1 Nā, e ono ngā rā i mua ake o te Kapenga ka haere a Īhu ki Petani, kei reira nei a Raharuhi, i whakaarahia ake nei e ia i te hunga mate. 2 Ā, takā ana e rātou he hapa māna i reira; ko Māta te kaitaka, ko Raharuhi tētahi o te hunga i noho tahi me ia. 3 Nā, ka mau a Meri ki tētahi pāuna hinu kakara he tino nara, he mea utu nui, whakawahia ana e ia ngā waewae o Īhu, me te muru anō i ōna waewae ki ōna makawe; kī noa te whare i te kakara o te hinu.

4 Nā, ka mea tētahi o āna ākonga, a Hūrā Ikariote, tēnei meāke nei tuku a ia, 5 "He aha tēnei hinu tē hokona ai ki ngā pene e toru rau, ka hoatu ai ki te hunga rawakore?" 6 I kōrerotia ai tēnei e ia, ehara i te mea he whakaaro nōna ki te hunga rawakore; erangi, nō te mea he tāhae ia, i a ia hoki te pūtea, ko ia hoki hei mau i ngā mea i whaongia ki roto.

7 Nā, ko te meatanga a Īhu, "Waiho rā ū āna; i tohungia tēnei e ia mō te rā o tōku tanumanga. 8 Kei a koutou hoki ngā rawakore i ngā wā katoa; ko ahau ia e kore e noho tonu i a koutou."

9 He tokomaha o ngā Hūrai i mātau kei reira a Īhu; ā, haere mai ana, ehara i te mea mō Īhu anake, erangi, kia kite hoki i a Raharuhi, i whakaarahia nei e ia i te hunga mate. 10 Otirā, kua takoto te whakaaro o ngā tohunga nui kia whakamatea anō a Raharuhi; 11 nāna hoki i tokomaha ai ngā Hūrai i haere, i whakapono ki a Īhu.

12 I te aonga ake ka rongo te mano tini i haere nei ki te hākari, e haere ana a Īhu ki Hiruhārama. 13 Ka mau rātou ki ngā manga nīkau, haere ana ki te whakatau i a ia, me te karanga,

"Ohana!

Ka whakapaingia ia, e haere mai nei i runga i te ingoa

o te Ariki, te Kīngi o Īharaira!"

14 Ā, nō ka kite a Īhu i tētahi kūao kāihe, ka noho ia i runga; ka pērā anō me te mea i tuhituhia,

15 "Kaua e mataku, e te tamāhine a Hiona.

Nā, kei te haere mai tōu Kīngi,

e noho ana i runga i te kūao kāihe."

16 Otiia, kīhai āna ākonga i mātau wawe ki ēnei mea; engari, ka oti a Īhu te whakakorōria, kātahi rātou ka mahara kua tuhituhia ēnei mea mōna, kua meinga anō ēnei mea ki a ia.

17 I whakaae anō te hunga i tōna taha i tāna karangatanga i a Raharuhi i roto i te urupā, i tāna whakaarahanga hoki i a ia i te hunga mate. 18 Nā konei hoki te mano i whakatau ai i a ia, i rongo hoki rātou, kua meinga tēnei merekara e ia. 19 Nā, ka mea ngā Parihi ki a rātou anō, "Ka kite rānei koutou kāhore ā koutou wāhi? Nā, kua riro te ao ki te whai i a ia."

20 Nā, he Kariki ētahi o te hunga i haere ki te hākari ki te karakia. 21 Ā, haere ana ēnei ki a Piripi o Petahaira o Karirī, kōrero ana ki a ia, mea atu ana, "E kara, e hiahia ana mātou kia kite i a Īhu." 22 Haere ana a Piripi, ka kōrero ki a Anaru; ka haere a Anaru, a Piripi, ka kōrero ki a Īhu.

23 Ka kī a Īhu ki a rāua, ka mea, "Kua tae mai te hāora e whakakorōriatia ai te Tama a te tangata. 24 He pono, he pono tāku e mea nei ki a koutou, ki te kore tētahi pata wīti e marere ki te oneone, e pirau, ka takoto ko ia anake; tēnā ki te pirau, he nui ōna hua. 25 Ki te aroha tētahi ki tōna ora, ka mate anō ia; ki te kino tētahi ki te ora i tēnei ao, ka tūturu ki a ia te ora ake ake. 26 Ki te mea tētahi ko ia hei kaimahi māku, me aru ia i ahau; ko te wāhi e noho ai ahau, ko reira anō tāku kaimahi. Ki te mahi tētahi i āku mahi, mā tōku Matua ia e whakahōnore."

27 "Kua pōuri tēnei tōku wairua; ā, kia pēhea atu ahau? E Pā, whakaorangia ahau i tēnei wā. Otirā, ko te mea tēnei i haere mai ai ahau ki tēnei wā. 28 E Pā, whakakorōriatia tōu ingoa."

Nā, ka puta he reo i te rangi, "Kua whakakorōriatia e ahau, e whakakorōriatia anō."

29 I te rongonga o ngā tāngata e tū ana i reira, ka mea, "He whatitiri." Ko ētahi i mea, "Kua kōrero tētahi anahera ki a ia."

30 Ka whakahoki a Īhu, ka mea, "Ehara tēnei reo i puta mai nei i te mea mōku, engari mō koutou. 31 Ko āianei te whakawā mō tēnei ao; ko āianei makā ai te rangatira o tēnei ao ki waho. 32 Ā, ki te whakairihia ake ahau ki runga ake i te whenua, māku ngā tāngata katoa e kukume ki ahau." 33 (I pēnei ai ia hei whakaatu i te mate e mate ai ia.)

34 Ka whakahokia e te mano ki a ia, "Kua rongo mātou ki tā te ture, e ora tonu ana a te Karaiti. He aha tāu e mea, ‘Me whakairi te Tama a te tangata?’ Ko wai koia tēnei Tama a te tangata?"

35 Anō rā, ko Īhu ki a rātou, "He wāhi iti nei te maunga o te mārama i roto i a koutou. Haere rā i te mea e whai mārama ana koutou, kei rokohina koutou e te pōuri. Ko ia hoki e haere ana i te pōuri e kore e kite i te wāhi e haere ai ia. 36 I te mea kei a koutou te mārama, me whakapono ki te mārama, kia meinga ai koutou he tamariki nā te mārama."

I kōrerotia e Īhu ēnei mea, ā, haere ana, huna ana i a ia, kei kitea e rātou. 37 Heoi, ahakoa i meatia e ia aua merekara maha ki tō rātou aroaro, kīhai rātou i whakapono ki a ia. 38 I rite ai te kōrero a Ihāia poropiti, tāna i mea ai:

"E te Ariki, ko wai i whakapono ki tā mātou kōrero?

I whakakitea hoki ki a wai te ringa o te Ariki?"

39 Koia hoki rātou tē āhei ai te whakapono, kua mea nei hoki a Ihāia,

40 "I whakamatapōtia e ia ō rātou kanohi,

i whakapakeketia ō rātou ngākau;

kei kite ō rātou kanohi,

kei mātau hoki ō rātou ngākau,

kei tahuri rātou, ā,

ka whakaorangia e ahau."

41 I kōrerotia ēnei mea e Ihāia, i te wā i kite ai ia i tōna korōria, i puaki ai hoki tāna kupu mōna. 42 He ahakoa rā he tokomaha anō ngā rangatira i whakapono ki a ia. Otirā, kīhai i whakaae ki a ia, he whakaaro hoki ki ngā Parihi, kei peia rātou ki waho o te whare karakia; 43 rawe ake hoki ki a rātou tā te tangata korōria i tā te Atua.

44 Nā, ka karanga a Īhu, ka mea, "Ki te whakapono tētahi ki ahau, ehara ahau i tāna i whakapono mai ai, engari, ko tōku kaitono mai. 45 Ko ia e kite ana i ahau, e kite ana hoki i tōku kaitono mai. 46 Kua tae mai nei ahau hei whakamārama mō te ao, kei noho i te pōuri tētahi e whakapono ana ki ahau.

47 "Nā, ki te rongo tētahi ki āku kupu, ki te kore hoki e puritia e ia, e kore ahau e whakahē i a ia; kīhai hoki ahau i haere mai ki te whakahē i te ao, engari, ki te whakaora i te ao. 48 Ko ia e whakakāhore ana ki ahau e kore hoki e tango ki āku kupu, tēnā anō te kaiwhakahē mōna; ko te kupu i kōrerotia e ahau, ko tēnā hei whakahē mōna ā te rā whakamutunga. 49 Nō te mea ehara i ahau ake āku kōrero; engari, nā te Matua i tonoa mai ai ahau, nāna i tuku mai te ture ki ahau, mō tāku e kōrero ai, mō tāku e kī ai. 50 Ā, e mātau ana ahau he ora tonu tāna ture. Nā, ko āku e kōrero nei rite tonu ki tā te Matua i mea mai ai ki ahau tāku kōrero."

1 Sex dagar före påsk kom Jesus till Betania där Lasarus bodde, han som Jesus hade uppväckt från de döda. 2 Där ordnade de en festmåltid för honom. Marta passade upp, och Lasarus var en av dem som låg till bords med honom. 3 Då tog Maria en hel flaska dyrbar äkta nardusolja*12:3en hel flaska dyrbar äkta nardusoljaGrek. lítra, ca 300 gram. Den väldoftande nardusoljan importerades ända från Himalayas sluttningar och var därför mycket dyrbar. 300 denarer (vers 5) motsvarade en hel årslön för en enkel arbetare. och smorde Jesu fötter och torkade dem med sitt hår, och huset fylldes av doften från oljan.

4 Men Judas Iskariot, en av hans lärjungar, den som skulle förråda honom, invände: 5 "Varför sålde man inte den oljan för trehundra denarer och gav till de fattiga?" 6 Det sade han inte för att han brydde sig om de fattiga, utan för att han var en tjuv och brukade ta för sig av det som lades i kassan som han hade hand om. 7 Jesus sade då: "Låt henne vara. Hon har sparat*12:7Låt henne vara. Hon har sparatAndra handskrifter: "Låt henne vara, så att hon kan spara". den till min begravningsdag. 8 *5 Mos 15:11. De fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid*12:8men mig har ni inte alltidNågra handskrifter saknar dessa ord.."

9 *Joh 11:43f. En stor mängd judar fick veta att Jesus var där, och de kom inte bara för Jesu skull utan också för att se Lasarus som han hade uppväckt från de döda. 10 Då bestämde sig översteprästerna för att döda även Lasarus, 11 eftersom många judar lämnade dem för hans skull och trodde på Jesus.

12 *Matt 21:1f, Mark 11:1f, Luk 19:28f. Nästa dag hade folk i stora skaror kommit till högtiden. När de fick höra att Jesus var på väg in i Jerusalem, 13 *3 Mos 23:39f. tog de palmblad och gick ut för att möta honom. Och de ropade: "Hosianna*12:13HosiannaHebr. "Fräls!" (Ps 118:25), ett bönerop som med tiden blev ett liturgiskt hyllningsrop.! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels kung!" 14 Jesus fann ett åsneföl och satt upp på det, som det står skrivet:

15 Var inte rädd, dotter Sion!*12:15Sak 9:9. "Dotter Sion" var en bild för Jerusalem och dess folk (jfr t ex Mika 4:8).

Se, din kung kommer,

ridande på ett åsneföl.

16 *Joh 2:22. Hans lärjungar förstod först inte detta. Men när Jesus hade blivit förhärligad, kom de ihåg att det var skrivet så om honom och att man hade gjort så för honom.

17 Alla som hade varit med honom när han kallade Lasarus ut ur graven och uppväckte honom från de döda vittnade nu om detta, 18 och många kom ut och mötte honom därför att de hörde att han hade gjort detta tecken. 19 Då sade fariseerna till varandra: "Ser ni att ni inte kommer någon vart? Hela världen springer ju efter honom."

20 Bland dem som hade kommit upp för att tillbe vid högtiden fanns några greker*12:20grekerGrekisktalande hedningar som hade anslutit sig till judendomen och kom upp till Jerusalem för att fira de judiska högtiderna (jfr Apg 8:27f och not till Apg 2:11).. 21 De kom nu till Filippus, som var från Betsaida*12:21Filippus, som var från BetsaidaHans grekiska namn och sannolikt grekisktalande hemstad nära Dekapolisområdet blev troligen en kontaktpunkt för de besökande grekerna. i Galileen, och bad honom: "Herre, vi vill se Jesus." 22 Filippus gick och talade om det för Andreas, och Andreas och Filippus gick och berättade det för Jesus.

23 *Joh 13:31f, 17:1. Jesus svarade: "Stunden har kommit när Människosonen ska förhärligas. 24 Jag säger er sanningen: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn. Men om det dör bär det rik frukt. 25 *Matt 10:39, 16:25. Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som sätter sitt liv sist*12:25sätter … sistAnnan översättning: "hatar". Grek. miséo och hebr. sané har dock en vidare betydelse än endast hat, och kan vid jämförelser betyda snarast "sätta i andra hand" (jfr hur samma ord översätts i 1 Mos 29:31, 5 Mos 21:15, samt Luk 14:26 med parallell i Matt 10:37). i den här världen ska bevara det*12:25sitt liv … detAnnan översättning: "sin själ … den". till evigt liv. 26 *Joh 14:3, 17:24. Om någon vill tjäna mig ska han följa mig, och där jag är ska också min tjänare vara. Om någon tjänar mig ska Fadern ära honom.

27 *Matt 26:38f. Nu är min själ i ångest. Vad ska jag säga? Far, fräls mig från denna stund? Nej, det är för denna stund jag har kommit. 28 *Matt 3:17. Far, förhärliga ditt namn!"

Då kom en röst från himlen: "Jag har förhärligat det, och jag ska förhärliga det igen." 29 Folket som stod där och hörde det sade att det var åskan, andra sade att det var en ängel som talade till honom. 30 *Joh 11:42. Jesus svarade: "Den rösten kom inte för min skull, utan för er. 31 *Luk 10:18. Nu går en dom över denna värld. Nu ska denna världens furste kastas ut. 32 Och när jag blivit upphöjd från jorden, ska jag dra alla till mig." 33 Detta sade han för att ange på vilket sätt han skulle dö.

34 *2 Sam 7:13, Jes 9:6, Dan 7:14. Då sade folket till honom: "Vi har hört i lagen att Messias ska vara kvar för alltid*12:34hört i lagen att Messias ska vara kvar för alltidSe t ex Jes 9:7, Dan 7:14.. Hur kan du då säga att Människosonen måste bli upphöjd? Vad är det för en Människoson*12:34Vad är det för en MänniskosonAnnan översättning: "Vem är denne Människoson".?" 35 *Joh 1:5, 8:12. Jesus sade till dem: "Ännu en kort tid är ljuset bland er. Vandra medan ni har ljuset så att inte mörkret övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går. 36 Tro på ljuset medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets barn." När Jesus hade sagt detta, drog han sig undan och dolde sig för dem.

37 Trots att han hade gjort så många tecken inför dem trodde de inte på honom. 38 Så uppfylldes profeten Jesajas ord: Herre, vem trodde vår predikan, och för vem blev Herrens arm uppenbarad?*12:38 Jes 53:1. "Herrens arm" står för Guds makt som han sänder ut i världen (jfr not till 1:1).39 Alltså kunde de inte tro, för Jesaja har också sagt:

40 Han har förblindat deras ögon

och förhärdat deras hjärta,

så att de inte ser med sina ögon

och förstår med sitt hjärta

och vänder om och blir helade

av mig.*12:40 Jes 6:9f.

41 Så sade Jesaja därför att han såg hans härlighet och talade om honom.

42 *Joh 9:22. Ändå var det många som trodde på honom, även bland rådsherrarna. Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det, för att inte bli uteslutna ur synagogan. 43 *Joh 5:44. De älskade människors ära mer än äran från Gud.

44 *Matt 10:40, Joh 13:20. Jesus ropade: "Den som tror på mig, han tror inte på mig utan på honom som har sänt mig. 45 *Joh 14:9. Och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig. 46 *Luk 2:32, Joh 3:19, 8:12. Jag har kommit till världen som ett ljus, för att ingen som tror på mig ska bli kvar i mörkret. 47 *Joh 3:17. Om någon hör mina ord och inte håller dem, så dömer inte jag honom, för jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen. 48 *Joh 8:24. Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord har en domare över sig: det ord som jag har talat ska döma honom på den yttersta dagen. 49 *Joh 14:10. Jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag ska säga och tala. 50 Och jag vet att hans befallning är evigt liv. Det jag talar, talar jag därför så som Fadern har sagt mig."