1 Nā, i a Īhu e haere ana, ka kite ia i tētahi tangata i matapō, nō tōna whānautanga mai anō. 2 Nā, ka ui āna ākonga ki a ia, ka mea, "E te Kaiwhakaako, ko wai i hara, ko tēnei, ko ōna mātua rānei i whānau matapō ai ia?"

3 Ka whakahokia e Īhu, "Ehara i te mea ko tēnei kua hara, ko ōna mātua rānei; engari, kia ai ia hei whakakitenga mō ngā mahi a te Atua. 4 Me mahi e tātou ngā mahi a tōku kaitono mai i te mea e ao ana; meāke ko te pō e kore ai e taea he mahi e tētahi tangata. 5 I ahau i te ao nei, ko ahau te mārama o te ao."

6 Ka mutu ēnei kōrero āna, ka tūwha ia ki te whenua, ā, pokepokea ana tētahi paru ki te hūware, pania atu ana te paru ki ngā kanohi o te matapō, 7 nā, ka mea ki a ia, "Haere ki te horoi ki te kaukauranga i Hiroama" (ko Tono te whakamāoritanga). Nā, haere ana ia, horoi ana, ā, hoki titiro ana mai.

8 Nā, ka mea ngā tāngata e noho tata ana, rātou ko ngā tāngata i kite i tōna matapōtanga i mua, "Ehara ianei tēnei i taua tangata i noho rā, i tono mea rā māna?"

9 Ka mea ētahi, "Ko ia tēnei."

Ko ētahi i mea, "Kāhore, engari rite tonu ki a ia te āhua."

Ka mea ia, "Ko ahau rā ia."

10 Kātahi rātou ka mea ki a ia, "Nā te aha rā i kite ai ōu kanohi?"

11 Ka whakahoki ia ka mea, "Nā te tangata, e huaina nei ko Īhu, i pokepoke he paru, pania ana e ia ki ōku kanohi, ka mea mai ki ahau, ‘Haere ki Hiroama horoi ai.’ Nā, ko tōku haerenga atu, ko tāku horoinga, kite ana ahau."

12 Nā, ka mea rātou ki a ia, "Kei hea ia?"

Ka mea ia, "E kore ahau e mōhio."

13 Ka kawea atu ki ngā Parihi taua tangata i matapō i mua rā. 14 Nā, nō te hāpati i pokepokea ai e Īhu te paru, i meinga ai ōna kanohi kia kite. 15 Nā, ka ui anō ngā Parihi ki a ia, ki te pēhea i kite ai ia. Ka mea ia ki a rātou, "I pania e ia he paru ki ōku kanohi, nā, horoi ana ahau, kite ana."

16 Nā, ka mea ētahi o ngā Parihi, "Ehara tēnei i te tangata nā te Atua, inā hoki tē whakarite ia i te hāpati."

Ka mea ētahi, "Mā te aha e taea ai ēnei merekara e te tangata hara?"

Nā, ka wehewehea rātou.

17 Ka mea anō rātou ki te matapō, "E pēhea ana koe ki a ia, ki tāna meatanga i ōu kanohi kia kite?"

Ka mea ia, "He poropiti ia."

18 Heoi, kāhore ngā Hūrai i whakapono i matapō taua tangata, kua meinga anō kia kite, karangatia noatia e rātou ngā mātua ōna i meinga nei kia kite, 19 ā, ka ui rātou ki a rāua, ka mea, "Ko tā kōrua tama tēnei, e mea nei kōrua i whānau matapō mai? Nā te aha rā ia i titiro ai ināianei?"

20 Ka whakahoki ōna mātua ki a rātou, ka mea, "E mōhio ana māua, ko tā māua tama tēnei, i whānau matapō mai anō. 21 Ko te mea ia i kite ai ia ināianei, kāhore i mōhiotia e māua; kāhore hoki māua e mōhio nā wai i mea ōna kanohi kia kite. He kaumātua ia; ui atu ki a ia, māna ia e kōrero." 22 I pēnei ōna mātua, nō te mea i mataku rāua i ngā Hūrai. Kua takoto noa ake hoki tā ngā Hūrai tikanga, nā, ki te whakaae tētahi, ko te Karaiti ia, me pei ki waho o te whare karakia. 23 Koia ōna mātua i mea ai, "He kaumātua ia; ui atu ki a ia."

24 Nā, ka karanga tuarua rātou ki te tangata i matapō i mua rā, ka mea ki a ia, "Hoatu he korōria ki te Atua; e mātau ana mātou he tangata hara tēnei."

25 Nā, ka whakahoki ia, ka mea, "Kāhore ahau e mātau he tangata hara rānei ia; kotahi anō tāku e mātau nei, he matapō ahau i mua, ā, inā kua kite."

26 Ka mea anō rātou ki a ia, "I aha ia ki a koe? I pēheatia ōu kanohi i meinga ai e ia kia kite?"

27 Ka whakahokia e ia ki a rātou, "Kua kōrerotia anō e ahau ki a koutou inā tonu nei, ā, kīhai koutou i whakarongo. He aha koutou i hiahia ai kia rongo anō? E mea ana oti koutou kia meinga hei ākonga māna?"

28 Nā, whakahī ana rātou ki a ia, ka mea, "Ko tāna ākonga koe; ko mātou ia he ākonga nā Mohi. 29 E mātau ana mātou i kōrero te Atua ki a Mohi; ko tēnei tangata ia kāhore mātou e mātau ki tōna wāhi i haere mai ai."

30 Nā, ka whakahoki taua tangata, ka mea ki a rātou, "Ha! He mea whakamīharo rā tēnei kāhore koutou i mātau ki tōna wāhi i haere mai ai, otirā, kua meinga e ia ōku kanohi kia kite. 31 E mātau ana rā tātou, e kore te Atua e whakarongo ki ngā tāngata hara; tēnā ki te mea he tangata karakia tētahi ki te Atua, he mea i tāna e pai ai, ka whakarongo ia ki a ia. 32 Kāhore rawa i rangona nō te tīmatanga rā anō o te ao, i whakatirohia e tētahi ngā kanohi o te tangata i whānau matapō. 33 Ki te mea kīhai i puta mai tēnei tangata i te Atua, e kore e taea e ia tētahi mea."

34 Nā, ka whakahoki rātou, ka mea ki a ia, "I whānau pū koe i roto i ngā hara, ko koe rānei hei whakaako i a mātou?" Nā, peia ana ia e rātou ki waho.

35 I rongo a Īhu kua oti ia te pei e rātou ki waho; ā, i tōna kitenga i a ia, ka mea ki a ia, "E whakapono ana rānei koe ki te Tama a te Atua?"

36 Ka whakahoki ia, ka mea, "Ko wai ia, e te Ariki, kia whakapono ai ahau ki a ia?"

37 Ka mea a Īhu ki a ia, "Kua kite koe i a ia, ko ia hoki tēnei e kōrero nei ki a koe."

38 Nā, ko tāna meatanga, "E te Ariki, e whakapono ana ahau." Nā, koropiko ana ia ki a ia.

39 Kātahi a Īhu ka mea, "I haere mai ahau ki tēnei ao ki te whakarite whakawā, he mea e kite ai te hunga kāhore nei i kite; e whakamatapōtia ai hoki te hunga e kite ana."

40 Ā, ka rangona ēnei mea e ētahi o ngā Parihi e tū tahi ana me ia, ka mea rātou ki a ia, "E matapō ana anō rānei mātou?"

41 Ka mea a Īhu ki a rātou, "Me i matapō koutou, kāhore ō koutou hara. Tēnā ka mea nā koutou, ‘E kite ana mātou’; nā, e mau nā tō koutou hara."

1 När Jesus kom gående såg han en man som hade varit blind från födseln. 2 *Luk 13:2. Hans lärjungar frågade: "Rabbi, vem har syndat så att han föddes blind? Han själv eller hans föräldrar?" 3 *Joh 11:4. Jesus svarade: "Det är varken han eller hans föräldrar som har syndat, utan det har hänt för att Guds verk skulle uppenbaras på honom. 4 *Joh 5:17. Så länge dagen varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer då ingen kan arbeta. 5 *Joh 8:12. När jag är i världen är jag världens ljus."

6 *Mark 8:23. När han hade sagt detta spottade han på marken, gjorde en deg av saliven, smorde den blindes ögon med degen 7 *Jes 8:6. och sade till honom: "Gå och tvätta dig i dammen Siloam*9:7dammen SiloamUrsprungligen byggd av kung Hiskia (2 Kung 20:20), som "sände" (hebr. shiléch) Gihonkällans vatten in till dammen genom "Hiskias tunnel" som finns bevarad än idag." – det betyder "utsänd". Då gick han dit och tvättade sig, och när han kom tillbaka kunde han se.

8 Hans grannar och de som tidigare hade sett honom tigga sade: "Är inte det han som satt och tiggde?" 9 Några sade: "Det är han!", andra: "Nej, men han är lik honom." Själv sade han: "Det är jag." 10 De frågade: "Hur öppnades dina ögon?" 11 Han svarade: "Mannen som kallas Jesus gjorde en deg och smorde mina ögon och sade till mig: Gå till Siloam och tvätta dig där. Jag gick dit, och när jag hade tvättat mig kunde jag se." 12 De frågade: "Var är den mannen?" Han svarade: "Det vet jag inte."

13 Då förde de mannen som hade varit blind till fariseerna. 14 *Joh 5:9, 16. Men det var sabbat den dagen då Jesus hade gjort degen och öppnat hans ögon. 15 Därför frågade även fariseerna honom hur han hade fått sin syn. Han svarade: "Han lade en deg på mina ögon och jag tvättade mig, och nu ser jag." 16 *Joh 7:12, 43, 10:19. Några fariseer sade: "Den mannen kan inte vara från Gud, han håller ju inte sabbaten!" Andra sade: "Hur kan en syndig människa göra sådana tecken?" De var alltså splittrade 17 *Luk 7:16, Joh 4:19. och frågade därför den blinde igen: "Vad säger du om honom som öppnade dina ögon?" Han svarade: "Han är en profet."

18 Men judarna trodde inte att han hade varit blind och sedan fått sin syn förrän de hade skickat efter hans föräldrar 19 och frågat dem: "Är det här er son som ni säger är född blind? Hur kommer det sig att han nu kan se?" 20 Hans föräldrar svarade: "Vi vet att han är vår son och att han föddes blind. 21 Men hur han kan se nu, det vet vi inte. Vem som har öppnat hans ögon vet vi inte heller. Fråga honom, han är gammal nog att svara för sig själv." 22 *Joh 7:13. Föräldrarna svarade så därför att de var rädda för judarna. Redan då hade judarna kommit överens om att den som bekände Jesus som Messias skulle uteslutas ur synagogan. 23 Det var därför hans föräldrar svarade: "Han är gammal nog, fråga honom."

24 *Jos 7:19. För andra gången kallade de till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: "Ge Gud äran*9:24Ge Gud äranEn uppmaning att säga sanningen (jfr Jos 7:19).! Vi vet att den mannen är en syndare." 25 Han svarade: "Om han är en syndare vet jag inte. Men ett vet jag, att jag som var blind nu kan se." 26 De frågade honom: "Vad gjorde han med dig? Hur öppnade han dina ögon?" 27 Han svarade: "Jag har redan berättat det för er, men ni lyssnade inte. Varför vill ni höra det igen? Vill ni också bli hans lärjungar?" 28 Då hånade de honom och sade: "Det är du som är hans lärjunge! Vi är Moses lärjungar. 29 *Joh 7:27, 8:14. Vi vet att Gud har talat till Mose, men varifrån den där mannen är vet vi inte."

30 Han svarade: "Ja, det är det som är så märkligt. Ni vet inte varifrån han är, och ändå har han öppnat mina ögon! 31 *Ords 15:29, Jes 1:15. Vi vet att Gud inte lyssnar till syndare, men den som tillber Gud och gör hans vilja lyssnar han till. 32 Aldrig någonsin har man hört att någon öppnat ögonen på en som är född blind. 33 *Joh 9:16. Om han inte var från Gud skulle han inte kunna göra någonting." 34 *Ps 51:5f. De svarade: "Du är helt och hållet född i synd, och du undervisar oss!" Och de körde ut honom.

35 Jesus fick höra att de hade kört ut honom. När han fann honom, sade han: "Tror du på Människosonen?" 36 Han svarade: "Vem är han, Herre? Säg det så att jag kan tro på honom." 37 *Joh 4:26. Jesus sade: "Du har sett honom. Det är han som talar med dig." 38 Då sade mannen: "Jag tror, Herre." Och han tillbad honom.

39 *Matt 13:11f. Jesus sade: "Till en dom har jag kommit till denna värld, för att de som inte ser ska se och för att de som ser ska bli blinda." 40 *Matt 15:14, 23:26. Några fariseer som var med honom hörde det och sade: "Men vi är väl inte blinda?" 41 *Ords 26:12, Joh 15:22. Jesus sade: "Om ni vore blinda skulle ni inte ha någon synd. Men nu säger ni att ni ser. Er synd står kvar.