1 "Kua oti te hara o Hūrā te tuhituhi ki te pene rino,
ki te mata hoki o te taimana;
he mea whaowhao rawa ki te papa o tō rātou ngākau,
ki runga hoki ki ngā haona o ā koutou āta,
2 i ā rātou tamariki e mahara ana ki ā rātou āta,
ki ā rātou Aherimi hoki i te taha o ngā rākau kōuru nui
i runga i ngā pukepuke tiketike.
3 E tōku maunga i te pārae,
ka hoatu e ahau ōu rawa,
ōu taonga katoa kia pāhuatia,
me ōu wāhi tiketike,
he mea mō te hara, puta noa i ōu rohe katoa.
4 Ā, ko koe, nāu ake anō, ka mutu ki tōu kāinga tupu
i hoatu nā e ahau ki a koe;
ā, ka meinga koe e ahau kia mahi ki ōu hoariri
ki te whenua kīhai i mōhiotia e koe.
Nō te mea kua tahuna e koutou he ahi i ahau e riri ana,
ko tōna kā mō ake tonu atu."
5 Ko te kupu tēnei a Ihowā:
"Ka kangā te tangata e whakawhirinaki ana ki te tangata,
e mea ana hoki i te kikokiko hei ringa mōna,
e kotiti kē ana hoki tōna ngākau i a Ihowā.
6 Ka rite hoki ia ki te manoao i te koraha,
e kore hoki e kite i te putanga mai o te pai.
Engari, ko ngā wāhi waikore o te koraha hei kāinga mōna,
he whenua tote, e kore nei e nohoia.
7 "Ka manaakitia te tangata e whakawhirinaki ana ki a Ihowā,
ko Ihowā tāna e tūmanako ai.
8 Ka rite hoki ia ki te rākau i whakatōkia ki te taha o ngā wai,
e toro nei ōna pakiaka ki te awa,
ā, kāhore e wehi i te tīkākātanga mai o te rā,
engari, ka matomato tonu tōna rau.
E kore e mānukanuka i te tāu raki,
e kore anō hoki e mutu tōna whai hua."
9 Ko te ngākau, he mea tinihanga atu i ngā mea katoa,
ā, he tino mate rawa –
e mōhiotia rānei e wai?
10 "Ko tāku, ko tā Ihowā, he rapu i te ngākau,
he whakamātautau i ngā whatumanawa,
kia hoatu ai ki tēnei, ki tēnei kia rite ki tōna ara ake,
kia rite hoki ki ngā hua o āna mahi."
11 Ka rite ki te pātiri, e whakawhāiti nei i ngā pī, ehara i a ia i whakawhānau,
he pērā te tangata e whiwhi ana ki te taonga, ā, kāhore i tika māna;
i waenganui o ōna rā ka mahue ia i a rātou,
ā, wairangi noa iho ia i tōna mutunga iho.
12 Ko tō tātou wāhi tapu he torōna korōria,
he mea whakanoho ki te wāhi tiketike mai i te tīmatanga.
13 E Ihowā, e tā Īharaira e tūmanako nei,
ka whakamā te hunga katoa e whakarere ana i a koe;
ka tuhituhia ki te whenua te hunga e kotiti ana i ahau,
mō rātou i whakarere i a Ihowā,
i te puna wai ora.
14 Rongoātia ahau, e Ihowā, ā, ka mahu tōku mate;
whakaorangia ahau, ā, ka ora ahau;
ko koe hoki tāku e whakamoemiti ai.
15 Nanā, kei te kī mai rātou ki ahau,
"Kei hea te kupu a Ihowā?
Tēnā rā, kia puta mai."
16 Nā, ko ahau nei, kīhai ahau i hohoro atu i te mahi hēpara i muri i a koe,
kīhai hoki i hiahia ki te rā o te mamae.
E mōhio ana anō koe, i mua i tōu kanohi
te mea i puta mai i ōku ngutu.
17 Kei waiho koe hei whakawehi mōku;
ko koe tāku e whakamanawa atu ai i te rā o te hē.
18 Kia whakamā te hunga e tūkino ana i ahau,
kaua ia ahau e whakamā;
kia wehi rātou, kaua ia ahau e wehi;
kawea te rā o te kino ki runga ki a rātou,
kia rua hoki ngā whakangaromanga
e whakangaro ai koe i a rātou.
19 I pēnei mai tā Ihowā kupu ki ahau: "Haere, e tū ki te kūwaha o ngā tama a te iwi, e tomo ai ngā kīngi o Hūrā, e haere atu ai hoki, ā, ki ngā kūwaha katoa o Hiruhārama, 20 ā, ka mea ki a rātou, ‘Whakarongo ki te kupu a Ihowā, e ngā kīngi o Hūrā, e Hūrā katoa, e ngā tāngata katoa hoki o Hiruhārama, e tomo nei mā ēnei kūwaha. 21 Ko te kupu tēnei a Ihowā, tūpato ki a koutou, ā, kaua he kawenga e waha i te rā hāpati, kaua anō e maua mai ki roto mā ngā kūwaha o Hiruhārama. 22 Kaua hoki he kawenga e maua atu i ō koutou whare i te rā hāpati, kaua hoki koutou e mahi i tētahi mahi; engari me whakatapu e koutou te rā hāpati, kia rite ki tāku i whakahau ai ki ō koutou mātua. 23 Otiia, kīhai rātou i rongo, kīhai hoki i tahuri tō rātou taringa, engari i whakapakeke i tō rātou kakī, kei rongo rātou, kei manako hoki ki te ako.
24 " ‘Nā, ki te āta whakarongo koutou ki ahau, e ai tā Ihowā, kia kaua e mau kawenga mā ngā kūwaha o tēnei pā i te rā hāpati, engari kia whakatapu i te rā hāpati, kia kaua e mahi i tētahi mahi i reira; 25 kātahi ka tomo ki ngā kūwaha o tēnei pā he kīngi, he rangatira, e noho ana i runga i te torōna o Rāwiri, e eke ana ki te hāriata, ki te hōiho, rātou, ā rātou rangatira, me ngā tāngata o Hūrā, me te hunga e noho ana i Hiruhārama; ā, ka tūturu tēnei pā ā ake ake. 26 Ā, ka haere mai ngā tāngata i ngā pā o Hūrā, i ngā wāhi i ngā taha o Hiruhārama, i te whenua o Pineamine, i te mānia, i ngā maunga, i te tonga hoki, me te mau mai he tahunga tinana, he patunga tapu, he whakahere, he whakakakara, ā, ka maua mai hoki he whakawhetai, ki te whare o Ihowā. 27 Ki te kore ia koutou e whakarongo ki tāku kia whakatapua te rā hāpati, kia kaua hoki e maua he kawenga, ā, ka tomo ki ngā kūwaha o Hiruhārama i te rā hāpati; kātahi ka ngiha i ahau he ahi i ngā kūwaha o reira, ā, ka pau ngā whare kīngi o Hiruhārama, e kore anō e tineia.’ "
1 Juda synd är skriven
med järnstift,
ristad med diamantspets
på deras hjärtas tavla
och på deras altares horn.
2 Jer 3:6, 7:18. Som man tänker på sina barn,
så tänker de på sina altaren
och sina asherapålar
vid gröna träd och på höga kullar.
3 Jer 15:13f, 20:5, 21:13. Mitt berg på fältet,
din rikedom och alla dina skatter
ska jag lämna till plundring
liksom dina offerhöjder,
på grund av synd
i hela ditt land.
4 3 Mos 26:33f, 5 Mos 32:22, Jer 5:19. Det är ditt eget fel
att du måste avstå ifrån det arv
som jag har gett dig.
Jag ska låta dig tjäna dina fiender
i ett land som du inte känner,
för ni har tänt min vredes eld,
och den ska brinna för evigt.
5 2 Krön 32:8, Ps 118:8, 146:3, Jes 2:22. Så säger Herren:
Förbannad är den
som litar till människor
och söker sin styrka
i det som är kött
och vars hjärta vänder sig bort
från Herren.
6 Jer 48:6. Han är som en torr buske på heden
och får inte se
något gott komma.
Han bor på brända platser i öknen,
på salt jord där ingen bor.
7 Ps 2:12, 34:9, 40:5, 84:13, 146:5, Ords 16:20, 29:25, Jes 30:18. Men välsignad är den
som litar till Herren
och har Herren till sin trygghet.
8 Ps 1:3, 92:13f. Han är som ett träd
planterat vid vatten
som sträcker sina rötter
till bäcken.
Det fruktar inte om hetta kommer,
dess löv är alltid gröna.
Det oroas inte under torra år,
och det slutar aldrig
att bära frukt.
9 Bedrägligare än allt annat är hjärtat,
det är obotligt sjukt.
Vem kan förstå det?
10 1 Sam 16:7, Ps 7:10, Jer 11:20, 20:12, 32:19, Rom 2:6, 8:27, Upp 2:23. Jag, Herren, utforskar hjärtat
och prövar njurarna
för att ge åt var och en
efter hans vägar,
efter hans gärningars frukt.
11 Ps 39:7, Luk 12:20. Lik en rapphöna, som ruvar på ägg
som hon inte har lagt17:11inte har lagtAnnan översättning: "inte får kläcka".,
är den som oärligt
samlar rikedom.
När halva livet gått
måste han lämna den,
och vid livets slut
ses han som en dåre.
12 En härlighetens tron,
en urgammal höjd
är vår helgedoms plats.
13 Ps 36:10, 69:29, Jer 2:13, Luk 10:20, Joh 4:14.Herren är Israels hopp.
Alla som överger dig
kommer på skam.
De som avfaller från mig
ska bli skrivna på marken.17:13skrivna på markenDvs inte i himlen, i livets bok (Ps 69:29, Jes 4:3, Upp 3:5). Jfr även Joh 8:6f.
De har övergett Herren,
källan med det levande vattnet.
14 5 Mos 10:21, Ps 60:7, Jer 33:6. Hela mig, Herre, så blir jag helad.
Fräls mig, så blir jag frälst,
för du är min lovsång.
15 Jes 5:19, Hes 12:22, 2 Petr 3:4. Se, de säger till mig:
"Vad blir det av Herrens ord?
Låt det inträffa!"
16 Jag har inte dragit mig undan
från att vara en herde
som följer dig,
och inte längtat efter
fördärvets dag.
Du vet själv att det som kom
över mina läppar
sades inför ditt ansikte.
17 Jer 16:19. Bli inte till skräck för mig!
Du är min tillflykt
på den onda dagen.
18 Ps 25:3, 35:4, 40:15f, Jer 20:11. Låt mina förföljare få skämmas,
men låt inte mig
behöva skämmas.
Låt dem bli förskräckta,
men låt inte mig bli förskräckt.
Låt den onda dagen drabba dem
och krossa dem dubbelt upp.
19 Herren sade till mig: Gå och ställ dig i Folkets port där Juda kungar går in och ut, och i Jerusalems alla portar 20 Jer 19:3, 22:2. och säg till dem: Hör Herrens ord, ni Juda kungar och hela Juda och Jerusalems alla invånare som går in genom dessa portar! 21 Neh 13:19, Matt 12:1f. Så säger Herren: Se till för era själars skull att ni inte bär någon börda på sabbatsdagen17:21börda på sabbatsdagenJfr Neh 13:15 där det handlar om försäljning. eller tar in den genom Jerusalems portar. 22 2 Mos 20:8f, 23:12, 31:13, 5 Mos 5:12f, Neh 13:15f. Ni ska inte bära ut någon börda ur era hus på sabbatsdagen eller göra något annat arbete, utan håll sabbatsdagen helig så som jag har befallt era fäder. 23 Jer 2:30, 5:3. Men de ville inte höra eller lyssna, utan var hårdnackade så att de inte hörde eller tog emot tillrättavisning.
24 2 Mos 15:26, Jes 56:2, 58:13f, Hes 20:20. Men om ni hör mig, säger Herren, så att ni inte bär in någon börda på sabbaten genom denna stads portar utan håller sabbaten helig och inte gör något arbete på den dagen, 25 Jer 22:4. då ska kungar och furstar som sitter på Davids tron dra in genom denna stads portar med vagnar och hästar, följda av sina furstar, Juda män och Jerusalems invånare. Då ska denna stad vara bebodd för alltid. 26 Jer 32:44, 33:13. Från Juda städer, från Jerusalems omgivningar, från Benjamins land, från Låglandet, Bergsbygden och Negev17:26Benjamins land … Låglandet, Bergsbygden och NegevOmråden nordost, sydväst, norr och söder om Jerusalem. ska man komma och bära fram brännoffer, slaktoffer, matoffer, rökelse och gemenskapsoffer till Herrens hus.
27 Jer 7:20, Hes 20:47, Hos 8:14, Amos 2:5. Men om ni inte lyssnar till mitt bud att hålla sabbaten helig och inte bära in någon börda genom Jerusalems portar på sabbatsdagen, då ska jag tända en eld i dess portar. Den ska förtära Jerusalems borgar och inte kunna släckas.