1 Nā, i mua ake o te Hākari o te Kapenga, ka mahara a Īhu kua taka tōna wā e haere atu ai ia i tēnei ao ki te Matua; aroha ana ia ki ōna o te ao nei, arohaina ana rātou taea noatia te mutunga.

2 Ā, i te mutunga o te hapa, kua whakamaharatia noatia ake anō hoki e te rēwera te ngākau o Hūrā Ikariote, tama a Haimona, kia tukua ia. 3 Ā, ka mahara a Īhu kua oti ngā mea katoa te hōmai e te Matua ki ōna ringa, i haere mai ia i te Atua, e hoki atu ana ki te Atua; 4 ka whakatika ia i te hapa, ka whakarere i ōna kākahu, ka mau ki te tauera, ka whītiki i a ia. 5 Me i reira, ka ringihia e ia he wai ki te peihana, ā, ka anga ka horoi i ngā waewae o ngā ākonga, ka muru hoki ki te tauera i whītikiria ai ia.

6 Ā, ka tae ia ki a Haimona Pita, ka mea tērā ki a ia, "E te Ariki, e horoi ana koe i ōku waewae?"

7 Ka whakahoki a Īhu, ka mea ki a ia, "E kore koe e mātau āianei ki tāku e mea nei; otirā, e mātau koe ā mua ake nei."

8 Ka mea a Pita ki a ia, "E kore rawa koe e horoi i ōku waewae."

Ka whakahokia e Īhu ki a ia, "Ki te kore ahau e horoi i a koe, kāhore āu wāhi i roto i ahau."

9 Ka mea a Haimona Pita ki a ia, "E te Ariki, aua rā ko ōku waewae anake, engari, ko ōku ringa me tōku mātenga."

10 Ka mea a Īhu ki a ia, "Ki te mea i te kaukau tētahi, kāhore atu he aha māna, ko te horoi anake i ōna waewae, e mā katoa ana hoki ia. E mā ana koutou, otirā kāhore katoa." 11 I mōhio hoki ia ki te tangata e tukua ai ia; koia ia i mea ai, "Kāhore koutou katoa i mā."

12 Ā, ka oti ō rātou waewae te horoi, ka mau ia ki ōna kākahu, ka noho anō, nā, ka mea ki a rātou, "E mātau ana i rānei koutou ki tāku i mea nei ki a koutou? 13 E karangatia ana ahau e koutou, ‘E te Kaiwhakaako, E te Ariki,’ ā, he tika tā koutou kōrero, ko ahau hoki ia. 14 Nā, kua horoia nei ō koutou waewae e ahau, e tō koutou Ariki, e tō koutou Kaiwhakaako me horoi anō hoki e koutou ngā waewae o tētahi, o tētahi o koutou. 15 Kua hoatu nei hoki e ahau he tauira mō koutou, kia rite ai tā koutou mahi ki tāku i mea nei ki a koutou. 16 He pono, he pono tāku e mea nei ki a koutou, kāhore te pononga e nui ake i tōna rangatira; e kore anō te tangata i tonoa e nui atu i tōna kaitono. 17 Ki te mātau koutou ki ēnei mea, ka koa ki te meatia e koutou.

18 "Ehara tāku i te kōrero mō koutou katoa; e mātau ana ahau ki āku i whiriwhiri ai. Otirā, kia rite ai te karaipiture, ‘Ko ia e kai taro tahi nei māua kua hiki ake tōna rekereke ki ahau.’

19 "Nā, ka kōrerotia nei e ahau ki a koutou i te mea kāhore anō i puta noa, mō te puta rawa mai, kia whakapono ai koutou, ko ahau ia. 20 He pono, he pono tāku e mea atu nei ki a koutou, ki te tango tētahi ki tāku e tono ai, e tango ana ia i ahau; ā, ki te tango tētahi i ahau, e tango ana ki tōku kaitono mai."

21 Ā, nō ka kōrerotia e Īhu ēnei mea, ka pōuri tōna wairua, ka kōrero ia, ka mea, "He pono, he pono tāku e mea nei ki a koutou, mā tētahi o koutou ahau e tuku."

22 Nā, ka titiro ngā ākonga tētahi ki tētahi, ka pōhēhē ko wai rānei tāna i kōrero ai. 23 Nā, i te whakawhirinaki ki te uma o Īhu tētahi o āna ākonga, ko tā Īhu hoki i aroha ai. 24 Nā, ka tāwhiri atu a Haimona Pita ki a ia, ka mea atu, "Kōrerotia mai ki a mātou, ko wai tāna e kōrero nei."

25 Nā, ka takoto atu ia ki te uma o Īhu, ka mea ki a ia, "E te Ariki, ko wai koia?"

26 Ka whakahokia e Īhu, "Ko te tangata e hoatu ai e ahau te maramara taro ki a ia, ina toua iho e ahau." Ā, nō ka toua iho e ia te maramara taro, ka hoatu ki a Hūrā, tama a Haimona Ikariote. 27 Ā muri iho i te maramara taro, ka tomo a Hātana ki roto ki a ia.

Nā, ka mea a Īhu ki a ia, "Hohoro te mea i tāu e mea ai." 28 Kāhore ia tētahi o te hunga i taua hapa i mātau mō te aha tēnei i kōrerotia nei e ia ki a ia. 29 I mahara ētahi, nō te mea i a Hūrā te pūtea, tērā a Īhu te mea rā ki a ia, "Hokona ngā mea mā tātou mō te hākari; kia hoatu rānei tētahi mea mā ngā rawakore."

30 Nā, ka tangohia e ia te maramara taro, haere tonu atu ki waho. He pō anō hoki.

31 Nō tōna rironga atu ki waho, ka mea a Īhu, "Kātahi te Tama a te tangata ka whakakorōriatia, ka whai korōria anō te Atua i a ia. 32 Ā, ka whakakorōria te Atua i a ia i roto i a ia ake, inā, ka hohoro tāna whakakorōria i a ia.

33 "E ngā tamariki, poto kau nei tāku noho i a koutou, tērā koutou e rapu i ahau, ko tāku hoki i mea ai ki ngā Hūrai, E kore koutou e āhei te haere ake ki te wāhi e haere ai ahau; ko tāku kupu anō tēnā ki a koutou.

34 "He ture hou tāku ka hoatu nei ki a koutou, kia aroha koutou tētahi ki tētahi; kia rite ki tōku aroha ki a koutou, waihoki kia aroha koutou tētahi ki tētahi. 35 Mā konei ka mātau ai te katoa, he ākonga koutou nāku, me ka aroha koutou tētahi ki tētahi."

36 Ka mea a Haimona Pita ki a ia, "E te Ariki, e haere ana koe ki hea?"

Ka whakahokia e Īhu ki a ia, "E kore koe e āhei te aru i ahau āianei ki te wāhi e haere atu nei ahau; ā mua ia ka aru koe i ahau."

37 Ka mea a Pita ki a ia, "E te Ariki, he aha ahau tē aru ai i a koe āianei nei anō? Ka tuku ahau i ahau kia mate, he whakaaro nāku ki a koe."

38 Ka whakahokia e Īhu ki a ia, "E tuku oti koe i a koe ki te mate, he whakaaro nāu ki ahau? He pono, he pono tāku e mea nei ki a koe, e kore e tangi te tīkaokao, kia toru rā anō āu whakakāhoretanga ki ahau."

1 Det var strax före påskhögtiden. Jesus visste att hans stund hade kommit, att han skulle lämna denna värld och gå till Fadern. Han hade älskat sina egna här i världen, och han älskade dem in i det sista.

2 *Luk 22:3. De åt kvällsmåltiden, och djävulen hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son, tanken att förråda honom. 3 *Matt 11:27, 28:18, Joh 3:35. Jesus visste att Fadern hade gett allt i hans händer, att han utgått från Gud och skulle gå till Gud. 4 Han reste sig från bordet, lade av sig manteln och tog en linnehandduk som han knöt om sig. 5 Sedan hällde han vatten i ett tvättfat och började tvätta lärjungarnas fötter*13:5tvätta lärjungarnas fötterEn tjänares uppgift, jfr 1 Sam 25:41. och torka dem med handduken som han hade runt midjan.

6 När han kom till Simon Petrus, sade denne till honom: "Herre, ska du tvätta mina fötter?" 7 Jesus svarade: "Vad jag gör förstår du inte nu, men längre fram kommer du att förstå det." 8 Petrus sade: "Aldrig någonsin ska du tvätta mina fötter!" Jesus svarade: "Om jag inte får tvätta dig har du ingen del i mig." 9 Simon Petrus sade: "Herre – inte bara mina fötter, utan också händerna och huvudet!" 10 *Joh 15:3. Jesus svarade: "Den som har badat behöver sedan bara tvätta fötterna. Han är helt och hållet ren. Och ni är rena, fast inte alla." 11 *Joh 6:64. Han visste vem som skulle förråda honom. Därför sade han att inte alla var rena.

12 När han sedan hade tvättat deras fötter och tagit på sig manteln och lagt sig till bords igen, sade han till dem: "Förstår ni vad jag har gjort med er? 13 *Matt 23:8, 10. Ni kallar mig Mästare och Herre och det med rätta, för det är jag. 14 *Luk 22:27. Om nu jag, er Herre och Mästare, har tvättat era fötter, så är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. 15 *1 Petr 2:21. Jag har gett er ett exempel för att ni ska göra som jag har gjort mot er. 16 *Matt 10:24f. Jag säger er sanningen: Tjänaren är inte större än sin herre, och budbäraren*13:16budbärarenAnnan översättning: "aposteln". är inte större än den som har sänt honom. 17 När ni vet detta, saliga är ni om ni också gör det.

18 Jag talar inte om er alla. Jag vet vilka jag har utvalt. Men Skriften ska fullbordas: Den som åt mitt bröd lyfte sin häl mot mig*13:18lyfte sin häl mot migDvs bedrog mig (jfr 1 Mos 25:26 med not). Citat ur Ps 41:10.. 19 Jag säger det till er nu innan det sker, för att ni när det skett ska tro att Jag Är. 20 *Matt 10:40, Luk 9:48. Jag säger er sanningen: Den som tar emot någon som jag sänder tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig."

21 *Matt 26:21f, Mark 14:18f, Luk 22:21. När Jesus hade sagt detta, skakades han i sin ande och vittnade: "Jag säger er sanningen: En av er ska förråda mig." 22 Lärjungarna såg på varandra och undrade osäkert vem han kunde mena. 23 *Joh 19:26, 21:20. En av hans lärjungar, den som Jesus älskade*13:23den som Jesus älskadeTroligen evangeliets författare, aposteln Johannes (jfr 21:24)., låg till bords vid Jesu sida*13:23vid Jesu sidaAnnan översättning: "vid Jesu bröst" (jfr vers 25).. 24 Simon Petrus gav tecken till honom att fråga vem han talade om. 25 Den lärjungen lutade sig då mot Jesu bröst och sade: "Herre, vem är det?" 26 Jesus svarade: "Det är han som får brödet som jag doppar." Han doppade sin brödbit och gav den till Judas, Simon Iskariots son.

27 *Luk 22:3. När Judas hade tagit brödet for Satan in i honom, och Jesus sade till honom: "Det du gör, gör det snart!" 28 Men ingen av dem som låg till bords förstod varför han sade så till honom. 29 *Joh 12:6. Judas hade hand om kassan, och därför trodde några att Jesus sade åt honom att köpa något som de behövde till högtiden eller ge något till de fattiga. 30 När han hade tagit brödet gick han genast ut. Det var natt.

31 *Joh 12:23. När Judas hade gått sade Jesus: "Nu är Människosonen förhärligad, och Gud är förhärligad i honom. 32 Och om Gud är förhärligad i honom ska Gud också förhärliga honom i sig själv, och han ska förhärliga honom snart.

33 *Joh 7:34, 8:21. Mina barn, ännu en kort tid är jag hos er. Ni kommer att söka mig, och som jag sade till judarna säger jag nu till er: Dit jag går kan ni inte komma. 34 *3 Mos 19:18, Joh 15:12f, 1 Joh 2:7f. Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er ska också ni älska varandra. 35 Om ni har kärlek till varandra ska alla förstå att ni är mina lärjungar."

36 *Joh 7:35f, 21:18f. Simon Petrus sade till honom: "Herre, vart går du?" Jesus svarade: "Dit jag går kan du inte följa mig nu. Men längre fram ska du få följa mig." 37 *Matt 26:33f, Mark 14:29f, Luk 22:33f. Petrus frågade: "Herre, varför kan jag inte följa dig nu? Jag ska ge mitt liv för dig." 38 Jesus svarade: "Ska du ge ditt liv för mig?*13:38Ska du ge ditt liv för mig?Annan översättning: "Du ska ge ditt liv för mig" (jfr 21:19). Jag säger dig sanningen: Tuppen kommer inte att gala förrän du har förnekat mig tre gånger.