1 Ko te kupu tēnei a Ihowā:

"Nanā, ka whakaarahia e ahau he hau whakamōtī mō Papurōna,

mō te hunga hoki e noho ana i Repekamai.

2 Ka ungā anō e ahau he kaitītaritari ki Papurōna,

ā, ka tītaria e rātou;

ka meinga tōna whenua kia takoto kau.

Nō te mea i te rā o te hē

ka tatau rātou ki a ia i tētahi taha, i tētahi taha.

3 Kaua te kaikōpere e whakapiko i tāna kōpere,

kaua anō hoki ia e whakarewa ake i a ia me te pukupuku ki runga i a ia.

Kaua āna taitama e tohungia;

whakangaromia rawatia e koutou tāna ope katoa.

4 Nā, ka hinga ngā tūpāpaku ki te whenua o ngā Karari,

he mea wero ki ōna ara.

5 Kāhore hoki a Īharaira i whakarērea, kāhore anō hoki a Hūrā,

e tōna Atua, e Ihowā o ngā mano;

ahakoa kei te kapi tō rātou whenua

i te hara ki te Mea Tapu o Īharaira.

6 "Rere atu i roto o Papurōna,

e kuhu he tangata i tōna wairua, i tōna.

Kei hātepea atu koutou i roto i tōna hē;

nō te mea ko te wā tēnei o tā Ihowā rapu utu;

ka rite tāna utu ki a ia.

7 He kapu kōura a Papurōna i roto i te ringa o Ihowā,

nāna i haurangi ai te whenua katoa.

Kua inumia tōna wāina e ngā iwi;

nā reira ka haurangi ngā iwi.

8 Inamata kua taka a Papurōna, kua pakaru.

E tangi ki a ia!

E mau i te pama mō tōna mamae;

me kore noa ia e taea te rongoā.

9 " ‘Tērā e rongoātia e mātou a Papurōna,

heoi kīhai ia i ora;

whakarērea ia, ka haere tātou ki tōna whenua, ki tōna whenua;

nō te mea kua tutuki atu tōna whakawā ki te rangi,

kua rewa ake ki ngā kapua rā anō.

10 " ‘Kua whakaputaina e Ihowā tō tātou tika;

haere mai, kia kōrerotia e tātou

te mahi a Ihowā, a tō tātou Atua ki Hiona.’

11 "Whakakoia ngā pere!

Puritia ngā whakangungu rākau, kia mau!

Kua whakaohongia e Ihowā te wairua o ngā kīngi o ngā Meri;

he tikanga hoki tāna mō Papurōna kia whakangaromia.

Nō te mea he rapunga utu tēnei nā Ihowā,

he rapunga utu mō tōna temepara.

12 Whakaarahia he kara ki ngā taiepa o Papurōna;

whakakahangia ngā kaitiaki;

whakaritea ngā kaitiaki;

whakatakotoria ngā pehipehi!

Kua takoto hoki i a Ihowā,

kua oti anō i a ia tāna i kōrero ai mō ngā tāngata o Papurōna.

13 E te wahine e noho nā i runga i ngā wai maha,

he maha nei ōu taonga,

kua tae mai tōu whakamutunga,

te rūri mō tōu apo taonga.

14 Kua oatitia e Ihowā o ngā mano tōna oranga, kua mea:

He pono ka whakakīia koe e ahau ki te tangata, kei te huhu te rite;

ā, ka hāmama rātou ki a koe.

15 "Nāna i hanga te whenua, nā tōna kaha;

ko te ao nāna i whakapūmau, nā ōna whakaaro nui;

ko ngā rangi nā tōna mātauranga i hora.

16 Kia puaki tōna reo, ka haruru ngā wai i ngā rangi,

ka meinga e ia ngā kohu kia piki ake i ngā pito o te whenua.

E hangā ana e ia ngā uira me te ua,

e whakaputaina mai ana te hau i roto i ōna whare taonga.

17 "Ka pōauau katoa te tangata, ka kore he mōhio;

whakamā iho ngā kaiwhakarewa kōura katoa i tāna whakapakoko.

He mea teka hoki tāna i whakarewa ai,

kāhore he manawa i roto i a rātou.

18 He horihori kau rātou, he mea pōhēhē;

ka ngaro rātou i te wā e tirotirohia ai rātou.

19 Kāhore e rite ki ērā te wāhi i a Hākopa;

ko ia hoki te kaiwhakaahua o ngā mea katoa;

ā, ko Īharaira te iwi o tōna kāinga tupu.

Ko Ihowā o ngā mano tōna ingoa."

20 "Ko koe tāku toki poutangata,

ko āku patu mō te whawhai;

hei wāwāhi koe māku mō ngā iwi,

hei whakamōtī māku mō ngā kīngitanga;

21 hei wāwāhi anō koe māku mō te hōiho rāua ko tōna kaieke;

hei wāwāhi koe māku mō te hāriata, mō te tangata anō i runga;

22 hei wāwāhi koe māku mō te tangata, mō te wahine;

hei wāwāhi koe māku mō te koroheke, mō te tamariki;

hei wāwāhi koe māku mō te taitama mō te taitamāhine;

23 hei wāwāhi koe māku mō te hēpara, mō tāna kāhui;

hei wāwāhi koe māku mō te kaiparau, mō āna kau hoki kua oti te ioka;

hei wāwāhi koe māku mō ngā rangatira, mō ngā ariki."

24 "Ka utua hoki e ahau a Papurōna, me ngā tāngata katoa o Karari mō tā rātou kino katoa i mea ai rātou ki Hiona i tā koutou tirohanga," e ai tā Ihowā.

25 "Nanā, hei hoariri ahau mōu, e te maunga whakamōtī,"

e ai tā Ihowā,

"e huna nā koe i te whenua katoa;

ā, ka totoro atu tōku ringa ki a koe,

ka hurihia iho koe i runga i ngā toka,

ā, ka meinga koe hei maunga kua oti te tahu.

26 Ā, e kore tētahi kōhatu e tangohia mai e rātou i a koe mō te kokonga,

tētahi kōhatu rānei mō ngā tūranga;

engari ka ururua koe ā ake ake,"

e ai tā Ihowā.

27 "Whakaarahia e koe he kara ki te whenua,

whakatangihia te tētere i roto i ngā iwi,

kia rite mai ngā iwi hei whawhai ki a ia,

kārangarangatia hei whawhai ki a ia ngā kīngitanga

o Ararata, o Mini, o Ahakenaha.

Whakaritea he rangatira hei mea ki a ia;

meinga ngā hōiho kia kōkiri ake ānō he tātarakihi pūhuruhuru.

28 Kia rite mai ngā iwi, ngā kīngi o ngā Meri,

ō rātou rangatira, ō rātou ariki,

me te whenua katoa anō o tōna kīngitanga hei whawhai ki a ia.

29 Nā, kei te wiri te whenua, kei te mamae;

nō te mea kei te tū tonu ngā whakaaro katoa o Ihowā mō Papurōna,

kia meinga te whenua o Papurōna hei ururua, tē ai he tangata.

30 Kua kāhore ngā mārohirohi o Papurōna e whawhai,

kei te noho rātou i roto i ō rātou wāhi kaha;

kua kore tō rātou kaha; kua rite rātou ki te wahine;

kua wera ōna nohoanga; kua whati ōna tūtaki.

31 Ka rere tētahi kaikōrero kia tūtaki ki tētahi,

tētahi karere hoki kia tūtaki ki tētahi,

hei whakaatu ki te kīngi o Papurōna

kua horo tōna pā i ngā taha katoa;

32 kua riro anō ngā whitinga,

kua wera ngā kākaho i te ahi,

ā, kua mataku ngā tāngata whawhai."

33 Ko te kupu hoki tēnei a Ihowā o ngā mano, a te Atua o Īharaira:

"Ko te rite i te tamāhine a Papurōna kei te patunga wīti

i te wā e takahia ai;

he wā iti ake,

ka tae ki te wā o tōna kotinga.

34 "Kua pau ahau i a Nepukareha kīngi o Papurōna,

kua pēpē ahau i a ia, kua meinga ahau e ia hei oko tahanga,

kua horomia ahau e ia ānō nā te tarakona,

whakakīia ana hoki e ia tōna kōpū ki āku kai reka;

kua makā ahau e ia ki waho.

35 Hei runga i Papurōna te tūkinotanga ki ahau, ki ōku kikokiko hoki,"

e ai tā te wahine o Hiona;

"Ā, hei runga i ngā tāngata o Karari ōku toto,"

e ai tā Hiruhārama.

36 Mō reira ko te kupu tēnei a Ihowā:

"Nanā, ka tohe ahau i tāu tohe,

ā, ka rapu ahau i ngā utu mōu;

ā, ka mimiti i ahau tōna moana,

ka maroke hoki ōna puna.

37 Ā, ka waiho a Papurōna hei pūranga,

hei nohoanga mō ngā kīrehe mohoao,

hei mīharotanga,

hei whakahīanga atu, tē ai he tangata.

38 Ka hāmama ngātahi rātou, ānō he raiona;

ka ngangara rātou ānō he kūao raiona.

39 Kia werawera rātou, ka takā e ahau he hākari mā rātou,

ā, ka whakahaurangitia rātou e ahau,

kia whakamanamana ai rātou,

kia moe ai i te moe roa, tē korikori," e ai tā Ihowā.

40 "Ka riro rātou i ahau ki raro, ānō he reme ki te patunga;

ānō he hipi toa i huihuia atu ki ngā koati toa.

41 "Taukiri e, kua horo a Hehaka,

kua huakina tatatia te whakamoemiti a te whenua katoa!

Taukiri e, kua waiho a Papurōna

hei ururua i roto i ngā iwi!

42 Kua tae ake te moana ki Papurōna;

kua taupokina ia e ōna ngaru maha.

43 Kua mōtī ōna pā,

he whenua waikore, he ururua,

e kore e nohoia e tētahi tangata,

e kore hoki tētahi tama a te tangata e tika nā reira.

44 Ka whiua hoki e ahau a Pere i Papurōna,

ka whakaputaina mai e ahau i roto i tōna māngai te mea i horomia e ia.

E kore anō ngā iwi e rere ā-wai mai ki a ia ā mua;

āe rā, ka hinga anō te taiepa o Papurōna.

45 "E tāku iwi, puta atu i roto i a ia!

Kāhaki koutou i a koutou, i tērā, i tērā,

i te mura o tō Ihowā riri.

46 Kei hopī ō koutou ngākau, kei wehi hoki koutou

ki te rongo meāke nei rangona ki te whenua –

nō te mea ka tae mai he rongo i tētahi tau,

ā, i muri i tēnā i tētahi atu tau

ka tae mai anō he rongo, he tūkino ki te whenua,

he rangatira e whakatika ana ki te rangatira.

47 Mō reira, nanā, kei te haere mai ngā rā

e whiua ai e ahau ngā whakapakoko o Papurōna,

ā, ka whakamā tōna whenua katoa;

ā, ka hinga ōna tūpāpaku i roto i a ia.

48 Nā, kātahi ka waiata te rangi me te whenua,

me ngā mea katoa i reira ki Papurōna, he hari hoki;

nō te mea ka haere mai ngā kaipāhua ki a ia i te raki,"

e ai tā Ihowā.

49 "I te mea nā Papurōna i mea ngā tūpāpaku o Īharaira kia hinga,

waihoki ka hinga ki Papurōna ngā tūpāpaku o te whenua katoa.

50 E koutou kua mawhiti atu nā i te hoari,

haere koutou, kaua e tū noa;

mahara ki a Ihowā i tawhiti,

tukua mai hoki a Hiruhārama ki roto ki ō koutou ngākau.

51 "Whakamā ana mātou,

mō mātou i rongo i te tāwai;

kua taupokina ō mātou mata e te pōrahurahu;

kua tae mai hoki ngā tautāngata

ki ngā wāhi tapu o te whare o Ihowā."

52 "Mō reira, nanā, kei te haere mai ngā rā," e ai tā Ihowā,

"e whiua ai e ahau āna whakapakoko;

ā tērā e ngunguru te hunga

i werohia ā puta noa i tōna whenua katoa.

53 Ahakoa i kake atu a Papurōna ki runga ki te rangi,

ahakoa i hangā e ia tōna wāhi tiketike kaha kia kaha rawa,

e tae atu anō i ahau ngā kaipāhua ki a ia,"

e ai tā Ihowā.

54 "He reo te hāmama mai nei i Papurōna,

he wawāhanga nui kei te whenua o ngā Karari!

55 Nō te mea kei te pāhua a Ihowā i Papurōna,

ā, kei te whakakore atu i te reo nui i roto i a ia;

ā, ka haruru ō rātou ngaru, ānō ko ngā wai maha,

ka puta te tuki o tō rātou reo.

56 Kua tae mai hoki te kaipāhua ki a ia,

ki Papurōna,

kua mau hoki ōna mārohirohi,

kua mongamonga ā rātou pere.

Nō te mea he Atua a Ihowā nō te whakahoki utu,

ā, he pono ka tino takoto tāna utu.

57 Nā, ka whakahaurangitia e ahau ōna rangatira, ōna tāngata whakaaro nui,

ōna kāwana, ōna ariki, ōna mārohirohi hoki;

ā, ka moe rātou i te moe roa, tē korikori,"

e ai tā te Kīngi, ko tōna ingoa nei ko Ihowā o ngā mano.

58 Ko te kupu tēnei a Ihowā o ngā mano:

"Ka pakaru rawa ngā taiepa whārahi o Papurōna,

ā, ka wera ōna kūwaha tiketike i te ahi;

ā, ka māuiui ngā iwi mō te kore noa iho,

ngā iwi hoki mō te ahi, ā, ruha noa rātou."

59 Ko te kupu i whakahaua e Heremaia poropiti ki a Heraia tama a Neria tama a Maaheia i tō rāua haerenga tahitanga atu ko Terekia kīngi o Hūrā ki Papurōna i te whā o ngā tau o tōna kīngitanga. Nā, ko Heraia te tino rangatira o te whare kīngi. 60 Nā, tuhituhia iho e Heremaia ki te pukapuka te kino katoa meāke puta ki Papurōna, arā ēnei kupu katoa kua tuhituhia nei mō Papurōna. 61 Ā, i mea a Heremaia ki a Heraia, "E tae koe ki Papurōna, me tino kōrero e koe ēnei kupu katoa, 62 ā, ka mea, ‘E Ihowā, kua kōrerotia e koe tēnei wāhi kia hātepea atu, kia kaua hoki tētahi e noho ki konei, tangata rānei, kararehe rānei, engari kia waiho tonu hei ururua ake ake.’ 63 Nā, ka mutu tāu kōrero i tēnei pukapuka, herea e koe ki reira tētahi kōhatu, ka maka atu ai ki waenganui o Uparati, 64 ā, ka mea atu koe, ‘Ka pēnei te totohutanga o Papurōna, e kore hoki e puea ake anō, i te kino e tākina mai e ahau ki runga ki a ia; ā, ka ruha rātou.’ "

I mutu ki konei ngā kupu a Heremaia.

1 Så säger Herren:

Se, jag ska uppväcka

en ödeläggande ande mot Babel

och mot Leb-Kamajs*51:1Leb-Kamajär ett kryptogram för Kaldeen, dvs Babylonien. Namnet betyder "hjärtat på dem som reser sig mot mig". invånare.

2 Jag ska sända skördemän

mot Babel,

och de ska rensa bort dess invånare

och ödelägga landet.

Från alla sidor ska de komma

emot det på olyckans dag.

3 Skyttar ska spänna sina bågar

mot dem som där spänner båge

och mot dem som där bröstar sig

i sitt pansar.

Skona inte de unga männen,

vig hela dess här åt förintelse!

4 Slagna män ska då falla

i kaldeernas land

och genomborrade män

på deras gator,

5 *Hos 11:8, Joh 14:18. för Israel och Juda är inte änkor

övergivna av sin Gud,

av Herren Sebaot,

fastän deras land är fullt

av skuld mot Israels Helige.

6 *Jes 34:8, 63:4, Jer 50:8, Upp 18:4, 6. Fly ut ur Babel!

Var och en ska rädda sitt liv

så att ni inte går under

genom dess missgärning,

för detta är en hämndens tid

för Herren

då han vedergäller Babel

vad det har gjort.

7 *Ps 75:9, Jer 25:15f, Hab 2:15f, Upp 17:2, 4. En gyllene bägare var Babel

i Herrens hand,

den gjorde hela jorden drucken.

Av dess vin drack hednafolken,

därför blev de från vettet.

8 *Jes 21:9, Jer 46:11, Upp 14:8, 18:2. Men plötsligt har nu Babel fallit

och krossats.

Jämra er över det!

Hämta balsam för dess plåga,

kanske kan den botas.

9 *Jer 50:16, Upp 18:5. "Vi har försökt att bota Babel,

men det har inte kunnat botas.

Låt oss lämna det

och gå var och en till sitt land,

för dess straffdom

räcker upp till himlen,

den når ända upp till skyarna.

10 *Ps 102:22, Jer 50:34, Mika 7:9.Herren har låtit vår rättfärdighet

gå fram.

Kom, låt oss berätta i Sion

om Herren vår Guds verk."

11 *Jer 50:28, Joel 3:10. Vässa pilarna, fatta sköldarna!

Herren har väckt

de mediska kungarnas ande,

hans avsikt är att lägga Babel

i ruiner.

Det är Herrens hämnd,

hämnden för hans tempel.

12 Res ett baner mot Babels murar!

Håll sträng bevakning,

ställ ut vakter,

lägg bakhåll!

För Herren har fattat sitt beslut,

och han utför vad han har talat

mot Babels invånare.

13 *Upp 17:1. Du som bor vid stora vatten

och är så rik på skatter,

ditt slut har nu kommit,

din girighets mått är fyllt.

14 Herren Sebaot har svurit

vid sig själv:

Sannerligen, jag ska fylla dig

med människor

så talrika som gräshoppor,

och de ska höja segerrop mot dig.

15 *Jer 10:12f, Ps 146:6. Han har skapat jorden

genom sin kraft,

han har grundat världen

genom sin vishet,

och genom sitt förstånd har han spänt ut himlen.

16 När han låter sin röst höras,

då brusar himlens vatten,

då låter han regnskyar stiga

upp från jordens ände.

Han gör blixtar åt regnet

och för vinden

ut ur dess förvaringsrum.

17 Alla människor står då som dårar,

utan förstånd.

Alla guldsmederna kommer

på skam med sina avgudar,

för deras gjutna gudabilder

är bedrägeri,

ingen ande är i dem.

18 Tomhet är de,

ett verk som väcker åtlöje.

När straffet drabbar dem

förgås de.

19 Sådan är inte han

som är Jakobs del.

Han är den som har format allt

och sin arvedels stam*51:19sin arvedels stamAndra handskrifter: "Israel, sin arvedels stam"..

Herren Sebaot är hans namn.

20 *Jer 50:23. Min hammare är du,

mitt stridsvapen.

Med dig krossar jag hednafolk,

med dig fördärvar jag riken,

21 med dig krossar jag

häst och ryttare,

med dig krossar jag

vagn och kusk,

22 med dig krossar jag

man och kvinna,

med dig krossar jag

gammal och ung,

med dig krossar jag

yngling och jungfru,

23 med dig krossar jag

herden och hans hjord,

med dig krossar jag

bonden och hans oxar,

med dig krossar jag

ståthållare och styresmän.

24 Men nu ska jag inför era ögon vedergälla Babel och Kaldeens alla invånare för allt det onda som de har gjort mot Sion, säger Herren. 25 Se, jag vänder mig mot dig, du fördärvets berg, säger Herren, du som fördärvar hela jorden, och jag ska sträcka ut min hand mot dig och störta dig ner från klipporna och göra dig till ett förbränt berg, 26 så att man inte från dig ska kunna ta vare sig hörnsten eller grundsten. Du ska bli en ödemark för alltid, säger Herren.

27 Res ett baner på jorden,

blås i horn bland hednafolken,

förbered hednafolk

till strid mot det,

båda upp riken mot det,

Ararat, Minni*51:27Ararat, MinniRiken i gränsområdet mellan nuvarande Turkiet och Iran. och Ashkenas.*51:27AshkenasSkyter (Kol 3:11), hästfolk öster och norr om Svarta havet (1 Mos 10:3).

Välj ut en härförare mot det,

dra dit upp med hästar

som liknar borstiga gräshoppor.

28 Förbered hednafolk

till strid mot det:

Mediens kungar, dess ståthållare

och alla dess landsfurstar

och hela det land som lyder

under deras välde.

29 Då skälver jorden och bävar,

för Herrens planer

mot Babel fullbordas:

att göra Babels land till

en ödemark utan invånare.

30 *Ps 76:6, Jer 50:15, 37, Nah 3:13. Babels hjältar slutar att strida,

de sitter stilla i sina fästen.

Deras styrka har försvunnit,

de har blivit som kvinnor.

Man har tänt eld

på Babels boningar,

och dess bommar

är sönderbrutna.

31 Löpare möter löpare,

den ene budbäraren korsar

den andres väg

för att meddela Babels kung

att hela hans stad har intagits,

32 att vadställena har erövrats,

att dammarna är uppbrända i eld

och stridsmännen står

skräckslagna.

33 För så säger Herren Sebaot,

Israels Gud:

Dottern Babel är som en tröskplats

när man just har trampat

till den.

Ännu en liten tid,

och skördetiden är inne.

34 Han har slukat mig

och tillintetgjort mig,

Babels kung Nebukadressar.

Han har gjort mig till ett tomt kärl,

som en drake har han svalt mig,

han har fyllt sin buk

med mina läckerheter

och drivit bort mig.

35 "Låt det våld som har drabbat mig

och mitt kött

komma över Babel",

säger hon som bor i Sion.

"Låt mitt blod komma över

Kaldeens invånare",

säger Jerusalem.

36 Därför säger Herren så:

Se, jag ska utföra din sak

och utkräva din hämnd.

Jag ska låta Babels hav sina bort

och dess brunn torka ut,

37 *Jer 2:15, 50:13. och Babel ska bli en stenhög,

ett tillhåll för schakaler,

till häpnad och förakt.

Ingen ska bo där.

38 Alla ryter de nu som lejon,

de morrar som lejonungar.

39 *Jes 21:5, Jer 25:26, Hos 7:6. Men när de är som mest upptända

ska jag ordna ett gästabud

för dem.

Jag ska göra dem druckna

så att de jublar,

och så ska de somna in

i en evig sömn

och aldrig mer vakna, säger Herren.

40 Jag ska föra dem ner

till att slaktas som lamm,

som baggar och bockar.

41 *Jer 25:26. Hur har inte Sheshak*51:41Sheshakär ett kryptogram för Babel. Man ersätter alfabetets första bokstav med den sista, den andra med den näst sista osv. blivit intaget,

det som var

hela jordens berömmelse

har erövrats!

Hur har inte Babel fått

hednafolken att häpna!

42 Havet steg upp över Babel,

de brusande böljorna täckte

över det.

43 Så förvandlades dess städer

till en ödemark,

ett torrt land och en öken,

ett land där ingen bor

och där ingen människa går fram.

44 *Jer 50:2, 15. Jag ska straffa Bel i Babel

och dra ut ur hans gap

vad han har slukat.

Hednafolken ska inte mer

strömma till honom,

också Babels murar ska falla.

45 *Jer 50:8, Upp 18:4. Dra ut därifrån, mitt folk.

Var och en ska rädda sitt liv

undan Herrens brinnande vrede.

46 *Jer 46:27f, Matt 24:6, Mark 13:7. Tappa inte modet

och frukta inte de rykten

som hörs i landet,

även om ett rykte kommer ena året

och ett nytt rykte nästa år,

även om våld råder på jorden

och härskare står mot härskare.

47 För se, dagar ska komma

då jag ska straffa

Babels avgudar

och då hela dess land ska stå

med skam

och alla bli slagna därinne.

48 *Upp 18:20. Då ska de jubla över Babel,

himmel och jord

och allt som finns där,

för norrifrån kommer

härjarna över det,

säger Herren.

49 På grund av dem som har dräpts

i Israel måste Babel falla,

så som dräpta över hela jorden

har fallit för Babels skull.

50 *Ps 137:5f. Ni som räddat er undan svärdet,

ge er av, stanna inte!

Kom ihåg Herren i fjärran land

och låt Jerusalem vara

i era hjärtan!

51 Vi står här med skam,

vi blir hånade.

Blygsel täcker vårt ansikte,

för främlingar har trängt in i

de heliga platserna i Herrens hus.

52 Se, därför ska dagar komma,

säger Herren,

då jag ska döma Babels avgudar

och i hela dess land

ska slagna män jämra sig.

53 *Jes 14:13f, Jer 49:16, Ob v 4. Även om Babel steg upp till himlen

och gjorde sin befästning

hög och ointaglig,

så skulle ändå plundrare

från mig nå dit, säger Herren.

54 Sorgerop hörs från Babel

och stor förödelse

från kaldeernas land,

55 för Herren ödelägger Babel

och gör slut på

det stora larmet därinne.

Deras vågor brusar

som stora vatten,

dånet av dem ljuder högt,

56 *Ps 94:1, Jes 35:4, 59:18, Ob v 15. för över Babel kommer en

som ödelägger,

och hjältarna där tas till fånga,

deras bågar bryts sönder.

Herren är en vedergällningens Gud,

han lönar till fullo.

57 Jag ska göra dem druckna,

Babels furstar och visa,

dess ståthållare, styresmän

och hjältar.

De ska somna in i en evig sömn

och aldrig mer vakna,

säger Kungen.

Herren Sebaot är hans namn.

58 *Hab 2:13. Så säger Herren Sebaot:

Babels breda murar

ska rivas ner i grund,

och de höga portarna

ska brännas upp i eld.

Så mödar sig folken för intet

och folkslagen arbetar sig trötta

för det som blir lågornas rov.

59 Detta är vad profeten Jeremia befallde Seraja, son till Neria*51:59Seraja, son till NeriaBror till skrivaren Baruk (Jer 32:12). Ett avtryck av Serajas personliga sigill finns bevarat. Som kvartermästare skötte han expeditionens inkvartering., son till Mahaseja, då denne begav sig till Babel med Juda kung Sidkia i hans fjärde regeringsår*51:59Sidkia i hans fjärde regeringsårÅr 593 f Kr, då Hesekiel i Babel fick sin kallelse (Hes 1:1).. Seraja var nämligen kvartermästare.

60 Jeremia skrev ner i en och samma bok all den olycka som skulle drabba Babel, allt detta som nu är skrivet om Babel. 61 Jeremia sade till Seraja: "När du kommer till Babel, se då till att du läser upp allt detta. 62 Och du ska säga: Herre, du har själv talat om denna plats att du vill fördärva den så att ingen mer ska bo här, varken människa eller djur, för den ska vara en ödemark för all framtid. 63 *Upp 18:21. Och när du har läst upp hela boken, ska du binda en sten vid den och kasta den mitt i floden Eufrat 64 och säga: På samma sätt ska Babel sjunka ner och aldrig mer komma upp på grund av den olycka som jag ska låta drabba det. Och de ska gå under."

Här slutar Jeremias ord.*51:64Här slutar Jeremias ordKapitel 52 är en epilog hämtad från slutet av Andra Kungaboken (2 Kung 24:18f).