1 Ā, i rongo a Hepatia tama a Matana, rātou ko Keraria tama a Pahuru, ko Iukara tama a Heremia, ko Pahuru tama a Marakia, i ngā kupu i kōrerotia e Heremaia ki te iwi katoa, i a ia i kī rā, 2 "Ko te kupu tēnei a Ihowā: ‘Ko te tangata e noho ana i tēnei pā ka mate i te hoari, i te hemokai, i te mate urutā. Ko te tangata ia e haere atu ana ki ngā Karari, ka ora; ā, ka waiho tōna wairua hei taonga pārau ki a ia, ā, ka ora ia.’ 3 Ko te kupu tēnei a Ihowā: ‘Ka tino hoatu tēnei pā ki te ringa o te ope a te kīngi o Papurōna, ā, ka horo i a ia.’ "
4 Nā, ka mea atu ngā rangatira ki te kīngi, "Me whakamate tēnei tangata; mā tāna pēnei hoki ka ngoikore ai ngā ringa o ngā tāngata whawhai e toe ana ki te pā nei, me ngā ringa o te iwi katoa, mā tāna kōrero i ēnei tū kupu ki a rātou. Kāhore hoki tēnei tangata i te rapu i te pai mō tēnei iwi, engari i te kino."
5 Nā, ka mea a Kīngi Terekia, "Nanā, kei tō koutou ringa ia. Ehara hoki te kīngi i te mea e āhei te whakahē ki tā koutou."
6 Kātahi rātou ka mau ki a Heremaia, makā ana e rātou ki te poka a Marakia tama a te kīngi, ki tērā i te marae o te whare herehere; ā, tukua ana a Heremaia e rātou ki raro, ki te taura. Nā, kāhore he wai i roto i te poka, engari he oru; ā, tapoko ana a Heremaia ki te oru.
7 Nā, i te rongonga o Eperemereke Etiopiana, he unaka nō te whare o te kīngi, kua tukua a Heremaia ki te poka; e noho ana hoki te kīngi i te Kūwaha o Pineamine i taua wā. 8 Kātahi a Eperemereke ka haere atu i te whare o te kīngi, ka kōrero ki te kīngi, ka mea, 9 "E tōku ariki, e te kīngi, he kino ngā mea kua mahia e ēnei tāngata i a rātou katoa i mahi ai ki a Heremaia poropiti, kua makā nei e rātou ki te poka; ā tērā ia e mate ki te wāhi kei reira nei ia i te hemokai; kāhore atu hoki he taro i te pā."
10 Kātahi te kīngi ka whakahau ki a Eperemereke Etiopiana, ka mea, "Mauria atu ētahi tāngata i konei, kia toru tekau, ka tango ake i a Heremaia poropiti i roto i te poka, keiwhā mate ia."
11 Heoi, kua mau a Eperemereke ki ngā tāngata hei hoa mōna, ā, haere ana ki te whare o te kīngi ki raro i te whare taonga, tangohia ana mai e ia i reira ētahi karukaru tawhito me ētahi tawhetawhe pirau, tukua iho ana e ia ki ngā taura ki a Heremaia ki roto ki te poka. 12 Kātahi a Eperemereke Etiopiana ka mea iho ki a Heremaia, "Tēnā, kuhua ngā karukaru tawhito nei me ngā tawhetawhe pirau nei ki raro i ōu peke, ki raro atu i ngā taura." Nā, pērātia ana e Heremaia. 13 Heoi, ka hūtia ake e rātou a Heremaia ki ngā taura, whakaputaina ake ana ia i roto i te poka; ā, noho tonu iho a Heremaia ki te marae o te whare herehere.
14 Kātahi a Kīngi Terekia ka unga tāngata atu ki te tiki i a Heremaia poropiti ki a ia, ki te tuatoru o ngā tomokanga, i te whare o Ihowā; ā, ka mea te kīngi ki a Heremaia, "Me ui e ahau tētahi mea i a koe; kaua e hunā tētahi mea i ahau."
15 Anō rā ko Heremaia ki a Terekia, "Ki te whakaaturia e ahau ki a koe, he teka ianei ko te whakamate kau tāu mōku? Ā, ki te whakatakotoria e ahau he whakaaro ki a koe, e kore koe e whakarongo ki ahau."
16 Heoi, ka oati puku a Kīngi Terekia ki a Heremaia, ka mea, "E ora ana a Ihowā nāna nei tēnei wairua i hanga mō tātou, e kore ahau e whakamate i a koe, e kore anō koe e tukua e ahau ki te ringa o ēnei tāngata e whai nei kia whakamatea koe."
17 Kātahi a Heremaia ka mea atu ki a Terekia, "Ko te kupu tēnei a Ihowā, a te Atua o ngā mano, a te Atua o Īharaira: ‘Ki te haere atu koe ki ngā rangatira o te kīngi o Papurōna, ka ora tōu wairua, e kore hoki tēnei pā e tahuna ki te ahi; engari ka ora koe me tōu whare. 18 Tēnā ki te kore koe e haere ki ngā rangatira a te kīngi o Papurōna, kātahi tēnei pā ka hoatu ki te ringa o ngā Karari, ā, ka tahuna e rātou ki te ahi, ā, e kore koe e mawhiti i ō rātou ringa.’ "
19 Nā, ka mea a Kīngi Terekia ki a Heremaia, "E wehi ana ahau i ngā Hūrai i papahoro atu nei ki ngā Karari, kei tukua ahau ki ō rātou ringa, ka tāwaitia ahau e rātou."
20 Otiia ka mea a Heremaia, "E kore koe e tukua e rātou. Whakarongo oti ki te reo o Ihowā e kōrerotia nei e ahau ki a koe. Nā, ka whiwhi koe ki te pai, ā, ka ora tōu wairua. 21 Tēnā ki te kore koe e pai ki te haere atu, ko te kupu tēnei i whakakitea e Ihowā ki ahau: 22 Inana, ko ngā wāhine katoa e mahue ana ki te whare o te kīngi o Hūrā ka whakaputaina ki waho ki ngā rangatira a te kīngi o Papurōna, ā, ka mea aua wāhine,
‘I tohea koe e ōu hoa aroha,
ā, riro ana koe i tā rātou.
Nā, ka totohu nei ōu waewae ki te paru,
kua hoki kē atu rātou ki muri.’
23 "Nā, ka whakaputaina e rātou āu wāhine katoa, me āu tamariki, ki waho ki ngā Karari; ā, e kore e mawhiti i ō rātou ringa, engari ka mau koe i te ringa o te kīngi o Papurōna; ā, māu e tahuna ai tēnei pā ki te ahi."
24 Kātahi a Terekia ka mea ki a Heremaia, "Kei mōhiotia ēnei kupu e tētahi, ā, e kore koe e mate. 25 Otiia, ki te rongo ngā rangatira kua kōrero ahau ki a koe, ā, ka tae rātou ki a koe, ka mea ki a koe, ‘Tēnā, whakaaturia mai ki a mātou, he aha tāu i kōrero ai ki te kīngi; kaua e hunā ki a mātou, ā, e kore mātou e whakamate i a koe. I pēhea hoki te kōrero a te kīngi ki a koe?’ 26 Kātahi koe ka mea ki a rātou, ‘I te kawe ahau i tāku īnoi ki te kīngi, kia kaua ahau e whakahokia ki te whare o Honatana, ki reira mate ai.’ "
27 Ko te haerenga mai tērā o ngā rangatira katoa ki a Heremaia, ka ui ki a ia; ā, kōrerotia ana e ia i runga i ngā kupu katoa i whakahaua rā e te kīngi. Heoi, mutu tonu tā rātou kōrero ki a ia; nō te mea kāhore taua mea i mōhiotia. 28 Heoi, noho ana a Heremaia i te marae o te whare herehere, ā taea noatia te rā i horo ai a Hiruhārama. Nā, i te horonga o Hiruhārama.
1 Jer 20:1. Shefatja, Mattans son, och Gedalja, Pashurs son38:1Gedalja, Pashurs sonEtt avtryck av hans sigill har hittats vid utgrävningar i Jerusalem., och Jukal, Shelemjas son, och Pashur, Malkias son, hörde vad Jeremia sade till allt folket: 2 Jer 21:9. "Så säger Herren: Den som stannar kvar i denna stad kommer att dö genom svärd eller svält eller pest, men den som ger sig åt kaldeerna ska få leva. Han ska vinna sitt liv som ett byte och få leva. 3 Jer 21:10, 32:3. För så säger Herren: Denna stad ska överlämnas åt den babyloniske kungens här och han ska inta den."
4 Jer 18:23, 26:11, Amos 7:10f. Då sade furstarna till kungen: "Den här mannen bör dödas. Han gör ju människor modlösa, både soldaterna som är kvar i staden och resten av allt folket, när han talar så till dem. Han söker inte folkets välfärd utan dess ofärd." 5 Kung Sidkia svarade: "Se, han är i er hand. Kungen förmår ingenting mot er." 6 1 Mos 37:24, Jer 37:16. Då tog de Jeremia och kastade honom i kungasonen Malkias38:6kungasonen MalkiaHans personliga sigill finns bevarat. brunn på vaktgården. De släppte ner Jeremia med rep. I brunnen fanns inget vatten utan dy, och Jeremia sjönk ner i dyn.
7 Nubiern Ebed-Melek38:7Ebed-MelekBetyder "kungens tjänare". Troligen en slav från nuvarande Sudan., en hovman som var i kungens hus medan kungen satt i Benjaminsporten38:7BenjaminsportenStadsporten mot nordost. Kungar mötte ofta folket vid porten (2 Sam 19:8)., fick höra att de hade sänkt ner Jeremia i brunnen. 8 Han lämnade kungens hus och sade till kungen: 9 Jer 37:21, 52:6. "Min herre och kung, dessa män har handlat illa i allt de har gjort mot profeten Jeremia. De har kastat honom i brunnen och där svälter han snart ihjäl. Det finns ju inte längre något bröd i staden." 10 Då gav kungen denna befallning åt nubiern Ebed-Melek: "Ta med dig trettio män härifrån och dra upp profeten Jeremia innan han dör."
11 Ebed-Melek tog då med sig männen och gick in i kungens hus till ett rum under skattkammaren. Där hämtade han trasor och utslitna kläder och sänkte ner dem med rep till Jeremia i brunnen. 12 Och nubiern Ebed-Melek sade till Jeremia: "Lägg trasorna och kläderna under dina armar, mellan dem och repen." Jeremia gjorde så, 13 Jer 37:21, 39:14. och med repen drog de sedan upp Jeremia ur brunnen. Men han måste stanna på vaktgården.
14 Kung Sidkia sände bud och hämtade profeten Jeremia till sig vid tredje ingången till Herrens hus. Kungen sade till Jeremia: "Jag vill fråga dig om något. Dölj inget för mig." 15 Luk 22:67f. Jeremia sade till Sidkia: "Om jag säger dig något, kommer du då inte att döda mig? Och om jag ger dig ett råd, så kommer du inte att lyssna på mig." 16 I hemlighet gav då kung Sidkia sin ed till Jeremia och sade: "Så sant Herren lever, han som har gett oss livet: Jag ska inte låta döda dig och inte heller utlämna dig åt dem som vill ta ditt liv."
17 Då sade Jeremia till Sidkia: "Så säger Herren Gud Sebaot, Israels Gud: Om du ger dig åt den babyloniske kungens furstar ska du få leva. Denna stad ska då inte brännas ner, utan du och ditt hus ska få leva. 18 2 Krön 36:12, Jer 34:2. Men om du inte ger dig åt den babyloniske kungens furstar, ska denna stad överlämnas i kaldeernas hand. De ska bränna ner den, och själv ska du inte komma undan deras händer.
19 Kung Sidkia svarade Jeremia: "Jag är rädd för de judar som har gått över till kaldeerna, att man utlämnar mig i deras våld och de behandlar mig illa." 20 Jeremia sade: "De kommer inte att utlämna dig. Lyssna nu till Herrens röst i det jag säger till dig, så ska det gå väl för dig och du får leva. 21 Men om du vägrar att ge dig, är detta vad Herren har uppenbarat för mig: 22 Ob v 7. Se, alla de kvinnor som är kvar i Juda kungs hus ska då föras ut till den babyloniske kungens furstar, och kvinnorna ska säga:
Dina vänner svek dig
och fick makt över dig.
När dina fötter fastnade i dyn
drog de sig undan.
23 Jer 32:4, 34:2f, 39:6. Alla dina hustrur och barn ska man föra ut till kaldeerna. Själv ska du inte komma undan deras händer utan gripas av den babyloniske kungen, och denna stad ska brännas ner."
24 Då sade Sidkia till Jeremia: "Låt ingen få veta vad vi har talat om här, så ska du inte dö. 25 Och om furstarna får höra att jag har talat med dig och de kommer till dig och säger: Berätta för oss vad du sade till kungen! Dölj inget för oss, så dödar vi dig inte. Vad sade kungen till dig? – 26 Jer 37:15f. då ska du svara dem: Jag vädjade inför kungen att han inte skulle skicka mig tillbaka till Jonatans hus för att dö där."
27 Alla furstarna kom till Jeremia och frågade honom, men han svarade dem precis som kungen hade befallt honom. Då teg de och gick ifrån honom, eftersom ingen hade hört vad som hade sagts. 28 Men Jeremia fick stanna på vaktgården ända till den dag då Jerusalem intogs. Och han var där när Jerusalem intogs.