1 I muri i ēnei mea ka hāereere a Īhu i Karirī; kāhore hoki ia i pai ki te hāereere i Hūria, e rapu ana hoki ngā Hūrai kia whakamatea ia. 2 Nā, kua tata te hākari a ngā Hūrai, te Hākari Whare Wharau. 3 Nā, ka mea ōna tēina ki a ia, "Haere atu i konei, anga atu ki Hūria, kia kite ai hoki āu ākonga i āu mahi e mahi nei koe. 4 E kore hoki tētahi tangata e mea huna i tētahi mea, ki te whai ia kia ara tōna ingoa. Ki te mea koe i ēnei mea, kia kite te ao i a koe." 5 (Ko ōna tēina tonu hoki kīhai i whakapono ki a ia.)

6 Nā, ka mea a Īhu ki a rātou, "Kāhore anō kia taea noatia tōku tāima; ko tō koutou tāima ia kei ngā wā katoa. 7 E kore e āhei kia kino te ao ki a koutou; engari ka kino ki ahau, nō te mea e whakaaturia ana e ahau te kino o āna mahi. 8 Haere koutou ki tēnei hākari; e kore ahau e haere wawe ki tēnei hākari; kāhore hoki tōku tāima kia āta rite noa." 9 Ā, ka mutu tēnei kōrero āna ki a rātou, ka noho tonu ia ki Karirī.

10 Ā, nō ka riro ōna tēina ki te hākari, ka haere anō hoki ia, ehara i te mea whakakite nui, engari i tū-ā-huna. 11 Heoi, i rapu ngā Hūrai i a ia i te hākari, i mea, "Kei hea ia?"

12 He nui hoki te kōrero kōmuhumuhu mōna i roto i te mano. Ko ētahi i mea, "He tangata pai ia," ko ētahi i mea, "Kāhore, engari e whakapōhēhē ana ia i te iwi." 13 Heoi, kīhai i rahi te kōrero a tētahi tangata mōna, he wehi ki ngā Hūrai.

14 Nā, i waenganui o te hākari, ka haere a Īhu ki roto ki te temepara whakaako ai. 15 Ā, ka mīharo ngā Hūrai, ka mea, "Nā te aha i hua ai te mōhio o tēnei tangata, ehara nei hoki ia i te mea whakaako?"

16 Ka whakahoki a Īhu ki a rātou, ka mea, "Ehara i te mea nāku ake tāku e whakaako nei, engari, nā tōku kaitono mai. 17 Ki te pai tētahi tangata ki te mea i tāna e pai ai, e mātau ia ki te whakaakoranga, nā te Atua rānei, he kōrero nāku ake rānei. 18 Ko te tangata nāna ake tāna kōrero, e whai ana ia i tōna ake korōria; tēnā ki te whai tētahi i te korōria o tōna kaitono, e pono ana ia, ā, kāhore ōna hē. 19 He teka ianei nā Mohi te ture i hoatu ki a koutou, ā, kāhore e whakaritea te ture e tētahi o koutou? He aha koutou ka whai nei kia whakamatea ahau?"

20 Nā, ka whakahoki te mano ka mea, "He rēwera tōu! Ko wai te whai ana kia whakamatea koe?"

21 Ka whakahoki a Īhu, ka mea ki a rātou, "Kotahi āku mahi i mahi ai, ā, e mīharotia ana e koutou katoa. 22 I hōmai e Mohi te kotinga ki a koutou (ehara anō ia i te mea nā Mohi ake, engari nā ngā tūpuna), e kokoti ana hoki koutou i te tangata i te hāpati. 23 Ki te kotia te tangata i te hāpati, kei takahia te ture a Mohi; e riri ana oti koutou ki ahau, mōku i whakaora rawa i te tangata i te hāpati? 24 Kaua e waiho te whakawā i runga i tā te kanohi, engari kia tika tā koutou whakawā."

25 Me i reira ka mea ētahi o ngā tāngata o Hiruhārama, "Ehara oti tēnei i a ia e whāia nei e rātou kia whakamatea? 26 Nā, māia tonu tāna kōrero, ā, kāhore ā rātou kupu ki a ia. E tino mātau ana rānei ngā rangatira, ko te Karaiti pū tēnei? 27 Otiia, e mātau ana tātou ki te wāhi i puta mai ai tēnei; tēnā ka tae mai a te Karaiti, kāhore he tangata e mātau ki te wāhi e puta mai ai ia."

28 Nā, ka karanga a Īhu i te temepara i a ia e whakaako ana, ka mea, "E mātau ana koutou ki ahau, e mātau ana anō ki te wāhi i haere mai ai ahau. Ehara i ahau ake tāku haere mai, engari, e pono ana te kaitono mai i ahau; kāhore nei koutou i mātau ki a ia. 29 E mātau ana ahau ki a ia; i puta mai hoki ahau i a ia, nāna anō ahau i tono mai."

30 Ā, i whai rātou kia hopukia ia; otiia, kīhai i pā te ringa o tētahi ki a ia, kāhore hoki tōna hāora i taka noa. 31 Ā, he tokomaha o te mano whakapono ki a ia, i mea, "Ka tae mai a te Karaiti, tērā rānei e maha atu āna merekara e mea ai i a tēnei e mea nei?"

32 I rongo ngā Parihi i te mano e kōrerorero ana i ēnei mea mōna; nā, ka tonoa mai e ngā Parihi rātou ko ngā tohunga nui he kātipa ki te hopu i a ia.

33 Nā, ka mea a Īhu ki a rātou, "He iti noa ake te wāhi e noho ai ahau ki a koutou, kātahi ahau ka haere ki tōku kaitono mai. 34 Tērā koutou e rapu i ahau, heoi, e kore koutou e kite; e kore hoki koutou e āhei te haere ake ki te wāhi e noho ai ahau."

35 Nā, ka mea ngā Hūrai ki a rātou anō, "E haere oti te tangata nei ki hea, e kore ai e kitea e tātou? E haere oti ia ki ngā manene i roto i ngā Kariki, ako ai i ngā Kariki? 36 He kī aha tēnei e kī nei ia, ‘Tērā koutou e rapu i ahau, ā, e kore e kite. E kore hoki koutou e āhei te haere ake ki te wāhi e noho ai ahau’?"

37 I te rā whakamutunga, i te rā nui o te hākari, ka tū a Īhu, ka karanga, ka mea, "Ki te matewai tētahi, haere mai ia ki ahau, kia inu. 38 Ki te whakapono tētahi ki ahau, ka rite ki tā te karaipiture, ‘ka rere mai ngā wai ora i roto i tōna kōpū.’ " 39 I kōrerotia tēnei e ia mō te Wairua, meāke nei riro i te hunga e whakapono ana ki a ia; kāhore anō hoki te Wairua Tapu kia hōmai noa; nō te mea kīanō a Īhu i whakakorōriatia noatia.

40 Ko ētahi o te mano i tō rātou rongonga i tēnei kupu, i mea, "He pono ko te Poropiti tēnei."

41 Ka mea ētahi, "Ko te Karaiti tēnei."

Ko ētahi i mea, "E puta mai rānei a te Karaiti i Karirī? 42 Kāhore koia te karaipiture i mea, e puta mai a te Karaiti i te uri o Rāwiri, i Pēterehema, i te kāinga i noho ai a Rāwiri?" 43 Nā, ka waiho ia hei take wehewehenga mā te mano. 44 Ko ētahi o rātou i mea kia hopukia ia; otirā, kīhai i pā ngā ringa o tētahi ki a ia.

45 Nā, ko te taenga atu o ngā kātipa ki ngā tohunga nui rātou ko ngā Parihi; ka mea atu ēnei ki a rātou, "He aha ia tē kawea mai ai e koutou?"

46 Ka whakahokia e ngā kātipa, "Kāhore rawa he tangata i rite āna kōrero ki a tēnei."

47 Nā, ka whakahokia tā rātou e ngā Parihi, "Kua tinihangatia anō hoki koutou? 48 Kua whakapono koia tētahi o ngā rangatira, o ngā Parihi rānei ki a ia? 49 Ko tēnei hunga ia e kore nei e mātau ki te ture, ka oti rātou te kanga."

50 Ka mea a Nikorima ki a rātou, tērā i haere mai rā ki a ia i mua, ko ia hoki tētahi o rātou, 51 "Ka whakahēngia rānei te tangata e tō tātou ture, i te mea kāhore anō i whakarongo noa ki a ia, i mātau hoki ki tāna mahi?"

52 Nā, ka whakahoki rātou, ka mea ki a ia, "Ko koe hoki tētahi nō Karirī? Tēnā rapua, ka kite koe, kāhore kia ara noa tētahi poropiti i Karirī."

53 Nā, hoki ana rātou ki tōna whare, ki tōna whare.

1 Därefter vandrade Jesus omkring i Galileen. Han ville inte vandra i Judeen, eftersom judarna var ute efter att döda honom.

2 Judarnas lövhyddohögtid*7:2Judarnas lövhyddohögtidPå hebreiska Suckót, en glad skördefest (5 Mos 16:13-15) då man under sju dagars tid flyttar ut i lövhyddor för att minnas Guds välgärningar under ökenvandringen (3 Mos 23:34f). närmade sig. 3 Hans bröder sade till honom: "Ge dig av härifrån och gå bort till Judeen, så att dina lärjungar också får se de gärningar du gör. 4 Man gör inte saker i hemlighet om man vill bli känd. Om du gör sådana gärningar, visa dig då öppet för världen!" 5 *Mark 3:21. Inte ens hans bröder trodde på honom.

6 Jesus sade till dem: "Min tid har inte kommit än, men för er är det alltid rätt tid. 7 *Joh 15:18. Världen kan inte hata er, men mig hatar den därför att jag vittnar om att dess gärningar är onda. 8 Gå ni upp till högtiden. Jag går inte upp till den här högtiden än*7:8änOrdet saknas i vissa handskrifter., för min tid är ännu inte inne." 9 Så sade han och stannade i Galileen.

10 Men när hans bröder hade gått upp till högtiden gick han också dit, inte öppet utan i hemlighet. 11 Judarna sökte efter honom under högtiden och frågade: "Var är han?" 12 Och bland folket talades det mycket i det tysta om honom. En del sade: "Han är god." Andra sade: "Nej, han förleder folket." 13 *Joh 9:22, 19:38. Men ingen talade öppet om honom av rädsla för judarna.

14 När halva högtiden redan var över gick Jesus upp till tempelplatsen och började undervisa. 15 *Matt 13:54. Judarna blev förvånade och sade: "Hur kan han känna Skrifterna, han som inte har studerat*7:15inte har studeratDvs hos någon av rabbinerna (jfr Apg 22:3).?" 16 *Joh 8:28, 12:49, 14:10, 24. Jesus svarade: "Min lära är inte min, den kommer från honom som har sänt mig. 17 Om någon vill göra hans vilja ska han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv. 18 *Joh 8:50. Den som talar av sig själv söker sin egen ära. Men den som söker hans ära som har sänt honom, han är sann och ingen orättfärdighet finns i honom.

19 *2 Mos 20:1, Apg 7:53. Har inte Mose gett er lagen? Ändå håller ingen av er lagen. Varför vill ni döda mig?" 20 *Joh 8:48, 52, 10:20. Folket svarade: "Du är besatt. Vem vill döda dig?" 21 *Joh 5:2f. Jesus sade: "En enda sak gjorde jag*7:21En enda sak gjorde jagNär Jesus botade den lame vid Betesdadammen (Joh 5:1-18)., och ni blev alla förundrade. 22 *1 Mos 17:10f. Mose har gett er omskärelsen – egentligen kommer den inte från Mose utan från fäderna – och därför omskär ni människor även på sabbaten. 23 Om nu en människa får ta emot omskärelsen på sabbaten för att Mose lag inte ska upphävas, hur kan ni då bli arga på mig för att jag gjort hela människan frisk på en sabbat? 24 *Ords 24:23, Jak 2:1. Döm inte efter skenet, utan döm rätt!"

25 *Joh 5:18. Några av invånarna i Jerusalem sade då: "Är det inte honom de vill döda? 26 Nu talar han öppet, och de säger ingenting till honom. Rådsherrarna har väl inte erkänt att han verkligen är Messias? 27 Den här mannen vet vi ju varifrån han är, men när Messias kommer ska ingen veta varifrån han är."*7:27när Messias kommer ska ingen veta varifrån han ärMånga tänkte sig Messias ankomst som plötslig och oväntad utifrån profetior som Mal 3:1 och Dan 7:13. Mikas profetia förutsade dock hans födelse i Betlehem (Mika 5:2, jfr Matt 2:5).

28 *Joh 8:42. Då ropade Jesus där han var på tempelplatsen och undervisade: "Ja, mig känner ni och vet varifrån jag är! Men jag har inte kommit av mig själv, utan det finns en som är sann och som har sänt mig. Honom känner ni inte. 29 *Matt 11:27. Jag känner honom, för jag är från honom och han har sänt mig." 30 *Mark 11:18, Joh 2:4. Då ville de gripa honom, men ingen bar hand på honom eftersom hans stund ännu inte hade kommit.

31 *Joh 8:30. Bland folket kom många till tro på honom, och de sade: "När Messias kommer, ska han då göra fler tecken än den här mannen har gjort?" 32 Fariseerna hörde hur folket viskade så om honom, och översteprästerna och fariseerna skickade ut tempelvakter för att gripa honom.

33 *Joh 12:35, 16:5. Jesus sade då: "Ännu en kort tid är jag hos er innan jag går till honom som har sänt mig. 34 *Joh 8:21. Ni ska söka mig och inte finna mig, och dit där jag är kan ni inte komma." 35 Judarna sade till varandra: "Vart tänker han ta vägen, eftersom vi inte ska finna honom? Tänker han gå till dem som bor utspridda*7:35dem som bor utspriddaPå grekiska diasporá, de judar som bor utanför Israels land (jfr Apg 15:21). bland grekerna och undervisa dem? 36 Vad menar han när han säger: Ni ska söka mig och inte finna mig, och dit där jag är kan ni inte komma?"

37 *Jes 12:3, 55:1, Joh 4:10. På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon är törstig, kom till mig och drick!*7:37f Annan översättning: "Om någon är törstig, kom till mig! Och drick, 38den som tror på mig! Som Skriften säger: Ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram."38 Den som tror på mig, som Skriften säger*7:38Den som tror på mig, som Skriften sägerAnnan översättning: "Den som tror på mig så som Skriften säger"., ur hans innersta ska strömmar av levande vatten*7:38strömmar av levande vattenVid lövhyddohögtidens vattenceremoni öste man vatten över altaret medan församlingen sjöng: "Med fröjd ska ni ösa vatten ur frälsningens källor" (Jes 12:3). Jesu hebreiska namn Jeshúa kommer av ordet för frälsning, jeshuá, vilket gav kontaktpunkten för Jesu inbjudan (jfr även Jer 2:13). flyta fram." 39 *Joel 2:28, Joh 16:7. Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Anden hade nämligen inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad.

40 Några i folkmassan som hörde hans ord sade: "Han måste vara Profeten." 41 *Joh 1:46. Andra sade: "Han är Messias", men andra sade: "Messias kommer väl inte från Galileen? 42 Säger inte Skriften att Messias kommer från Davids ätt och från Betlehem, byn där David bodde?"*7:42 Se 2 Sam 7:12f, Mika 5:2.43 *Joh 9:16, 10:19. Så blev det splittring bland folket för hans skull. 44 Några ville gripa honom, men ingen bar hand på honom.

45 Tempelvakterna kom tillbaka till översteprästerna och fariseerna, som frågade dem: "Varför har ni inte fört hit honom?" 46 *Matt 7:28f. De svarade: "Aldrig har någon människa talat som han." 47 Då sade fariseerna till dem: "Har ni också blivit förledda? 48 *Joh 12:42, 1 Kor 1:20. Finns det någon bland rådsherrarna eller fariseerna som tror på honom? 49 Men den här folkhopen som inte kan lagen, den är förbannad."

50 *Joh 3:1f, 19:39. Nikodemus, han som tidigare hade kommit till Jesus och som var en av dem, sade: 51 *3 Mos 19:15, 5 Mos 1:16. "Vår lag dömer väl inte någon utan att man först hör honom och tar reda på vad han har gjort?" 52 De svarade: "Är du också från Galileen? Sök i Skriften, så ser du att ingen profet kommer*7:52att ingen profet kommerAnnan översättning: "att Profeten inte kommer" (se not till 1:21). Jona och Nahum var båda från Galileen. från Galileen."