1 "E oma, kōpikopiko koutou i ngā ara o Hiruhārama,

tirohia kia mōhio ai koutou.

Rapua i ngā waharoa o reira,

me kāhore e kite i tētahi tangata, mehemea tērā he tangata

e whakarite pai ana, e rapu ana i te pono;

ā, ka murua e ahau ngā hē o reira.

2 Nā, ahakoa mea noa rātou, ‘Kei te ora a Ihowā,’

he pono he oati teka tā rātou."

3 He teka ianei, e Ihowā, kei runga ōu kanohi i te pono?

I whiua rātou e koe, heoi kīhai i pōuri;

mōtī iho rātou i a koe,

heoi kāhore i pai kia anga mai ki te ako.

Kua meinga e rātou ō rātou mata kia mārō atu i te kōhatu,

kua kore e pai ki te hoki mai.

4 Koia ahau i mea ai, "He pono he rawakore ēnei,

he kūware,

kāhore hoki rātou e mōhio ki te ara a Ihowā,

ki te whakarite a tō rātou Atua.

5 Ka haere ahau ki ngā tāngata rarahi,

ka kōrero ki a rātou;

e mōhio ana hoki rātou ki te ara a Ihowā,

ki te whakarite a tō rātou Atua."

Heoi, ko ēnei, kotahi tonu rātou tahi nāna i wāwāhi te ioka,

i motumotu hoki ngā here.

6 "Mō reira ka whakamatea rātou e te raiona i roto i te ngahere,

ka pāhuatia e te wuruhi o ngā ahiahi,

ka tūteia ō rātou pā e te reparo,

ko te hunga katoa e puta mai ki waho ka haehaea;

he maha hoki ō rātou pokanga kētanga,

nui haere ō rātou tahuritanga kētanga.

7 "Me pēhea e murua ai e ahau tēnei hē ōu?

Kua whakarere nei āu tama i ahau,

oatitia ana e rātou ngā mea ehara nei i te atua.

I tō rātou mākonatanga i tāku kai,

nā, kei te pūremu,

rōpū tonu rātou i roto i ngā whare o ngā wāhine kairau.

8 Ko tō rātou rite kei te hōiho whāngai i te ata;

e tangi ana ki te wahine a tōna hoa, a tōna hoa.

9 E kore ianei ahau e whiu mō ēnei mea?"

e ai tā Ihowā;

"e kore ianei tōku wairua e rapu utu

i te iwi pēnei?

10 "Haere koutou ki runga ki ōna taiepa wāwāhi ai;

otiia kaua e whakapaua rawatia;

whakakāhoretia ōna pekerangi;

ehara hoki ēnā i a Ihowā.

11 He nui hoki te tinihanga o te whare o Īharaira

rāua ko te whare o Hūrā ki ahau,"

e ai tā Ihowā.

12 Kua whakakāhore rātou ki tā Ihowā,

kua mea, "Ehara i a ia.

E kore hoki te hē e tae mai ki a tātou;

e kore anō tātou e kite i te hoari, i te hemokai.

13 Ko ngā poropiti he hau kau,

kāhore hoki he kupu i a rātou;

ko ēnei mea ka pā ki a rātou."

14 Nā reira tēnei kupu a Ihowā, a te Atua o ngā mano:

"Mō tā koutou kōrerotanga i tēnā kupu,

tēnei ahau te mea nei i āku kupu i roto i tōu māngai hei ahi,

ko tēnei iwi hoki hei rākau, ā, ka pau rātou.

15 Tēnei ahau te kawe nei

i tētahi iwi o tawhiti ki a koutou, e te whare o Īharaira,"

e ai tā Ihowā.

"He iwi kaha, he iwi nōnamata riro,

he iwi kāhore nei koe e mōhio ki tōna reo,

kāhore anō hoki e mārama ki tāna e kōrero ai.

16 Ko tāna papa pere he urupā tuwhera,

he tāngata mārohirohi katoa rātou.

17 Ā, ka pau i a rātou āu hua e kotia ana, me tāu taro,

ngā kai hei kainga mā āu tama, mā āu tamāhine;

ka pau i a rātou āu hipi me āu kau;

ka pau i a rātou āu wāina me āu piki;

ka hautopea iho ki te hoari ōu pā taiepa,

āu i whakawhirinaki ai.

18 "Ahakoa i aua rā anō," e ai tā Ihowā, "e kore e whakapaua rawatia tāku ki a koutou. 19 Nā, ki te kī mai koutou ā mua, ‘He aha a Ihowā, tō tātou Atua i mea ai i ēnei mea katoa ki a tātou?’ Ko reira koe kī atu ai ki a rātou, ‘Ka pēnā i a koutou kua whakarere nā i ahau, kua mahi nā ki ngā atua kē i tō koutou whenua, waihoki ka mahi koutou ki ngā tāngata kē i te whenua ehara nei i a koutou.’

20 Whakaaturia tēnei i roto i te whare o Hākopa,

kia rangona anō i roto i a Hūrā; mea atu:

21 Tēnā, whakarongo ki tēnei, e te iwi wairangi kāhore nei he ngākau,

he kanohi nei ō rātou, heoi kāhore e kite,

he taringa ō rātou, ā, kāhore e rongo.

22 Kāhore rānei ō koutou wehi ki ahau? e ai tā Ihowā.

E kore ianei koutou e hopohopo ki tōku aroaro?

Nāku nei hoki i mea te onepū hei rohe ki te moana,

he tikanga mau tonu, e kore anō e koni mai.

Ahakoa ngana noa ōna ngaru, e kore e taea tā rātou;

hāmama noa, e kore anō e koni mai.

23 Ko tēnei iwi ia, he tutū, he whakakeke ō rātou ngākau;

kua peka kē atu rātou, kua riro.

24 Kāhore hoki ā rātou kīanga ake i roto i ō rātou ngākau,

‘Tēnā, kia wehi tātou ki a Ihowā, ki tō tātou Atua,

ko ia nei te kaihōmai i te ua;

i tō mua, i tō muri, i te wā e tika ai;

nāna nei i mau ai

ki a tātou ngā wiki i whakaritea mō te kotinga.’

25 Nā ō koutou hē ēnei i puta kē ai,

ko ō koutou hara anō hei kaiponu atu i te pai i a koutou.

26 "E kitea ana hoki he hunga kino i roto i tāku iwi;

titiro matatau mai ana rātou,

me te mea he kaihopu manu e kūpapa ana;

kei te whakatakoto māhanga rātou, kei te hopu tāngata.

27 Kei te whare manu e kī ana i ngā manu

te rite o ō rātou whare e kī tonu nei i te tinihanga;

nā reira rātou i nui ai, i whai taonga ai,

28 tetere tonu rātou, tōwahiwahi ana.

Kua neke rawa ake tā rātou i ngā mahi a te hunga kino;

ko te whakawā, ko te whakawā a te pani,

kāhore i whakaritea e rātou, heoi kake tonu rātou;

kāhore hoki e whakatikaia e rātou te whakawā a ngā rawakore.

29 E kore rānei ahau e whai mahara ki ēnei mea?"

e ai tā Ihowā.

"E kore rānei tōku wairua

e rapu utu i te iwi pēnei?

30 "Whakamīharo rawa, whakawehi rawa

te mea e meatia ana ki te whenua:

31 e poropiti teka ana ngā poropiti;

ā, e whakahaere ana ngā tohunga, ko tā rātou te tikanga;

ā, pai tonu tāku iwi ki te pēnā.

Nā, ka pēhea rā koutou i tōna tukunga iho?"

1 *1 Mos 18:23f, Hes 22:30. Gå runt på gatorna i Jerusalem

och lägg märke till vad ni ser,

sök på torgen om ni finner någon,

om det finns någon enda

som gör rätt och frågar

efter trohet.

Då ska jag förlåta staden.

2 Men även om de säger:

"Så sant Herren lever",

så svär de ändå falskt.

3 *Jes 1:5, 9:13, Jer 2:30, 17:23, Sef 3:2.Herre, är det inte trohet

dina ögon söker?

Du slog dem,

men de kände ingen smärta.

Du gjorde slut på dem,

men de vägrade

att ta emot tillrättavisning.

De gjorde sina pannor

hårdare än klippan

och vägrade omvända sig.

4 Då tänkte jag:

Det är bara enkelt folk,

de är dåraktiga,

för de känner inte Herrens väg,

sin Guds domslut.

5 *Ps 2:3, Jer 2:20. Nu går jag till de stora

och talar med dem.

De måste ju känna Herrens väg

och sin Guds domslut.

Men också de har brutit sönder oket

och slitit av banden.

6 *Jer 4:7, Hos 13:7. Därför ska lejonet från skogen

slå dem

och stäppvargen

slita sönder dem.

Leoparden ska lura

vid deras städer

och alla som går ut

ska rivas ihjäl,

för deras brott är många

och deras avfall svåra*5:6svåraAnnan översättning: "talrika"..

7 *5 Mos 32:15, Jer 2:11, Hos 13:6, Gal 4:8. Varför skulle jag förlåta dig?

Dina barn har övergett mig

och svurit vid gudar

som inte finns.

Jag gav dem fullt upp av allt,

men de var otrogna

och samlades i skaror

vid horhusen.

8 *Hes 22:10f. De liknar välnärda,

brunstiga hingstar,

var och en gnäggar

efter sin nästas hustru.

9 *Jer 9:9, 44:22. Skulle jag inte straffa dem för sådant?

säger Herren.

Skulle jag inte hämnas

på ett folk som detta?

10 *Jer 2:21, 4:27, 39:8. Dra upp mot hennes

vingårdsterrasser

och förstör dem,

men gör inte slut på henne helt.

Riv bort hennes rankor,

de tillhör inte Herren,

11 för de har svikit mig svårt,

både Israels hus och Juda hus,

säger Herren.

12 *5 Mos 29:19, Ps 10:4, Jes 28:15, Jer 14:13, 2 Petr 2:1. De har förnekat Herren och sagt:

"Han finns inte där.

Inget ont ska drabba oss,

svärd och svält ska vi inte möta.

13 Profeterna blir till vind,

Guds ord är inte i dem.

Vad de säger ska drabba

dem själva."

14 *Jer 23:29, Hebr 4:12. Därför säger Herren Gud Sebaot så:

Eftersom ni talar på det sättet,

se, därför ska jag göra

mina ord i din mun till en eld

och detta folk till ved,

och elden ska förtära dem.

15 *5 Mos 28:49f, Jes 5:26f, 28:11, 33:19, Jer 1:15, 6:1, 22f. Se, jag ska sända ett hednafolk

mot er fjärran ifrån,

ni av Israels hus, säger Herren,

ett starkt hednafolk,

ett urgammalt folk,

ett folk vars språk du inte känner

och vars tal du inte förstår.

16 Deras koger är som en öppen grav,

de är alla krigare.

17 *3 Mos 26:16, 5 Mos 28:31f. De ska sluka din skörd

och ditt bröd,

de ska sluka dina söner och döttrar,

de ska sluka dina får och kor,

de ska sluka dina vinstockar

och fikonträd.

Dina befästa städer som du litar på,

ska de förstöra med svärd.

18 *Jer 4:27. Men inte ens då vill jag göra slut på er helt, säger Herren. 19 *5 Mos 29:24f, Jer 16:10f, 17:4. Om ni då frågar: "Varför har Herren vår Gud gjort oss allt detta?" ska du svara dem: "Liksom ni har övergett mig och tjänat främmande gudar i ert eget land, ska ni nu få tjäna främlingar i ett land som inte är ert."

20 Kungör det för Jakobs hus,

ropa ut det i Juda och säg:

21 *Jes 6:9f, 42:18f, Jer 6:10, Matt 13:14. Hör detta,

du dåraktiga folk utan förstånd!

Ni har ögon och ser inte,

ni har öron och hör inte.

22 *Job 26:10, 38:8f, Ps 104:9. Skulle ni inte frukta mig,

säger Herren,

skulle ni inte bäva för mig,

jag som har satt sand

till gräns för havet,

till en evig gräns

som det inte kan överskrida.

Hur dess vågor än svallar

förmår de inget,

och hur de än brusar

kan de inte komma över den.

23 *Jes 1:4, Jer 6:28. Men detta folk har ett motsträvigt

och upproriskt hjärta.

De har vänt sig bort

och gått sin egen väg.

24 *3 Mos 26:4, 5 Mos 11:14, Apg 14:17. De säger inte i sina hjärtan:

"Låt oss frukta Herren vår Gud,

som ger regn i rätt tid

både höst och vår

och som skänker oss

de bestämda skördeveckorna."

25 *Jes 59:2, Jer 3:3, 4:18. Era missgärningar

har nu bringat detta i olag,

era synder håller det goda

borta från er,

26 för bland mitt folk

finns ogudaktiga människor.

De ligger i bakhåll

liksom jägaren ligger på lur,

de sätter snaror

och fångar människor.

27 Som en bur full av fåglar

är deras hus fulla av svek.

Därför har de blivit stora och rika,

de har blivit feta och skinande.

28 *2 Mos 22:22, Ps 73:7, Jes 1:23, Jer 7:6, Sak 7:10. Deras onda gärningar

har ingen gräns,

de dömer inte rättvist,

de verkar inte

för den faderlöses sak

och hjälper inte den fattige

att få sin rätt.

29 Skulle jag inte straffa dem för sådant?

säger Herren.

Skulle jag inte hämnas

på ett hednafolk som detta?

30 *Jer 23:14, Hos 6:10. Förfärliga och fruktansvärda saker

sker i landet.

31 *Jes 10:3, Jer 23:25f, Hes 13:6, 22:28, Matt 13:2f. Profeterna profeterar lögn,

och prästerna styr efter deras råd.

Så vill mitt folk ha det.

Men vad ska ni göra

när slutet på det kommer?