1 Ko te kupu i puta mai ki a Heremaia mō te iwi katoa o Hūrā i te whā o ngā tau o Iehoiakimi tama a Hōhia kīngi o Hūrā (ko te tau tuatahi tērā o Nepukareha kīngi o Papurōna). 2 I kōrerotia taua mea e Heremaia, e te poropiti, ki te iwi katoa o Hūrā, ki ngā tāngata katoa hoki o Hiruhārama, i kī ia: 3 Nō te tekau mā toru o ngā tau o Hōhia tama a Amono kīngi o Hūrā, ā tae noa mai ki tēnei rā, ka rua tekau mā toru ēnei ngā tau, te putanga mai o te kupu a Ihowā ki ahau, me tāku kōrero anō ki a koutou, moata ai i te ata, ā, ka kōrero; heoi kīhai koutou i rongo.

4 Nā, kua ungā e Ihowā āna pononga katoa, ngā poropiti ki a koutou, moata ai i ngā ata, ā, ka unga i a rātou; heoi kīhai koutou i rongo, kīhai anō ō koutou taringa i anga ki te whakarongo; 5 i mea rātou, "Tahuri mai koutou, e tērā, e tērā i tōna ara kino, i te kino hoki o ā koutou mahi, ā, e noho ki te oneone i hōmai e Ihowā ki a koutou ko ō koutou mātua, onamata ā ake ake. 6 Kaua hoki e whāia he atua kē, kaua e mahi ki a rātou, kaua e koropiko ki a rātou, kaua hoki ahau e whakapātaritaria ki te mahi a ō koutou ringa; ā, e kore koutou e hē i ahau."

7 "Heoi, kīhai koutou i rongo ki ahau," e ai tā Ihowā; "he mea kia whakapātaritaria ai ahau ki te mahi a ō koutou ringa, hei hē anō mō koutou."

8 Mō reira ko te kupu tēnei a Ihowā o ngā mano: "Nā, kīhai nā koutou i rongo ki āku kupu, 9 nanā, ka unga tāngata ahau ki te tiki i ngā hapū katoa o te raki," e ai tā Ihowā, "ā, ka unga tāngata ahau ki tāku pononga, ki a Nepukareha kīngi o Papurōna, ā, ka kawea mai rātou ki tēnei whenua, ki ōna tāngata hoki, ā, ki ngā iwi katoa nei ā tawhio noa; ka tino whakangaromia rātou e ahau, ka meinga hei mīharotanga, hei whakahīanga atu, hei ururua tūturu. 10 Ka tangohia atu hoki e ahau i a rātou te reo o te koa, te reo o te hari, te reo o te tāne mārena hou, te reo o te wahine mārena hou, te haruru o ngā kōhatu mira, te mārama hoki o te rama. 11 Ā, ka waiho tēnei whenua katoa hei ururua, hei keteketenga; ā, ka mahi ēnei iwi ki te kīngi o Papurōna, e whitu tekau tau.

12 "Ā, ka rite ngā tau e whitu tekau, ka whiua e ahau te kīngi o Papurōna me taua iwi," e ai tā Ihowā, "mō tō rātou kino, me te whenua hoki o ngā Karari; ka meinga a reira e ahau kia ururua ā ake ake. 13 Ka kawea hoki e ahau ki runga ki taua whenua āku kupu katoa i kōrerotia e ahau mō reira, ngā mea katoa kua oti te tuhituhi ki tēnei pukapuka, kua poropititia nei e Heremaia mō aua iwi katoa. 14 Ka whakamahia hoki rātou, āe rā, rātou e ngā iwi maha, e ngā kīngi nunui hoki; ā, ka rite ki ā rātou hanga, ki te mahi hoki a ō rātou ringa tāku utu ki a rātou."

15 Ko te kupu hoki tēnei a Ihowā, a te Atua o Īharaira ki ahau: "Tangohia te kapu wāina o tēnei riri i tōku ringa, whakainumia mā ngā iwi katoa ka ungā nei koe e ahau ki a rātou. 16 Ā, ka inu rātou, hūrori atu, hūrori mai, ka haurangi, i te hoari e ungā e ahau ki waenganui i a rātou."

17 Kātahi ahau ka tango i te kapu i te ringa o Ihowā, whakainumia ana mā ngā iwi katoa i ungā nei ahau e Ihowā ki a rātou: 18 arā mā Hiruhārama, mā ngā pā o Hūrā, mā ōna kīngi, ā, mā ōna rangatira, kia meinga ai rātou hei ururua, hei mīharotanga, hei whakahīanga, hei kanga; hei pēnei me tō tēnei rā; 19 mā Parao kīngi o Īhipa, rātou ko āna tāngata, ko āna rangatira, ko tōna iwi katoa; 20 mā ngā iwi i whakaranua, mā ngā kīngi katoa o te whenua o Uhu, mā ngā kīngi katoa o te whenua o ngā Pirihitini – mā Ahakerono, mā Kaha, mā Ekerono, mā ngā mōrehu anō o Aharoro; 21 mā Ēroma, mā Moapa, mā ngā tama a Āmona; 22 mā ngā kīngi katoa o Tāira, mā ngā kīngi katoa o Hairona, mā ngā kīngi o te motu i tērā taha o te moana; 23 mā Rerana, mā Tema, mā Putu, mā te hunga katoa e tapahia ana ngā tapa o ō rātou makawe; 24 mā ngā kīngi katoa o Arāpia, mā ngā kīngi katoa o te iwi i whakaranua, e noho ana i te koraha; 25 mā ngā kīngi katoa o Tīmiri, mā ngā kīngi katoa o Erama, mā ngā kīngi katoa o ngā Meri. 26 Mā ngā kīngi katoa o te raki, mā ngā mea e tata ana, mā ngā mea, i tawhiti, mā tētahi, mā tētahi; mā ngā kīngitanga katoa hoki o te ao, i te mata o te oneone. Ā, ka inu te kīngi o Hehaka i muri i a rātou.

27 "Me kī anō e koe ki a rātou, ‘Ko te kupu tēnei a Ihowā o ngā mano, a te Atua o Īharaira: E inu koutou, ā, haurangi iho, ruaki, e hinga ki raro, kaua e ara mai anō ki runga, i te hoari hoki e ungā e ahau ki waenganui i a koutou.’ 28 Nā, ki te kore rātou e pai ki te tango i te kapu i roto i tōu ringa kia inumia, kātahi koe ka mea ki a rātou, ‘Ko te kupu tēnei a Ihowā o ngā mano: Me inu rawa nei e koutou. 29 Nō te mea, nanā, ka tīmata ahau ki te whakatupu kino i te pā i huaina nei tōku ingoa mō reira; ā, kia tukua koutou kia kāhore rawa e whiua? E kore rā koutou e kore te whiua; nō te mea ka karangatia e ahau he hoari ki runga ki ngā tāngata katoa o te whenua, e ai tā Ihowā o ngā mano.’

30 "Mō reira me poropiti e koe ēnei kupu katoa ki a rātou, mea atu ki a rātou:

‘Ka hāmama mai a Ihowā i te wāhi tiketike,

ka puaki mai tōna reo i tōna kāinga tapu;

ka tino nui tāna hāmama ki tāna taiepa hipi;

ka umere ia, ka pērā i tā ngā kaitakahi karepe,

ki ngā tāngata katoa o te whenua.

31 Ka pakū te ngangau ki te pito rā anō o te whenua;

nō te mea he totohe tā Ihowā ki ngā iwi,

ka whakawākia e ia ngā kikokiko katoa;

ko te hunga kino, ka tukua e ia ki te hoari,’ "

e ai tā Ihowā.

32 Ko te kupu tēnei a Ihowā o ngā mano:

"Ka puta atu he kino

i tētahi iwi ki tētahi iwi,

ā, ka whakatutūtia he tūkauati nui

i ngā pito rawa o te whenua!"

33 Nā, ko ngā tūpāpaku a Ihowā ka takoto i taua rā i tētahi pito o te whenua tae noa ki tētahi pito o te whenua. E kore hoki rātou e tangihia, e kore anō e kohikohia, e tanumia rānei; hei whakawairākau rātou ki te mata o te whenua.

34 Auē, e ngā hēpara, hāmama;

okeoke i roto i te pungarehu, e ngā metararahi o te kāhui.

Kua tae mai hoki ngā rā mō koutou kia patupatua,

ā, ka tukitukia koutou e ahau mongamonga noa,

ā, ka taka koutou ānō he oko i matenuitia.

35 Ā, ka kore he wāhi hei rerenga mō ngā hēpara,

kāhore he mawhititanga mō ngā metararahi o te kāhui.

36 He reo nō te tangi o ngā hēpara,

he auē nō ngā metararahi o te kāhui!

Nō te mea e pāhuatia ana e Ihowā tō rātou haerenga hipi,

37 ā, ka meinga kia nohopuku ngā nohoanga hipi hūmārie;

nō te mea ka mura te riri o Ihowā.

38 Ka whakarērea e ia tōna kuhunga, ka pērā i te raiona;

ka waiho hoki tō rātou whenua hei mīharotanga

i te taikaha o te hoari tūkino,

i te muranga o tōna riri.

1 *Jer 1:2, 36:1, 46:2. Detta ord kom till Jeremia om hela Juda folk i Juda kung Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår, som var Babels kung Nebukadressars första regeringsår*25:1Nebukadressars första regeringsårÅr 605 f Kr, när han besegrade Egyptens armé vid Karkemish (kap 46) och tog över hela Mellanöstern (jfr Dan 1:1 med not).. 2 Detta är vad profeten Jeremia talade till hela Juda folk och Jerusalems alla invånare:

3 *Jer 1:2, 2 Krön 34:1f. Ända från Juda kung Josias, Amons sons, trettonde regeringsår och till i dag, i tjugotre år, har Herrens ord kommit till mig. Jag har talat till er gång på gång, men ni har inte velat höra. 4 *2 Kung 17:13f, Jer 7:13, 25f, 26:5, 35:15, 44:4f.Herren har sänt er alla sina tjänare profeterna gång på gång, men ni har inte lyssnat eller vänt örat till för att höra. 5 *Jer 18:11, 35:15, Hes 14:6, 18:30, Sak 1:4. De sade: "Vänd om, var och en från sin onda väg och sina onda gärningar! Då ska ni få bo kvar i landet som Herren har gett er och era fäder för all framtid. 6 *5 Mos 8:19, 2 Kung 17:35, Jes 3:9, Jer 7:6, 35:15. Följ inte andra gudar för att tjäna och tillbe dem, och väck inte min vrede med era händers verk. Då ska jag inte låta någon olycka drabba er." 7 *Jes 3:9, Jer 2:17, 32:30f. Men ni har inte lyssnat till mig, säger Herren, utan väckt min vrede med era händers verk till er egen olycka.

8 Därför säger Herren Sebaot så: Eftersom ni inte har lyssnat till mina ord, 9 *Jer 1:15, 27:6, 28:14, 43:10. ska jag kalla på alla folkstammarna i norr, säger Herren, och jag ska skicka efter min tjänare Nebukadressar,*25:9min tjänare NebukadressarAnvänd för Guds dom (liksom Assur i Jes 10:5). Nebukadnessar erkände också själv till slut Guds överhöghet (Dan 3:28f, 4:31f). Babels kung. Och jag ska låta dem anfalla detta land och dem som bor här och alla hednafolken runt omkring. Jag ska viga dem åt förintelse, och de ska bli till häpnad och åtlöje och evig ödeläggelse. 10 *Jer 7:34, 16:9, 33:11, Upp 18:22f. Jag ska bland dem göra slut på jubelrop och glädjerop, rop för brudgum och rop för brud, kvarnens buller och lampans ljus. 11 Hela detta land ska ödeläggas och förstöras, och dessa länder ska tjäna Babels kung i sjuttio år*25:11tjäna Babels kung i sjuttio årKanske räknat från ca 609 f Kr, då Nebukadnessars far Nabopolassar krossade Assyriens sista motståndsfäste (jfr 2 Kung 23:29 med not) och fick makten i regionen, till 539 f Kr då perserna intog Babel (Dan 5, Esra 1)..

12 *2 Krön 36:21f, Esra 1:1, Jer 29:10, Dan 9:2, Sak 1:12. Men när sjuttio år har gått ska jag straffa Babels kung och folket där för deras missgärning, säger Herren, och kaldeernas land ska jag göra till en ödemark för all framtid. 13 Jag ska låta alla de ord som jag talat mot det landet gå i uppfyllelse, allt som är skrivet i denna bok och som Jeremia har profeterat mot alla hednafolk. 14 Också dem ska mäktiga folk och stora kungar lägga under sig, och jag ska ge dem efter deras gärningar och deras händers verk.

15 *Jer 48:26, 51:7, Upp 14:10, 16:19. För så sade Herren, Israels Gud, till mig: "Ta denna bägare med vredesvin ur min hand och låt alla hednafolk dit jag sänder dig dricka av den. 16 De ska dricka så att de raglar och förlorar förståndet på grund av det svärd som jag ska sända bland dem."

17 Och jag tog bägaren ur Herrens hand och gav åt alla folk*25:17fgav åt alla folkDe uppräknade områdena (18-25) härjades alla av Nebukadnessar. De låg i Negev och Gaza (20), Jordanien (21), Libanon och Cypern (21-22), norra Arabien (23-24) och Iran (25). dit Herren sände mig att dricka. 18 Det var Jerusalem med Juda städer, dess kungar och furstar, för att göra dem till en ödemark och till häpnad och åtlöje och till en förbannelse, som nu har skett, 19 *Jer 46:2f. sedan farao, Egyptens kung, hans tjänare, hans furstar och allt hans folk 20 *Jer 47:1f. och alla blandade stammar där, alla kungar i landet Us och alla kungar i filisteernas land, både Ashkelon, Gaza, Ekron och dem som finns kvar i Ashdod, 21 *Jer 48:1f, 49:1f, 7f. vidare Edom, Moab och ammoniterna och alla kungar i Tyrus, 22 *Jes 23:1f, Jer 9:26. alla kungar i Sidon och kungarna i kustländerna på andra sidan havet, 23 dessutom Dedan, Tema, Bus och alla som har kantklippt hår, 24 alla kungar i Arabien och alla kungar över de blandade stammar som bor i öknen 25 samt alla kungar i Simri, alla kungar i Elam och alla kungar i Medien, 26 *Jer 51:41, Hab 2:15f. och alla kungar i landet i norr – både dem som bor nära och dem som bor långt borta, den ene såväl som den andre – och alla andra riken i världen över jordens yta. Och Sheshaks*25:26Sheshakär ett kryptogram för Babel. Det hebreiska alfabetets första bokstav ersätts med den sista, den andra med den näst sista osv. kung ska dricka efter dem.

27 *Jer 51:7, Hes 21:4f. Du ska säga till dem: Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Drick, så att ni blir druckna och spyr och faller utan att kunna resa er, på grund av det svärd som jag ska sända bland er. 28 Men om de inte vill ta emot bägaren ur din hand och dricka, så säg till dem: Så säger Herren Sebaot: Ni måste dricka! 29 *Ords 11:31, Jer 49:12, Hes 9:6, 1 Petr 4:17. För se, jag ska börja straffdomen med den stad som är uppkallad efter mitt namn. Skulle då ni bli ostraffade? Nej, ni ska inte bli ostraffade, utan jag ska kalla på ett svärd mot jordens alla invånare, säger Herren Sebaot.

30 *Jes 16:9f, Jer 51:14, 48:33, Joel 3:16, Amos 1:2. Allt detta ska du profetera för dem och säga till dem:

Herren ryter från höjden,

han höjer sin röst

från sin heliga boning.

Han ryter högt över sitt land

och höjer skörderop

som en vintrampare

över jordens alla invånare.

31 *Jes 34:2, Hes 20:35f. Larmet hörs till jordens ände,

för Herren går till rätta

med hednafolken,

han ska döma allt kött.

De ogudaktiga överlämnar han

åt svärdet, säger Herren.

32 Så säger Herren Sebaot:

Se, en ofärd går ut

från folk till folk

och en väldig storm stiger upp

från jordens yttersta ände.

33 *Jes 66:16, Jer 8:2, 9:22, 16:4. De som blir slagna av Herren

på den dagen

ska ligga från jordens ena ände

till den andra.

Man ska inte hålla dödsklagan

efter dem,

inte samla upp och begrava dem,

utan de ska bli gödsel på marken.

34 Jämra er, ni herdar, och klaga!

Vältra er på marken,

ni ledare för hjorden,

för tiden är inne

då ni ska slaktas.

Ni ska skingras

och falla som ett fint kärl.*25:34ett fint kärlAndra handskrifter (Septuaginta): "fina baggar".

35 *Job 11:20, Amos 2:14. Ingen tillflykt finns för herdarna,

ingen möjlighet att komma undan

för hjordens ledare.

36 Hör herdarna ropa

och ledarna för hjorden jämra sig,

för Herren ödelägger

deras betesmark

37 och de fridfulla ängarna förstörs

på grund av Herrens

brinnande vrede.

38 Likt ett ungt lejon

drar han ut ur sitt snår.

Deras land blir en ödemark

på grund av förtryckarens svärd

och hans brinnande vrede.