1 Nā, kua kīngi a Terekia tama a Hōhia, i muri i a Konia tama a Iehoiakimi, i whakakīngitia nei e Nepukareha kīngi o Papurōna ki te whenua o Hūrā. 2 Otiia kīhai ia i whakarongo, rātou ko āna tāngata, ko te iwi anō hoki o te whenua, ki ngā kupu a Ihowā i kōrerotia e Heremaia poropiti.

3 Nā, ka ungā e Terekia, e te kīngi, a Iehukara tama a Heremia rāua ko Tepania tama a Maaheia tohunga ki a Heremaia poropiti, hei kī atu: "Tēnā koa, īnoi mō tātou ki a Ihowā, ki tō tātou Atua."

4 Nā, ko Heremaia, i te haere mai, i te haere atu i roto i te iwi; kāhore hoki ia i makā ki te whare herehere. 5 Nā, kua puta mai te taua a Parao i Īhipa, ā, nō te rongonga o ngā Karari i whakapae rā i Hiruhārama i tō rātou rongo, ka maunu atu rātou i Hiruhārama.

6 Kātahi ka puta mai te kupu a Ihowā ki a Heremaia poropiti, i mea ia: 7 "Ko te kupu tēnei a Ihowā, a te Atua o Īharaira: Kia pēnei tā kōrua kōrero atu ki te kīngi o Hūrā, nāna nei kōrua i unga mai ki te rapu tikanga i ahau; ‘Nanā, ko te ope a Parao i puta mai rā hei āwhina mō koutou, ka hoki ki tōna whenua, ki Īhipa. 8 Ā, ka hoki mai ngā Karari, ka tatau ki tēnei pā, ka horo hoki i a rātou, ka tahuna ki te ahi.’

9 "Ko te kupu tēnei a Ihowā: Kei tinihanga i a koutou anō, kei mea, ‘Ka haere rawa atu ngā Karari i a tātou.’ Nō te mea e kore rātou e haere. 10 Ahakoa me i patua e koutou te ope katoa o ngā Karari e tatau nā ki a koutou, ā, toe ake o rātou ko ētahi tāngata taotū, ka whakatika anō rātou i tōna tēneti, i tōna tēneti, ā, ka tahu i tēnei pā ki te ahi."

11 Nā, i te whatinga atu o te ope o ngā Karari i Hiruhārama i te wehi ki te ope a Parao, 12 kātahi a Heremaia ka puta atu i Hiruhārama, he haere ki te whenua o Pineamine, kia riro mai te wāhi māna i reira, i roto i te iwi. 13 Ā, i a ia i te Kūwaha o Pineamine, i reira tētahi rangatira tiaki, ko tōna ingoa ko Irīa, he tama nā Heremia tama a Hanania; heoi hopukia ana a Heremaia poropiti e ia, me te kī anō, "E tahuti atu ana koe ki ngā Karari."

14 Kātahi ka mea a Heremaia, "He teka; kāhore āku tahuti ki ngā Karari." Otiia, kīhai ia i rongo ki tāna; nā, hopukia ana a Heremaia e Irīa, kawea ana ki ngā rangatira. 15 Nā, riri ana ngā rangatira ki a Heremaia, whiua ana ia e rātou, tukua ana ki te whare herehere, ki te whare o Honatana kaituhituhi; kua waiho hoki tērā e rātou hei whare herehere.

16 I te taenga o Heremaia ki roto ki te whare herehere, ki roto ki ngā rūma, ā, ka maha ngā rā e noho ana a Heremaia ki reira. 17 Kātahi a Kīngi Terekia ka unga tāngata ki te tiki i a ia. Nā, ka ui puku te kīngi ki a ia, i roto i tōna whare, ka mea, "He kupu anō rānei tā Ihowā?"

Ā, ka mea a Heremaia, "Tēnei anō." I mea anō ia, "Ka hoatu koe ki te ringa o te kīngi o Papurōna."

18 Nā, i mea atu anō a Heremaia ki a Kīngi Terekia, "He aha tōku hara ki a koe, ki āu tāngata rānei, ki tēnei iwi rānei, i tukua ai ahau e koutou ki te whare herehere? 19 Kei hea ā koutou poropiti i poropiti rā ki a koutou, i mea rā, ‘E kore te kīngi o Papurōna e tae mai ki a koutou, ki tēnei whenua rānei’? 20 Nā, whakarongo āianei, e tōku ariki, e te kīngi. Tukua atu koa tāku īnoi kia manaakitia ki tōu aroaro. Kia kaua ahau e whakahokia ki te whare o Honatana kaituhituhi, kei mate ahau ki reira."

21 Nā, ka whakahaua e Kīngi Terekia, ā, ka kawea a Heremaia ki te marae o te whare herehere, ā, ka hoatu e rātou māna he rohi taro i tēnei rā, i tēnei rā, nō te ara o ngā kaitunu taro, ā pau noa te taro katoa o te pā. Nā, noho ana a Heremaia i te marae o te whare herehere.

1 *2 Kung 24:17f, Jer 52:1f. Sidkia*37:1SidkiaJuda rikes siste kung (597-587 f Kr). Se 2 Kung 24:18f., Josias son, blev kung i stället för Konja, Jojakims son, för Babels kung Nebukadressar gjorde honom till kung i Juda land. 2 Men varken han eller hans tjänare eller folket i landet lyssnade till de Herrens ord som han talade genom profeten Jeremia. 3 *Jes 37:2f, Jer 42:2f. Ändå sände kung Sidkia i väg Jehukal, Shelemjas son*37:3Jehukal, Shelemjas sonEtt avtryck av hans sigill har hittats vid utgrävningar i Jerusalem., och prästen Sefanja, Maasejas son, med detta bud till profeten Jeremia: "Be för oss till Herren vår Gud."

4 Jeremia gick ut och in bland folket, för man hade ännu inte satt honom i fängelse. 5 Faraos här*37:5Faraos härFarao Hofra (44:30), på grekiska Apries (589-570 f Kr), sände sommaren 588 f Kr en armé och enligt Herodotus även en flotta längs kustremsan. De tvingades snart på flykten (jfr 2 Kung 24:7, Hes 29:4). hade dragit ut från Egypten, och när kaldeerna som belägrade Jerusalem fick höra ryktet om dem drog de sig tillbaka från Jerusalem.

6 Då kom Herrens ord till profeten Jeremia. Han sade: 7 Så säger Herren, Israels Gud: Detta ska ni svara Juda kung som har sänt er till mig för att fråga mig: "Se, faraos här som har dragit ut till er hjälp ska vända tillbaka till sitt land Egypten. 8 *Jer 34:22, 38:23, 39:2f. Sedan ska kaldeerna återvända och belägra denna stad, inta den och bränna upp den i eld. 9 Så säger Herren: Bedra inte er själva genom att tänka: Kaldeerna drar sig helt säkert tillbaka ifrån oss. För de kommer inte att ge sig av. 10 Även om ni skulle slå kaldeernas hela här som strider mot er så att bara några sårade män blev kvar av dem, så skulle de resa sig upp var och en i sitt tält och bränna upp denna stad i eld."

11 Men när kaldeernas här hade dragit sig tillbaka från Jerusalem på grund av faraos här, 12 ville Jeremia lämna Jerusalem och gå till Benjamins land för att där ta i besittning sin jordlott*37:12sin jordlottMarken i Jeremias hemby Anatot (32:7f), bara några kilometer åt nordost. bland folket. 13 *Jer 20:2. När han kom till Benjaminsporten greps han av vaktens befälhavare Jiria, son till Shelemja, son till Hananja, som sade: "Du tänker gå över till kaldeerna." 14 Jeremia svarade: "Det är inte sant! Jag tänker inte gå över till kaldeerna." Men Jiria hörde inte på honom utan grep Jeremia och förde honom till furstarna. 15 De blev arga på Jeremia och lät misshandla honom och satte honom i förvar i skrivaren Jonatans hus som gjorts om till fängelse.

16 *Jer 38:6. När Jeremia hade kommit in i fängelsehålan, ner i fångvalven, och varit där en lång tid, 17 *Jer 34:21, Hes 12:13. lät kung Sidkia hämta honom. Hemma hos sig frågade kungen honom i hemlighet: "Har det kommit något ord från Herren?" Jeremia svarade: "Ja." Och han fortsatte: "Du ska överlämnas i den babyloniske kungens hand."

18 Sedan frågade Jeremia kung Sidkia: "Hur har jag handlat orätt mot dig, dina tjänare och detta folk, eftersom ni har satt mig i fängelse? 19 Och var finns nu era profeter som profeterade för er: Babels kung ska inte anfalla er och detta land? 20 *Jer 38:26. Så hör mig nu, min herre och kung. Lyssna till min vädjan och skicka inte tillbaka mig till skrivaren Jonatans hus, för då kommer jag att dö där." 21 *Job 5:20, Jer 32:2, 38:9, 52:6. Då befallde kung Sidkia att man skulle hålla Jeremia i förvar på vaktgården, och man gav honom en kaka bröd om dagen från Bagargatan tills allt bröd var slut i staden. Och Jeremia blev kvar på vaktgården.