1 E rua tekau mā tahi ngā tau o Terekia i a ia i kīngi ai; ā, kotahi tekau mā tahi ngā tau i kīngi ai ia ki Hiruhārama. Ā, ko te ingoa o tōna whaea ko Hamutara, he tamāhine nā Heremaia o Rīpina. 2 Ā, i kino tāna mahi ki te titiro a Ihowā, i rite ki ngā mea katoa i mea ai a Iehoiakimi. 3 Nā reira i a Ihowā ka riri nei, ka puta mai te aituā ki Hiruhārama, ki a Hūrā, ā makā noatia atu rātou i tōna aroaro.

Ā, i whakakeke a Terekia ki te kīngi o Papurōna. 4 Nā, i te iwa o ngā tau o tōna kīngitanga, i te tekau o ngā marama, i te tekau o ngā rā o te marama, ka tae mai a Nepukareha kīngi o Papurōna, a ia me tāna ope katoa ki Hiruhārama, ā, whakapaea ana e ia; ā, hangā ana e rātou ētahi taumaihi ā taka noa, hei whawhai atu ki reira. 5 Heoi, ka whakapaea te pā, ā tae noa ki te tekau mā tahi o ngā tau o Kīngi Terekia.

6 I te whā o ngā marama, i te iwa o ngā rā o te marama, ka tino nui te matekai o te pā, nā, kāhore he taro mā ngā tāngata o te whenua. 7 Kātahi ka pakaru te pā, rere ana ngā tāngata whawhai katoa, puta ana i roto i te pā i te pō, nā te ara o te kūwaha i waenganui o ngā taiepa e rua, nā tērā i te kāri a te kīngi, i karapotia hoki te pā e ngā Karari; ā, haere ana rātou nā te ara o te Arapa. 8 Otiia, i whāia te kīngi e te ope o ngā Karari, ā, hopukia ana a Terekia ki ngā mānia i Heriko; ā, i marara noa atu tāna ope katoa i tōna taha.

9 Nā, ka mau rātou ki te kīngi, ā, kawea ana ki te kīngi o Papurōna, ki Ripira i te whenua o Hāmata; ā, whakaputaia ana e ia te whakawā mōna. 10 Nā, tukitukia ana e te kīngi o Papurōna ngā tama a Terekia i tāna tirohanga; i tukitukia anō e ia ngā rangatira katoa o Hūrā ki Ripira. 11 Nā, tīkarohia ana e ia ngā kanohi o Terekia; ā, herea ana ia e te kīngi o Papurōna ki te mekameka, kawea ana ki Papurōna, makā ana ki te whare herehere, ā taea noatia te rā i mate ai ia.

12 Nā, i te rima o ngā marama, i te tekau o ngā rā o te marama – ko te tekau mā iwa hoki ia o ngā tau o Kīngi Nepukareha kīngi o Papurōna – ka haere mai a Neputarārana rangatira o ngā kaitiaki, he tangata tū i te aroaro o te kīngi o Papurōna, ki Hiruhārama. 13 Nā, tahuna ake e ia te whare o Ihowā, me te whare o te kīngi; ā, tahuna ana e ia ki te ahi ngā whare katoa o Hiruhārama, ngā whare katoa hoki o te hunga nunui. 14 Nā, ka wāwāhia e te ope katoa o ngā Karari, e tā te rangatira o ngā kaitiaki, ngā taiepa katoa o Hiruhārama a whawhe noa. 15 Kātahi ka whakahekea atu e Neputarārana rangatira o ngā kaitiaki ētahi o ngā tino rawakore o te iwi, me ērā atu anō o te iwi i mahue ki te pā, me te iwi i papahoro atu, i taka atu ki te kīngi o Papurōna, me ngā mōrehu anō o taua huihui. 16 Engari i waiho e Neputarārana rangatira o ngā kaitiaki ētahi o ngā tino rawakore o te whenua hei kaimahi wāina, hei paruauru.

17 Nā, ko ngā pou parāhi i te whare o Ihowā, ko ngā tūranga me te moana parāhi i te whare o Ihowā, wāwāhia ana e ngā Karari, ā, maua atu ana e rātou te parāhi katoa o aua mea ki Papurōna. 18 I maua atu anō e rātou ngā pāta, ngā koko pungarehu, ngā kutikuti rama, ngā peihana, ngā koko, me ngā oko parāhi katoa mō ā rātou mahi tapu. 19 Ko ngā kapu, ko ngā paepae ngārahu, ko ngā peihana, ko ngā pāta, ko ngā tūranga rama, ko ngā koko, ko ngā oko, ko ngā mea i hangā ki te kōura, he kōura, ko ngā mea i hangā ki te hiriwa, he hiriwa, i maua katoatia atu e te rangatira o ngā kaitiaki.

20 Nā, ko ngā pou e rua, ko te moana kotahi, ko ngā pūru parāhi kotahi tekau mā rua i raro i ngā tūranga, i hangā nei e Kīngi Horomona mō te whare o Ihowā; kāhore he pāunatanga o te parāhi o ēnei oko katoa. 21 Nā, ko ngā pou, kotahi tekau mā waru whatīanga te tiketike o te pou kotahi; tekau mā rua hoki ngā whatīanga o te aho hei pae mōna; nā, ko te mātotoru, e whā ngā ringa; he tuwhera a roto. 22 Ā, ko te whakapaipai o runga he parāhi; ko te tiketike o te whakapaipai kotahi, e rima ngā whatīanga, he parāhi katoa te mea i whiria me ngā pamekaranete i tētahi taha o te whakapaipai, i tētahi taha. Rite tonu hoki ki ēnei o te rua o ngā pou, me ngā pamekaranete anō. 23 Nā, e iwa tekau mā ono ngā pamekaranete o ngā taha; ā, ko ngā pamekaranete katoa i te mea i whiria, kotahi te rau, ā whawhe noa.

24 Nā, tangohia ana e te rangatira o ngā kaitiaki a Heraia, te tino tohunga, me te tohunga tuarua, me Tepania, me ngā kaitiaki tokotoru o te kūwaha. 25 I tangohia hoki e ia i roto i te pā tētahi rangatira o ngā tāngata whawhai, tokowhitu hoki nō te aroaro pū ake o te kīngi, he hunga i rokohanga ki roto ki te pā; me te kaituhituhi a te rangatira ope, ko ia nei te kaihuihui i ngā tāngata o te whenua; e ono tekau hoki ngā tāngata o te iwi o te whenua, he hunga i rokohanga e ia ki roto ki te pā. 26 Nā, ka mau a Neputarārana rangatira o ngā kaitiaki ki a rātou, kawea ana ki te kīngi o Papurōna ki Ripira. 27 Nā, patua iho rātou e te kīngi o Papurōna, whakamatea iho ki Ripira, ki te whenua o Hāmata. Heoi, whakahekea atu ana a Hūrā i tōna oneone.

28 Ko te hunga tēnei i whakaraua atu e Nepukareha; i te whitu o ngā tau, e toru mano e rua tekau mā toru ngā Hūrai; 29 i te tekau mā waru o ngā tau o Nepukareha, e waru rau e toru tekau mā rua ngā tāngata i whakaraua atu e ia i Hiruhārama; 30 i te rua tekau mā toru o ngā tau o Nepukareha, e whitu rau e whā tekau mā rima ngā tāngata o ngā Hūrai i whakaraua atu e Neputarārana, e te rangatira o ngā kaitiaki. Ko aua tāngata katoa e whā mano e ono rau.

31 Nā, i te toru tekau mā whitu o ngā tau o te whakahekenga atu o Iehoiakini kīngi o Hūrā, i te tekau mā rua o ngā marama, i te rua tekau mā rima o ngā rā o te marama, ka whakaarahia e Ewiri Meroraka kīngi o Papurōna, i te tau tuatahi i kīngi ai ia, te māhunga o Iehoiakini kīngi o Hūrā whakaputaina ana ia e ia i roto i te whare herehere; 32 ā, kōrero pai ana ia ki a ia, nekehia ake ana e ia tōna torōna ki runga ake i te torōna o ngā kīngi i tōna taha i Papurōna. 33 Kākahuria ana e ia he kākahu kē i ōna kākahu o te herehere, ā, kai taro ana ia i tōna aroaro i ngā rā katoa i ora ai ia. 34 Nā, ko tāna kai he kai i hōmai tonu e te kīngi o Papurōna māna, he mea mō tēnei rā, mō tēnei rā, ā taea noatia te rā o tōna matenga, i ngā rā katoa i ora ai ia.

1 *2 Kung 24:18f, 2 Krön 36:11f, Jer 37:1f. Sidkia var tjugoett år när han blev kung och han regerade elva år*52:1Sidkia … elva år597-587 f Kr. Sidkia betyder "Herren är min rättfärdighet". Se även 2 Krön 36:11f. i Jerusalem. Hans mor hette Hamital och hon var dotter till Jeremia från Libna.

2 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som Jojakim hade gjort. 3 *Hes 17:15. Det var på grund av Herrens vrede som detta skedde med Jerusalem och Juda tills han förkastade dem från sitt ansikte. Och Sidkia gjorde uppror mot Babels kung. 4 *2 Kung 25:1f, Jer 39:1f, Hes 24:1f. På tionde dagen i den tionde månaden av Sidkias nionde regeringsår kom Babels kung Nebukadressar med hela sin här till Jerusalem och belägrade staden. De byggde en belägringsmur runt omkring den. 5 Staden var belägrad ända till kung Sidkias elfte regeringsår.

6 Men på nionde dagen i den fjärde månaden*52:6fjärde månadenJuni-juli 587 f Kr. var svälten så stor i staden att folket i landet inte hade något att äta. 7 Staden stormades och allt krigsfolket flydde och drog ut ur staden under natten genom porten mellan de båda murarna, den port som ledde till den kungliga trädgården, medan kaldeerna låg runt omkring staden. De tog vägen mot Hedmarken.

8 Men kaldeernas här förföljde kungen och hann upp Sidkia på Jerikos hedmarker, sedan hela hans här hade övergett honom och skingrats. 9 Kaldeerna grep kungen och förde honom till den babyloniske kungen i Ribla i Hamats land. Där uttalade denne sin dom över honom. 10 *2 Kung 25:7, Jer 39:6f. Och Babels kung lät avrätta Sidkias barn inför hans ögon. Dessutom lät han också avrätta alla Juda furstar i Ribla. 11 På Sidkia själv lät han sticka ut ögonen och lät fängsla honom med kopparkedjor. Den babyloniske kungen förde honom till Babel och lät honom sitta i fängelse ända till hans dödsdag.

12 På tionde dagen i den femte månaden av den babyloniske kungen Nebukadressars nittonde regeringsår kom den babyloniske kungens tjänare Nebusaradan, som var överste för livvakterna, till Jerusalem. 13 Han brände Herrens hus och det kungliga palatset. Alla hus i Jerusalem, alla de förnämas hus, brände han i eld. 14 Alla murar runt omkring Jerusalem bröts ner av hela den här av kaldeer som översten för livvakterna hade med sig. 15 En del av de fattigaste bland folket och den del av folket som var kvar i staden och de överlöpare som hade gått över till Babels kung, liksom den övriga hopen som fanns kvar, dem förde Nebusaradan, översten för livvakterna, bort i fångenskap. 16 Men av de fattigaste i landet lämnade Nebusaradan, översten för livvakterna, kvar några att sköta vingårdarna och åkrarna.

17 *Jer 27:19f. Kopparpelarna i Herrens hus, tvättställen och kopparhavet i Herrens hus slog kaldeerna sönder och förde all kopparn till Babel. 18 Och askkärlen, skovlarna, knivarna och alla kopparkärl som hade använts vid gudstjänsten tog de med sig. 19 Likaså tog översten för livvakterna faten, fyrfaten, offerskålarna, askkärlen, ljusstakarna, de andra skålarna och bägarna, allt som var av rent guld eller av rent silver. 20 *1 Kung 7:15f, 47. Vad gäller de två pelarna, havet som var ett enda och de tolv kopparoxarna under, det som kung Salomo hade låtit göra till Herrens hus, så kunde kopparn i alla dessa föremål inte vägas. 21 *2 Krön 3:15f. Vad pelarna angår var den ena pelaren arton alnar hög och en tolv alnar*52:21arton ... tolv alnarNästan 9 meter och 6 meter (se 1 Kung 7:15f). lång tråd mätte omfånget. Den var fyra fingrar tjock och ihålig. 22 Ovanpå den var ett pelarhuvud av koppar, och detta pelarhuvud var fem alnar högt och ett flätverk och granatäpplen fanns på pelarhuvudet runt omkring, allt av koppar. Likadant var det på den andra pelaren också med granatäpplen. 23 Granatäpplena var nittiosex utåt, men tillsammans var granatäpplena på flätverket runt omkring etthundra.

24 Översten för livvakterna tog översteprästen Seraja och Sefanja, prästen närmast under honom, likaså de tre som höll vakt vid dörren. 25 Och från staden tog han en hovman, den som var anförare för krigsfolket, och sju av kungens närmaste män som påträffades i staden. Likaså tog han överbefälhavarens skrivare, som brukade skriva ut folket i landet till krigstjänst, och 60 andra män av landets folk som påträffades i staden. 26 Dessa tog Nebusaradan, översten för livvakterna, och förde dem till den babyloniske kungen i Ribla. 27 Och Babels kung lät avrätta dem där, i Ribla i Hamats land. Så blev Juda bortfört från sitt land.

28 Antalet av dem som Nebukadressar förde bort var i det sjunde året 3 023 judar 29 och i Nebukadressars artonde regeringsår*52:28fsjunde … artonde regeringsårÅr 598 och 587 f Kr (se 2 Kung 24 och 25). 832 personer från Jerusalem. 30 I Nebukadressars tjugotredje regeringsår*52:30Nebukadressars tjugotredje regeringsårÅr 582 f Kr. förde Nebusaradan, översten för livvakterna,*52:30livvakternaAnnan översättning: "slaktarna" eller "kockarna" (föråldrad titel). bort 745 personer. Hela antalet utgjorde 4 600 personer.

31 *2 Kung 25:27f. Men i det trettiosjunde året*52:31trettiosjunde året ... tolfte månaden på tjugofemte dagen22 mars 561 f Kr. sedan Juda kung Jojakin hade blivit bortförd i fångenskap, i tolfte månaden på tjugofemte dagen i månaden, tog Babels kung Evil-Merodak*52:31Evil-MerodakPå babyloniska Amel-Marduk, "Marduks man". Regerade 562-560 f Kr och ändrade på många av sin far Nebukadnessars beslut. På hebreiska kan evíl också översättas "dåre". – samma år han blev kung – Jojakin, Juda kung, till nåder och förde honom ut ur fängelset. 32 Han talade vänligt med honom och gav honom främsta platsen bland de kungar som var hos honom i Babel. 33 *2 Sam 9:7f, 1 Kung 2:7. Han fick lägga av sin fångdräkt och ständigt äta vid kungens bord så länge han levde. 34 Ett fast underhåll*52:34Ett fast underhållJuda kung Jojakin finns omnämnd i babyloniska ransoneringslistor från Nebukadnessars tid. fick han från kungen i Babel, visst för varje dag, ända till sin dödsdag, så länge han levde.