1 Ko te kupu i puta mai ki a Heremaia, he mea nā Ihowā, i te tekau o ngā tau o Terekia kīngi o Hūrā, arā i te tekau mā waru o ngā tau o Nepukareha. 2 Nā, i taua wā e whakapaea ana a Hiruhārama e te taua a te kīngi o Papurōna, ā, ko Heremaia poropiti kua oti te tūtaki ki roto ki te marae o te whare herehere i te whare o te kīngi o Hūrā.

3 Nā, Terekia hoki, nā te kīngi o Hūrā ia i tūtaki; i mea tērā, "He aha koe i poropiti ai, i kī ai: ‘Ko te kupu tēnei a Ihowā: Nanā, ka hoatu e ahau tēnei pā ki te ringa o te kīngi o Papurōna, ā, ka horo i a ia. 4 Ā, ko Terekia kīngi o Hūrā, e kore e mawhiti i te ringa o ngā Karari, engari, ka tukua pūtia ia ki te ringa o te kīngi o Papurōna, ā, ka kōrero ia ki a ia he māngai ki te māngai, ā, e kite hoki ōna kanohi i ōna kanohi. 5 Ā, ka ārahina e ia a Terekia ki Papurōna, ā, ki reira ia noho ai, kia tae atu rā anō ahau ki te tirotiro i a ia, e ai tā Ihowā; ahakoa whawhai koutou ki ngā Karari, e kore e taea e koutou?’ "

6 Nā, ka mea a Heremaia, "I puta mai te kupu a Ihowā ki ahau, i mea ia: 7 Nanā, tērā e tae mai ki a koe a Hanamēre tama a Harumu, a tōu matua kēkē, ā, ka mea, ‘Māu e hoko tāku māra i Anatoto; kei a koe nā hoki te tikanga o te utu whakahoki.’

8 "Nā, ka haere mai ki ahau a Hanamēre tama a tōku matua kēkē, ka pērā me tā Ihowā i kī ai, ki te marae o te whare herehere, ā, ka mea ki ahau, ‘Tēnā koa, hokona tāku māra i Anatoto, i te whenua o Pineamine; kei a koe hoki te tikanga o taua wāhi, māu anō te utu e hoki ai; hokona māu.’

"Kātahi ahau ka mōhio, he kupu tēnei nā Ihowā, 9 nā, ka hokona e ahau te māra a Hanamēre tama a tōku matua kēkē, tērā i Anatoto, ā, pāunatia atu ana e ahau te moni māna, arā tekau mā whitu ngā hekere hiriwa. 10 Nā, ka tuhituhi ahau ki te pukapuka, hīri rawa, karangatia ana ngā kaititiro, ā, pāunatia atu ana e ahau te moni māna ki te pāuna. 11 Nā, ka mau ahau ki te pukapuka o te hoko, ki te mea hīri i rite nei ki tā te ture, ki tā ngā tikanga, ā, ki te mea hīrikore; 12 ā, hoatu ana e ahau te pukapuka o te hoko ki a Paruku tama a Neria, tama a Maaheia i te tirohanga anō a Hanamēre tama a tōku matua kēkē, i te tirohanga hoki a ngā kaititiro i tuhituhia ai te pukapuka o te hoko, i te tirohanga anō hoki a ngā Hūrai katoa e noho ana i te marae o te whare herehere.

13 "Nā, ka whakahau ahau ki a Paruku i ō rātou aroaro, i mea atu ahau: 14 ‘Ko te kupu tēnei a Ihowā o ngā mano, a te Atua o Īharaira: Maua atu ēnei pukapuka, tēnei pukapuka o te hoko, te mea hīri me tēnei pukapuka hīrikore, whaowhina ki te oko oneone; kia maha ai ngā rā e mau ai. 15 Ko te kupu hoki tēnei a Ihowā o ngā mano, a te Atua o Īharaira: Tērā ngā whare, ngā māra, me ngā māra wāina ka hokohokona anō ā muri nei ki tēnei whenua.’ "

16 "Nā, i muri i tāku hoatutanga i te pukapuka o te hoko ki a Paruku tama a Neria, ka īnoi ahau ki a Ihowā, ka mea:

17 "Auē, e te Ariki, e Ihowā! Nanā, kua hangā e koe te rangi me te whenua, nā tōu kaha nui, nā tōu ringa mārō. Kāhore he mea e pakeke ki a koe. 18 He mahi aroha nei tāu ki ngā mano, e utua ana e koe te kino o ngā mātua ki roto ki te uma o ā rātou tamariki i muri i a rātou; ko tōna ingoa ko te Atua nui, ko te Atua mārohirohi, ko Ihowā o ngā mano. 19 He nui ki te whakaaro, he kaha ki te mahi. E tuwhera ana hoki ōna kanohi ki ngā ara katoa o ngā tama a te tangata; he mea kia rite ai ki tōna ara ake, ki ngā hua o āna mahi, ngā mea e hoatu ai ki tēnei, ki tēnei. 20 Nāu nei i hōmai ngā tohu me ngā mea whakamīharo ki te whenua o Īhipa, ā taea noatia tēnei rā, i roto i a Īharaira, i ērā atu hoki; ā, meinga ana e koe he ingoa mōu, pēnei i tēnei ināianei. 21 Nāu nei hoki i kawe mai tāu iwi, a Īharaira, i te whenua o Īhipa i runga i ngā tohu, i ngā mea whakamīharo, i te ringa kaha, i te tākakau mārō hoki, i te wehi nui; 22 ā, hōmai ana e koe ki a rātou tēnei whenua i oati ai koe ki ō rātou mātua ka hōmai ki a rātou, he whenua e rerengia ana e te waiū, e te honi. 23 Nā, haere mai ana rātou, ā, riro ana a konei i a rātou; heoi kīhai rātou i rongo ki tōu reo, kīhai hoki i haere i runga i tāu ture; kīhai rawa i mahia e rātou tētahi o ngā mea i whakahaua e koe ki a rātou kia mahia. Koia i meinga ai e koe tēnei kino katoa kia pā ki a rātou.

24 "Nanā, ngā puke, kua tae mai rātou ki te pā, kia horo ai; ā, ka hoatu te pā ki te ringa o ngā Karari e whawhai nei ki konei, nā te hoari hoki, nā te hemokai, nā te mate urutā; ā, ko tāu i kōrero rā, kua rite; nanā, e kite nei koe. 25 Heoi, kua mea mai nā koe, e te Ariki, e Ihowā, ki ahau, ‘Hokona te māra māu ki te moni, whakatūria anō ngā kaititiro’ – kāhore ia, kua tukua te pā ki te ringa o ngā Karari."

26 Kātahi ka puta mai te kupu a Ihowā ki a Heremaia; i mea ia: 27 "Nanā, ko Ihowā ahau, ko te Atua o ngā kikokiko katoa. Tērā rānei tētahi mea e pakeke rawa ki ahau? 28 Heoi, ko te kupu tēnei a Ihowā: Nanā, ka hoatu e ahau tēnei pā ki te ringa o ngā Karari, ki te ringa o Nepukareha kīngi o Papurōna, ā, ka horo i a ia, 29 ā, ka haere mai ngā Karari e whawhai nei ki tēnei pā, ka tahu i tēnei pā ki te ahi, ka wera hoki i a rātou, me ngā whare i tahu whakakakara ai rātou i runga i ngā tuanui ki a Paara, i ringihia ai hoki ngā ringihanga ki ngā atua kē, hei whakapātaritari i ahau.

30 "Nō te mea ko ngā tamariki a Īharaira rātou ko ngā tamariki a Hūrā, he kino kau tā rātou i mahi ai i tāku tirohanga, nō tō rātou tamarikitanga ake anō; he whakapātaritari kau hoki tā ngā tamariki a Īharaira i ahau ki te mahi a ō rātou ringa, e ai tā Ihowā. 31 Ko te āhua hoki o tēnei pā ki ahau he mea whakaoho i tōku riri, i tōku weriweri, nō te rā i hangā ai e rātou ā tae noa mai ki tēnei rā; kia nekehia i atu rā anō e ahau i tōku aroaro; 32 mō te kino katoa a ngā tamariki a Īharaira rātou ko ngā tamariki a Hūrā, i mahia nei e rātou hei whakapātaritari i ahau – e rātou, e ō rātou kīngi, e ō rātou rangatira, e ō rātou tohunga, e ō rātou poropiti, e ngā tāngata o Hūrā, e ngā tāngata hoki o Hiruhārama. 33 Ā, kua parea mai e rātou te kōhamo, kāhore te kanohi ki ahau; ā, ahakoa nāku rātou i whakaako, moata ai i te ata me te ako i a rātou, kīhai rātou i rongo, i manako ki te ako. 34 Heoi, whakatūria ana e rātou ā rātou mea whakarihariha ki te whare i huaina nei tōku ingoa mō reira, whakapokea iho. 35 Ā, hangā ana e rātou ngā wāhi tiketike o Paara, ērā i te raorao o te tama a Hinomo, kia meinga ai ā rātou tama, me ā rātou tamāhine, kia tika i roto i te ahi ki a Moreke; he mea kīhai i whakahaua e ahau, kīhai hoki i puta ake i tōku ngākau, kia mahia e rātou tēnei mea whakarihariha e hara ai a Hūrā.

36 "Mō reira ko te kupu tēnei ināianei a Ihowā, a te Atua o Īharaira mō tēnei pā, e kī nā koutou, ‘Ka tukua ki te ringa o te kīngi o Papurōna’; mā te hoari, mā te hemokai, mā te mate urutā: 37 Nanā, ka kohikohia mai rātou e ahau i ngā whenua katoa i peia atu nei rātou e ahau ki reira, i tōku riri, i tōku weriweri, i te āritarita nui; ka whakahokia mai anō rātou e ahau ki tēnei wāhi, ā, ka meinga kia noho hūmārie. 38 Ā, ko rātou hei iwi māku, ko ahau hoki hei Atua mō rātou. 39 Ā, ka hoatu e ahau he ngākau kotahi ki a rātou, he ara kotahi, kia wehi ai rātou i ahau ā ake ake; hei pai mō rātou, mō ā rātou tamariki hoki i muri i a rātou. 40 Ka whakaritea anō e ahau he kawenata mau tonu ki a rātou: he mea kore e whakatahuritia atu e ahau i a rātou, kia mahia he pai ki a rātou; ā, ka hoatu e ahau tōku wehi ki ō rātou ngākau, kei whakarere rātou i ahau. 41 Āe rā, ka koa ahau ki a rātou hei mea i te pai ki a rātou, ā, he pono ka whakapaua tōku ngākau, ka whakapaua hoki tōku wairua ki te whakatō a rātou ki tēnei whenua i runga i te pono.

42 "Nō te mea ko te kupu tēnei a Ihowā: Ka pērā i tāku kawenga i tēnei kino nui katoa ki runga ki tēnei iwi, waihoki ka kawea e ahau ki runga ki a rātou te pai katoa i kōrerotia e ahau mō rātou. 43 Ka hokohokona anō he māra ki tēnei whenua, e kī nā koutou mō reira, ‘He ururua, tē ai he tangata, he kararehe rānei; kua hoatu ki te ringa o ngā Karari.’ 44 Ka hokona e te tangata he māra ki te moni, ka tuhituhia anō he pukapuka, ka hīritia, ka whakatūria ngā kaititiro, i te whenua o Pineamine, i ngā taha o Hiruhārama, i ngā pā hoki o Hūrā, i ngā pā o te whenua pukepuke, i ngā pā o ngā raorao, i ngā pā hoki o te tonga; nō te mea ka whakahokia mai rātou e ahau i te whakarau, e ai tā Ihowā."

1 *Jer 25:1, 39:1f. Detta ord kom från Herren till Jeremia i Juda kung Sidkias tionde regeringsår*32:1Sidkias tionde regeringsårÅr 588 f Kr., som var Nebukadressars artonde regeringsår. 2 *2 Kung 25:1f, Jer 37:21, 38:13. Vid den tiden belägrade den babyloniske kungens här Jerusalem, och profeten Jeremia var instängd på vaktgården*32:2instängd på vaktgårdenHit flyttades Jeremia upp från fängelsehålan (37:15f). i Juda kungs hus. 3 *Jer 21:7, 27:6, 34:2f, 38:3. Juda kung Sidkia hade låtit spärra in honom där och sagt: "Hur vågar du profetera och säga: Så säger Herren: Se, jag ska ge denna stad i den babyloniske kungens hand och han ska inta den. 4 *2 Kung 25:7, Jer 34:3, 38:23, 39:5, 52:9f. Och Juda kung Sidkia ska inte komma undan kaldeerna, utan han ska överlämnas i den babyloniske kungens våld och tvingas tala med honom ansikte mot ansikte och se honom öga mot öga. 5 Han ska föra Sidkia till Babel, och där ska han stanna tills jag tar mig an honom, säger Herren. Och när ni strider mot kaldeerna ska ni inte ha någon framgång."

6 Jeremia sade: "Herrens ord kom till mig. Han sade: 7 *3 Mos 25:24f, Rut 4:3f. Se, Hanamel, din farbror Shallums son, ska komma till dig och säga: Köp min åker i Anatot, för du har inlösningsrätt*32:7inlösningsrättRätt och skyldighet att som "återlösare" köpa en släktings mark så att den bevarades inom samma stam (se 3 Mos 25:25f, Rut 4:3f). att köpa den."

8 Och min farbrors son Hanamel kom till mig på vaktgården, som Herren hade sagt, och sade till mig: "Köp min åker i Anatot i Benjamins land, för du har arvsrätt och inlösningsrätt till den. Köp den därför åt dig." Då förstod jag att det var Herrens ord, 9 och jag köpte åkern i Anatot av min farbrors son Hanamel och vägde upp pengarna åt honom, sjutton siklar silver*32:9sjutton siklar silverDrygt 170 gram, värdet för ett par tusen kvadratmeter enligt 3 Mos 27:16.. 10 Jag skrev ett köpebrev och satte sigill på det, tillkallade vittnen och vägde upp pengarna på en våg. 11 Och jag tog köpebrevet, både det förseglade brevet med avtalet och villkoren samt det öppna brevet. 12 Jag gav köpebrevet till Baruk, son till Neria*32:12Baruk, son till NeriaJeremias närmaste medhjälpare och sekreterare. Vad som troligen är hans personliga sigill finns bevarat till i dag. Även hans bror Seraja hjälpte Jeremia (51:59)., son till Mahaseja, i närvaro av min släkting Hanamel och vittnena som hade skrivit under köpebrevet och alla andra judar som fanns på vaktgården. 13 Och jag befallde Baruk i deras närvaro och sade: 14 "Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Ta dessa brev, både det förseglade köpebrevet och det öppna brevet, och lägg dem i ett lerkärl så att de bevaras under lång tid. 15 För så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Än en gång ska man köpa hus och åkrar och vingårdar i detta land."

16 När jag hade gett köpebrevet till Baruk, Nerias son, bad jag till Herren och sade: 17 *1 Mos 18:14, Ps 115:3, Jer 27:5, Luk 1:37, Apg 4:24. "O, Herre Gud, se, du har gjort himmel och jord med din stora kraft och din uträckta arm. För dig är ingenting omöjligt. 18 *2 Mos 20:5f, 34:7, 5 Mos 5:9, Ps 145:3, Jer 10:16. Du visar nåd mot tusenden och bestraffar fädernas missgärning på deras barn efter dem, du store och väldige Gud: Herren Sebaot är hans namn. 19 *2 Krön 6:30, Job 34:21, Ps 33:14f, 62:13, Ords 5:21, Jer 10:6, 16:17, 17:10. Du är stor i råd och mäktig i gärningar. Dina ögon vakar över människornas alla vägar för att ge åt var och en efter hans vägar, efter frukten av hans gärningar.

20 *Ps 78:43f, 105:27f. Du gjorde tecken och under i Egyptens land och gör så än i dag, både med Israel och med andra människor, och du har gjort dig ett namn som är detsamma än i dag. 21 *2 Mos 6:6, 13:3, 14, 32:11, 5 Mos 4:34, 7:19, 26:8, 2 Sam 7:23, 1 Krön 17:21. Du förde ditt folk Israel ut ur Egyptens land med tecken och under, med stark hand och uträckt arm och genom stor skräck. 22 *Ps 105:9f, Jer 11:5. Och du gav dem detta land som du med ed hade lovat deras fäder att ge dem, ett land som flödar av mjölk och honung. 23 De kom och tog det i besittning, men de lyssnade inte till din röst och vandrade inte efter din lag. De gjorde ingenting av allt det du hade befallt dem att göra. Därför lät du all denna olycka drabba dem.

24 *Jer 20:5, 27:8, 52:5f, Hes 14:21, 21:22. Se hur belägringsvallarna*32:24belägringsvallarnaSluttande ramper upp mot stadsmurens topp (finns bevarade t ex i Lakish). närmar sig staden för att inta den, och genom svärd, svält och pest är staden given i de kaldeiska belägrarnas hand. Vad du har talat har nu skett, du ser det själv. 25 Men fastän staden är given i kaldeernas hand säger du, Herre Gud, till mig: Köp dig åkern för pengar och ta vittnen på det!"

26 Då kom Herrens ord till Jeremia. Han sade: 27 *4 Mos 16:22, Ps 115:3, Luk 1:37. "Se, jag är Herren, allt kötts Gud. Skulle något vara omöjligt för mig? 28 Därför säger Herren så: Jag ger denna stad i kaldeernas och den babyloniske kungen Nebukadressars hand, och han ska inta den. 29 *Jer 19:13, 21:10, 39:8, 52:13. Kaldeerna som belägrar staden ska komma och tända eld på den och bränna upp den tillsammans med de hus där man har tänt rökelse på taken åt Baal och väckt min vrede genom att utgjuta dryckesoffer åt andra gudar.

30 För ända från sin ungdom har Israels barn och Juda barn bara gjort det som är ont i mina ögon. Israels barn har inte gjort annat än väckt min vrede med sina händers verk, säger Herren. 31 För ända från den dag då denna stad byggdes och till nu har den varit orsak till vrede och harm för mig.

Därför måste jag förkasta den från mitt ansikte 32 *Neh 9:34, Jes 1:4, Jer 2:26f, Dan 9:8. för all ondska som Israels barn och Juda barn med sina kungar, furstar, präster och profeter liksom Juda män och Jerusalems invånare har gjort för att väcka min vrede. 33 *Jer 2:30, 7:13, 44:16, Sak 7:11. De vände ryggen till mig och inte ansiktet, och fastän de gång på gång blev undervisade ville de inte höra och ta emot tillrättavisning. 34 *2 Kung 21:4f, Jer 7:30f, 23:11. De satte upp sina vidriga avgudar*32:34avgudarSattes upp i templet av Manasse (ca 697-642 f Kr). Se 2 Kung 21:7, 2 Krön 33:7. i det hus som är uppkallat efter mitt namn och orenade det. 35 *3 Mos 18:21, Ps 106:37f, Jer 7:31, 19:5, Hes 16:20. Och baalshöjderna i Hinnoms sons dal byggde de upp för att offra sina söner och döttrar åt Molok, fastän jag aldrig hade befallt dem att göra något så avskyvärt eller ens tänkt mig det. Så lockade de även Juda till synd.

36 Därför säger nu Herren, Israels Gud, om denna stad, som ni säger är given i den babyloniske kungens hand genom svärd, svält och pest: 37 *5 Mos 30:3, Ps 106:47, Jes 11:11f, Jer 30:10f, 16f, Sak 14:11. Se, jag ska samla dem ur alla de länder dit jag fördrivit dem i min harm, vrede och stora förbittring, och jag ska föra dem tillbaka till denna plats och låta dem bo här i trygghet. 38 *Jer 24:7, 30:22, 31:33, Hebr 8:10. De ska vara mitt folk och jag ska vara deras Gud. 39 *2 Krön 30:12, Hes 11:19f, 36:26. Jag ska ge dem alla ett och samma hjärta och lära dem en och samma väg så att de alltid fruktar mig, för att det ska gå väl för dem och deras barn efter dem. 40 *Jes 54:10, 55:3, Jer 31:31f, 50:5, Rom 2:15. Jag ska sluta ett evigt förbund med dem så att jag inte vänder mig ifrån dem och slutar att göra dem gott, och jag ska lägga fruktan för mig i deras hjärtan så att de inte viker av från mig. 41 *5 Mos 30:9, Jer 31:28, Hos 2:23, Amos 9:15. Jag ska glädja mig över dem och göra dem gott och plantera dem i detta land med trofasthet, av hela mitt hjärta och hela min själ.

42 *Jer 18:7f, 31:28, 33:14, Sak 8:14f. För så säger Herren: Liksom jag låtit all denna stora olycka komma över detta folk, så ska jag också låta allt det goda som jag lovat dem komma över dem. 43 Man ska köpa åkrar i detta land som ni säger är en ödemark utan människor och djur, given i kaldeernas hand. 44 *Jer 29:14. Åkrar ska köpas för pengar och man ska skriva och försegla köpebrev och tillkalla vittnen i Benjamins land, i Jerusalems omgivningar och i Juda städer, liksom i Bergsbygdens, Låglandets och Negevs städer. För jag ska göra slut på deras fångenskap, säger Herren."