramereke rāua ko Harētere ki te hoari; ā, mawhiti atu ana rāua ki te whenua o Ararata. Ā, ko Etara Harono, ko tāna tama, te kīngi i muri i a ia.

1 *Jes 37:1f. När kung Hiskia hörde det rev han sönder sina kläder, svepte sig i säcktyg och gick in i Herrens hus. 2 Och han sände överförvaltaren Eljakim och skrivaren Shebna och de äldste bland prästerna, klädda i säcktyg, till profeten Jesaja, Amos son. 3 *Hos 13:13. De sade till honom: "Så säger Hiskia: Denna dag är en dag av nöd, bestraffning och förakt, för fostren har kommit fram till födseln men det finns ingen kraft att föda. 4 *2 Sam 16:12, 2 Kung 18:28f. Kanske ska Herren din Gud höra vad Rab-Shake säger, han som hans herre kungen av Assyrien har sänt för att håna den levande Guden, så att han straffar honom för dessa ord som Herren din Gud har hört. Be en bön för den rest som är kvar."

5 När kung Hiskias tjänare kom till Jesaja, 6 sade Jesaja till dem: "Så ska ni säga till er herre: Så säger Herren: Var inte rädda för de ord som du hört och som den assyriske kungens tjänare har hädat mig med. 7 *2 Kung 7:6. Se, jag ska låta en ande verka i honom så att han vänder tillbaka till sitt land när han får höra ett rykte. Och jag ska låta honom falla för svärd i sitt eget land."

8 Rab-Shake vände tillbaka och fann den assyriske kungen upptagen med att belägra Libna*19:8LibnaBefäst stad ca 5 mil sydväst om Jerusalem.. Han hade nämligen hört att kungen hade brutit upp från Lakish. 9 Men när Sanherib fick höra att Nubiens kung Tirhaka*19:9Nubiens kung TirhakaBefälhavare från nuvarande Sudan, senare farao över Egypten ca 690-664 f Kr. hade dragit ut för att strida mot honom, skickade han åter sändebud till Hiskia med detta budskap: 10 *2 Kung 18:29f. "Så ska ni säga till Hiskia, kungen i Juda: Låt inte din Gud som du förtröstar på bedra dig så att du tänker: Jerusalem ska inte falla i den assyriske kungens hand. 11 Du har ju hört vad Assyriens kungar har gjort med alla länder och förintat dem fullständigt. Och du skulle bli räddad! 12 Har folken*19:12folkenDe uppräknade platserna ligger längs Syriens norra gräns. som mina fäder fördärvade, Gozan, Harran, Resef och Edens barn i Telassar, blivit räddade av sina gudar? 13 Var är kungen av Hamat, kungen av Arpad*19:13Hamat … ArpadSyriska stadsstater. Sefarvajim kan vara Sippar som låg norr om Babel. och kungen över staden Sefarvajim, Hena och Iva?"

14 *2 Krön 32:17, Jes 37:14. När Hiskia hade tagit emot brevet av budbärarna och läst det, gick han upp i Herrens hus och bredde ut det inför Herrens ansikte. 15 *1 Sam 4:4, 2 Kung 5:15, 2 Krön 32:20, Ps 80:2, 99:1. Och Hiskia bad till Herren och sade: "Herre, Israels Gud, du som tronar på keruberna, endast du är Gud över alla riken på jorden. Du har gjort himlen och jorden. 16 Herre, vänd hit ditt öra och hör. Herre, öppna dina ögon och se. Hör Sanheribs ord som han talat för att håna den levande Guden. 17 Det är sant, Herre, att Assyriens kungar har ödelagt hednafolken och deras länder. 18 *Ps 115:4, 135:15f, Jes 44:10, 20, Apg 17:29. Och de har kastat deras gudar i elden, för de var inga gudar utan verk av människohänder, trä och sten. Därför kunde de förgöra dem. 19 Men nu, Herre vår Gud, rädda oss ur hans hand, så att alla riken på jorden förstår att du är Herren Gud, bara du."

20 *2 Kung 20:5, Jes 37:21f. Då sände Jesaja, Amos son, detta bud till Hiskia: "Så säger Herren, Israels Gud: Jag har hört det som du har bett till mig angående Assyriens kung Sanherib, 21 och detta är det ord som Herren har talat om honom:

Hon föraktar dig och hånar dig,

jungfrun, dottern Sion.

Hon skakar på huvudet åt dig,

dottern Jerusalem.

22 Vem har du hånat och hädat,

mot vem har du höjt din röst

och högmodigt lyft din blick?

Jo, mot Israels Helige!

23 *1 Kung 5:10, Jes 10:18, 37:24. Genom dina sändebud

hånade du Herren

när du sade:

"Med mina många vagnar

drog jag upp på bergens höjder,

till Libanons avlägsna trakter.

Jag högg ner dess höga cedrar*19:23högg ner dess höga cedrarSanherib använde cedrar från Libanon till sitt palats i Nineve.

och utvalda cypresser.

Jag trängde fram

till dess bortesta boning

och dess frodiga skog.

24 Jag grävde brunnar

och drack främmande vatten,

med mina fötter torkade jag ut

alla Egyptens strömmar."

25 Har du inte hört att jag

för länge sedan gjorde detta,

att jag i forntidens dagar

bestämde det,

och nu har jag låtit det komma?

Du fick makt

att ödelägga befästa städer

och göra dem till ruinhögar.

26 *Ps 92:8, 129:6. Deras invånare blev maktlösa,

de blev förskräckta

och stod med skam.

Det gick med dem

som med gräset på marken

och den späda grönskan,

som med gräset på taken

och säden som förbränns

innan den växer upp.

27 *Ps 139:2. Jag vet om du sitter,

om du går ut

eller kommer in,

och hur du rasar mot mig.

28 *1 Kung 20:28, Hes 19:9, 29:4, 38:4. Därför att du rasar mot mig

och ditt högmod har nått

mina öron,

ska jag sätta min krok

i din näsa

och mitt betsel i din mun*19:28krok i din näsa och … munSå behandlade assyrierna många kungliga fångar.

och föra dig tillbaka samma väg

som du kom.

29 *3 Mos 25:5, 2 Kung 20:9, Jes 37:30. Detta ska vara tecknet för dig: Man ska detta år äta vad som växer upp av spillsäd och nästa år av självvuxen säd, men det tredje året ska ni så och skörda, plantera vingårdar och äta deras frukt. 30 Och de räddade av Juda hus som blivit kvar ska på nytt slå rot nertill och bära frukt upptill. 31 *Jes 9:7, 10:20. För från Jerusalem ska en rest gå ut, de räddade från Sions berg. Herrens egen lidelse ska göra det. 32 Därför säger Herren så om Assyriens kung:

Han ska inte komma in

i denna stad

eller skjuta någon pil ditin.

Han ska inte närma sig

den bakom en sköld

eller kasta upp en vall*19:32vallBelägrare byggde en sluttande vall upp mot stadsmurens topp (bevarats t ex i Lakish). mot den.

33 Han ska vända tillbaka

samma väg som han kom.

Han ska inte komma in

i denna stad, säger Herren,

34 *1 Kung 11:12f, 2 Kung 20:6, Jes 31:5. för jag ska skydda

och rädda denna stad

för min och min tjänare

Davids skull."

35 *2 Sam 24:16, 2 Krön 32:20f. Samma natt gick Herrens ängel ut och slog 185 000 i assyriernas läger. När man steg upp tidigt nästa morgon, då låg där fullt av döda kroppar. 36 Då bröt Assyriens kung Sanherib upp*19:36Då bröt … Sanherib uppI sin krönika menar Sanherib att han, efter att ha erövrat fyrtiosex städer i Juda, nöjde sig med att han "stängde in" Hiskia och Jerusalem "som en fågel i en bur" och sedan återvände hem. I en senare version enligt den grekiske historikern Herodotos besvaras en prästkungs bön med en invasion av råttor över den belägrande armén. och vände tillbaka. Han stannade sedan i Nineve*19:36NineveAssyriens huvudstad gick sedan under 612 f Kr, förutsagt av Nahum (se Nah 1:8f).. 37 *Jes 37:38. Och när han en gång tillbad i sin gud Nisroks tempel, blev han dödad*19:37en gång … dödadSanherib mördades 681 f Kr, tjugo år senare. med svärd av sina söner Adrammelek och Sareser. De flydde sedan till Ararats land. Hans son Esarhaddon*19:37EsarhaddonSanheribs yngste son som regerade 681-669 f Kr (se även Esra 4:2). blev kung efter honom.