1 "Auē te mate mō ngā hēpara e whakakorekore nei, e whakamarara nei i āku hipi i hēpara ai!" e ai tā Ihowā. 2 Mō reira ko te kupu tēnei a Ihowā, a te Atua o Īharaira mō ngā hēpara e whāngai nei i tāku iwi: "Kua whakamararatia e koutou āku hipi, āia atu ana rātou, kīhai hoki i tirotirohia e koutou. Nanā, ka whiua koutou e ahau mō te kino o ā koutou mahi," e ai tā Ihowā.
3 "Ā, ka huihuia mai e ahau ngā toenga o āku hipi i ngā whenua katoa i peia atu ai rātou e ahau, ka whakahokia mai hoki rātou ki ō rātou puninga, ā, ka hua rātou, ka tini. 4 Ā, ka whakaarahia ake e ahau ētahi hēpara mō rātou, māna rātou e whāngai; ā, e kore rātou e wehi ā muri ake nei, e kore e pāwera, e kore hoki tētahi e ngaro atu," e ai tā Ihowā.
5 "Nanā, kei te haere mai ngā rā," e ai tā Ihowā,
"e whakaarahia ai e ahau he Manga tika mō Rāwiri,
ā, ka kīngi ia, he kīngi,
ā, ka mahi i runga i te whakaaro nui,
ka whakarite hoki i te whakawā, i te tika ki te whenua.
6 I ōna rā ka whakaorangia a Hūrā,
ka noho hūmārie a Īharaira;
ā, ko tōna ingoa tēnei e karangatia ai ia:
Ko Ihowā Tō Tātou Tika.
7 Nō reira, nā, kei te haere mai ngā rā," e ai tā Ihowā, "e kore ai e kōrerotia, ‘E ora ana a Ihowā nāna nei i kawe mai ngā tama a Īharaira i te whenua o Īhipa,’ 8 engari, ‘E ora ana a Ihowā nāna nei i kawe mai, nāna nei i ārahi mai ngā uri o te whare o Īharaira i te whenua ki te raki, i ngā whenua katoa anō i peia atu ai rātou e ahau.’ Ā, ka noho rātou ki tō rātou oneone."
9 Nā, mō ngā poropiti:
Kei te marū tōku ngākau i roto i ahau,
ngāueue ana ōku wheua katoa;
e rite ana ahau ki te tangata haurangi,
ki te tangata kua mate i te wāina;
he whakaaro hoki ki a Ihowā,
he whakaaro ki āna kupu tapu.
10 Kei te kapi hoki te whenua i te tangata pūremu;
kei te tangi hoki te whenua, he mea mō te kanga;
kua maroke ngā wāhi kai o te koraha;
ā, ko tō rātou rerenga he kino,
ko tō rātou kaha, kāhore i tika.
11 "Nō te mea ko te poropiti, ko te tohunga, kua poke ngātahi rāua;
āe rā, kua kitea e ahau tō rātou kino i roto i tōku whare,"
e ai tā Ihowā.
12 "Mō reira ka rite tō rātou ara ki a rātou
ki ngā wāhi pāhekeheke i roto i te pōuri,
ka āia atu rātou, ā, ka taka ki reira.
Ka kawea atu hoki e ahau he kino ki runga ki a rātou,
ko te tau hoki e tirotirohia ai rātou,"
e ai tā Ihowā.
13 "Ā, kua kite ahau i te wairangi
i roto i ngā poropiti o Hamaria:
nā Paara tā rātou poropititanga,
ā, whakapōhēhētia ana e rātou tāku iwi, a Īharaira.
14 Kei ngā poropiti anō hoki o Hiruhārama,
kua kitea e ahau tētahi mea whakahouhou rawa:
e pūremu ana rātou, ā, ka haere i runga i te teka,
ā, e whakakahangia ana e rātou ngā ringa o ngā kaimahi o te kino,
e kore rawa ai tētahi e tahuri mai i tōna kino.
Ki ahau kua rite rātou katoa ki Horoma,
ā, ko ngā tāngata o reira, koia anō kei o Komora."
15 Mō reira ko te kupu tēnei a Ihowā o ngā mano mō ngā poropiti:
"Nanā, ka whāngaia rātou e ahau ki te taru kawa,
ā, ka whakainumia rātou ki te wai kawa;
nō te mea i ahu atu i ngā poropiti o Hiruhārama
te takahi tapu puta noa i te whenua katoa."
16 Ko te kupu tēnei a Ihowā o ngā mano:
"Kei whakarongo ki ngā kupu a ngā poropiti e poropiti nā ki a koutou;
e ako ana rātou i a koutou ki te wairangi.
E kōrero ana rātou i te kite a tō rātou ake ngākau,
ā, ehara i te mea nā te māngai o Ihowā.
17 E mea tonu ana rātou ki te hunga e whakahāwea ana ki ahau,
‘kua kī mai a Ihowā: Ka mau te rongo ki a koutou’;
ā, ki te hunga katoa e haere ana i runga i ngā tikanga pakeke o ō rātou ngākau,
e mea ana rātou, ‘E kore te kino e tae mai ki a koutou.’
18 Ko wai oti i tū i runga i tō Ihowā whakaaro,
e kite ai, e rongo ai rānei ki tāna kupu?
Ko wai i mahara ki tāku kupu, i rongo hoki?
19 Nanā, kua puta te tūkauati i a Ihowā,
koia anō ko tōna riri,
āe rā, he tūkauati pōwaiwai;
tērā e pakaru ki runga ki te upoko o te hunga kino.
20 E kore e hoki tō Ihowā riri,
kia oti rā anō, kia whakapūmautia rā anō e ia
ngā whakaaro o tōna ngākau.
I ngā rā whakamutunga
ka tino mārama koutou.
21 Kīhai ahau i unga i ēnei poropiti,
heoi rere ana rātou;
kīhai ahau i kōrero ki a rātou,
heoi kei te poropiti rātou.
22 Otiia me i tū rātou i runga i tōku whakaaro,
kua meinga e rātou tāku iwi kia rongo ki āku kupu,
kua whakahokia mai e rātou i tō rātou ara kino,
i te kino hoki o ā rātou mahi.
23 "He Atua tata ianei ahau,"
e ai tā Ihowā,
"ā, ehara i te Atua i tawhiti?
24 E taea rānei e tētahi te huna i a ia ki ngā wāhi ngaro,
e kore ai ia e kitea e ahau?"
e ai tā Ihowā.
"He teka ianei kapi tonu i ahau te rangi me te whenua?"
e ai tā Ihowā.
25 "Kua rongo ahau i ngā kupu a ngā poropiti, e poropiti teka nā i runga i tōku ingoa, e mea nā, ‘He moe nāku, he moe nāku.’ 26 Kia pēhea te roa o te mau o tēnei i roto i te ngākau o ngā poropiti, e poropiti teka nā; arā o ngā poropiti, e poropiti nā i te tinihanga o tō rātou ngākau? 27 E whakaaro nā, mā ā rātou moe e kōrerotia nā e rātou ki tōna hoa, ki tōna hoa, ka meinga ai tāku iwi kia wareware ki tōku ingoa, kia pērā me ō rātou mātua i wareware nei ki tōku ingoa, i mea nei ki a Paara. 28 Ko te poropiti he moe nei tāna, me kōrero e ia te moe, ā, ko te tangata i a ia tāku kupu, kia pono tāna kōrero i tāku kupu. He aha oti tā te pāpapa ki te wīti?" e ai tā Ihowā. 29 "He teka ianei e rite ana tāku kupu ki te ahi?" e ai tā Ihowā; "ki te hama e wāhi nei i te kāmaka ā mongamonga noa?"
30 "Mō reira, nā, hei hoariri ahau mō ngā poropiti," e ai tā Ihowā, "e tāhae nei i āku kupu i tōna hoa, i tōna hoa. 31 Nanā, hei hoariri ahau mō ngā poropiti," e ai tā Ihowā, "mō te hunga e whakamahi nei i ō rātou arero, e kī nei, ‘E mea ana ia.’ 32 Nanā, hei hoariri ahau," e ai tā Ihowā, "mō te hunga e poropiti ana i ngā moe teka, ā, kōrerotia ana e rātou, whakapōhēhētia ana e rātou tāku iwi ki ā rātou kōrero teka, ki tā rātou whakapehapeha wairangi. Otiia, ehara rātou i ahau i unga, i whakahau rānei; e kore rawa hoki tēnei iwi e whai pai i a rātou," e ai tā Ihowā.
33 "Ā, ki te ui tēnei iwi ki a koe, te poropiti, te tohunga rānei, ki te mea, ‘Tēnā koa tā Ihowā pīkaunga?’ Kātahi koe ka kī atu ki a rātou, ‘E tae te pīkaunga! Ka makā atu koutou e ahau, e ai tā Ihowā.’ 34 Nā, ko te poropiti, ko te tohunga, ko te iwi rānei, e mea ana, ‘Ko te pīkaunga a Ihowā,’ ka whiua e ahau taua tangata, rātou ko tōna whare. 35 Ko te kupu tēnei mā koutou ki tōna hoa, ki tōna hoa, ki tōna teina, ki tōna tuakana, ‘Tēnā koa te kupu i whakahokia mai e Ihowā?’ ā, ‘I pēhea mai a Ihowā?’ 36 Kāti hoki tā koutou whakahua i te pīkaunga a Ihowā; nō te mea ko te kupu ake a tēnei, a tēnei hei pīkaunga māna; kua whakarerekētia hoki, koutou ngā kupu a te Atua ora, a Ihowā o ngā mano, a tō tātou Atua.
37 "Ko tāu tēnei e kōrero atu ai ki te poropiti, ‘He aha te whakautu a Ihowā ki a koe?’ Ko tēnei hoki, ‘I pēhea mai a Ihowā?’ 38 Engari ki te mea koutou, ‘Ko te pīkaunga a Ihowā.’ Nā, ko te kupu tēnei a Ihowā: Mō tā koutou kōrero i tēnā kupu, ‘ko te pīkaunga a Ihowā,’ ā, kua unga tangata ahau ki a koutou, hei mea, Kaua koutou e kī, ‘ko te pīkaunga a Ihowā.’ 39 Mō reira, nā, ka wareware rawa ahau ki a koutou, ka ākiritia atu anō koutou i tōku aroaro, me te pā i hoatu e ahau ki a koutou ko ō koutou mātua. 40 Ka utaina hoki e ahau he ingoa kino ki runga ki a koutou, he mea mau tonu, he whakamā hoki e mau tonu ana, ā, e kore e wareware."
1 Jer 10:21, Hes 34:2f. Ve de herdar som fördärvar och skingrar fåren i min hjord! säger Herren. 2 Därför säger Herren, Israels Gud, så om de herdar som vallar mitt folk: Det är ni som har skingrat mina får och drivit bort dem och inte sett till deras bästa. Men se, jag ska straffa er för era onda gärningar, säger Herren.
3 Jes 11:11f, Jer 31:8, 32:37, Hes 11:17, Sef 3:20. Jag ska själv samla dem som finns kvar av mina får ur alla de länder dit jag fördrivit dem, och jag ska föra dem tillbaka till deras betesmarker. Där ska de bli fruktsamma och föröka sig. 4 Jes 40:11, Jer 3:15, Hes 34:11f, 23. Jag ska sätta herdar över dem som ska valla dem, och de ska aldrig mer behöva vara rädda eller modlösa, och ingen av dem ska saknas, säger Herren.
5 Jes 4:2, 11:1f, Jer 33:15f, Hes 17:22, Sak 3:8, 6:12. Se, dagar ska komma, säger Herren,
då jag låter en rättfärdig telning23:5telningOrdet betyder "rotskott" (Jes 11:1) och användes om en rättmätig tronföljare. Här en profetia om Messias, Davids ättling (jfr Sak 6:12, Luk 1:32, Upp 22:16).
växa upp åt David.
Han ska regera som kung
och handla med vishet,
han ska utöva rätt och rättfärdighet
i landet.
6 Jes 45:17, 25, Jer 32:37, 33:16, Sak 14:11. I hans dagar ska Juda bli frälst
och Israel bo i trygghet,
och detta är det namn
man ska ge honom:
Herren vår rättfärdighet.
7 Jer 16:14f. Se, dagar ska komma, säger Herren, då man inte mer ska säga: "Så sant Herren lever, han som förde Israels barn upp ur Egyptens land", 8 utan: "Så sant Herren lever, han som förde ättlingarna av Israels hus upp ur landet i norr och hämtade dem ur alla andra länder dit jag fördrivit dem." Så ska de få bo i sitt land.
9 Jer 8:18, Hab 3:16. Om profeterna:
Mitt hjärta vill brista i mitt bröst,
alla mina ben darrar.
Jag är som en berusad man,
som en man omtöcknad av vin,
på grund av Herren
och hans heliga ord.
10 Jes 24:6, Jer 12:4. För landet är fullt
av äktenskapsbrytare,
på grund av förbannelsen23:10förbannelsenAnnan översättning (så Septuaginta): "dem" (äktenskapsbrytarna).
ligger landet sörjande
och betesmarkerna i öknen
är förtorkade.
De strävar mot det som är ont
och har sin styrka i orätt.
11 För både profeter och präster
är gudlösa.
Även inne i mitt hus
finner jag deras ondska,
säger Herren.
12 Ps 35:6, Jer 11:23. Därför ska deras väg för dem
bli som hala stigar i mörkret.
De ska drivas bort,
och där ska de falla.
För jag ska låta olycka drabba dem
det år deras straff kommer,
säger Herren.
13 Också hos Samarias profeter
har jag sett dåraktiga ting:
De profeterade i Baals namn
och vilseledde mitt folk Israel.
14 1 Mos 13:13, 5 Mos 32:32, Jes 1:10, 3:9, Hes 13:22, 16:48. Och hos Jerusalems profeter
har jag sett förskräckliga ting.
De begår äktenskapsbrott
och ljuger,
de uppmuntrar dem som gör ont
så att ingen vänder om
från sin ondska.
De är alla för mig som Sodom
och stadens invånare
som Gomorras.
15 Jer 8:14, 9:15, Hes 13:2. Därför säger Herren Sebaot så
om profeterna:
Jag ska ge dem malört att äta
och förgiftat vatten att dricka,
för från Jerusalems profeter
har gudlöshet gått ut
över hela landet.
16 Jer 14:14, 27:9, 14, Hes 13:2f, Matt 7:15. Så säger Herren Sebaot:
Lyssna inte på profeternas ord
när de profeterar för er,
för de bedrar er.
De talar sina egna hjärtans syner,
inte vad som kommer
från Herrens mun.
17 Jer 6:14, 8:11, Hes 13:10, Amos 9:10, Mika 3:11. Om och om igen säger de
till dem som föraktar mig:
"Herren har sagt:
Det ska gå er väl."
Och till alla som följer
sitt hårda hjärta säger de:
"Ingen olycka ska drabba er."
18 Job 15:8, Jes 40:13, Amos 3:7, Rom 11:34, 1 Kor 2:16. Men vem har stått med
i Herrens råd,
sett och hört hans ord?
Och vem har lyssnat till hans ord
och hört det?
19 Ps 11:6, Jer 25:32, 30:23f, Amos 1:14. Se, Herrens stormvind bryter fram,
full av vrede, en virvlande storm!
Den virvlar ner
över de ogudaktigas huvuden.
20 Herrens vrede
ska inte vända tillbaka
förrän han har utfört och fullbordat
sitt hjärtas tankar.
I den yttersta tiden
ska ni inse och förstå det.
21 Jer 14:14f, 27:15, 28:15, 29:9. Jag har inte sänt dessa profeter,
ändå rusade de i väg.
Jag har inte talat till dem,
ändå profeterade de.
22 Hade de stått med i mitt råd,
skulle de ha förkunnat mina ord
för mitt folk
för att få dem att vända om
från sina onda vägar
och sina onda gärningar.
23 Apg 17:27f. Är jag bara Gud på nära håll, säger Herren, och inte också Gud långt borta? 24 1 Kung 8:27, Ps 139:7f, Jer 16:17, Amos 9:2f. Eller kan någon gömma sig på ett så hemligt ställe att jag inte ser honom? säger Herren. Är inte jag den som uppfyller himmel och jord? säger Herren. 25 Jag har hört vad profeterna säger, de som profeterar lögn i mitt namn: "Jag har haft en dröm, jag har haft en dröm!" 26 Hur länge? Vad har profeterna i hjärtat, lögnprofeterna som profeterar sina egna hjärtans bedrägeri? 27 Dom 3:7, 8:33. De tänker att de med sina drömmar som de berättar för varandra ska få mitt folk att glömma mitt namn, liksom deras fäder glömde mitt namn för Baal. 28 Den profet som har haft en dröm kan berätta en dröm. Men den som har tagit emot mitt ord, han ska troget tala mitt ord. Vad är halm mot säd? säger Herren. 29 Jer 5:14, 20:9, 1 Kor 3:13, Hebr 4:12. Är inte mitt ord som en eld, säger Herren, och som en slägga som krossar klippan?
30 5 Mos 18:20. Se, därför är jag emot profeterna, säger Herren, de som stjäl mina ord från varandra. 31 Hes 13:6, 22:28. Jag är emot profeterna, säger Herren, de som bär fram sin egen tungas ord och säger: "Så säger Herren." 32 Sef 3:4. Jag är emot dem som profeterar falska drömmar, säger Herren. När de berättar dem vilseleder de mitt folk med sina lögner och sitt skryt. Det är inte jag som har sänt dem eller gett dem något uppdrag, och de kan inte hjälpa detta folk, säger Herren.
33 När detta folk eller en profet eller präst frågar dig: "Vad säger Herrens tunga23:33tungaHebr. massábetyder både "profetisk utsaga" och "tung börda".?", ska du säga dem vad som är den verkliga tungan23:33vad som är den verkliga tunganAnnan översättning (Septuaginta): "att ni är bördan".. Och jag ska kasta bort er, säger Herren.
34 Den profet eller präst eller den av folket som säger "Herrens tunga", den mannen och hans hus ska jag straffa. 35 Så ska ni säga till varandra er emellan: Vad har Herren svarat? eller: Vad har Herren sagt? 36 Men "Herrens tunga" ska ni inte mer nämna. För var och en ska då hans eget ord bli en "tunga", eftersom ni förvränger orden från den levande Guden, Herren Sebaot, vår Gud. 37 Så ska du säga till profeten: Vad har Herren svarat dig? eller: Vad har Herren talat? 38 Men om ni säger "Herrens tunga", då säger Herren så: Ni använder det ordet, "Herrens tunga", fastän jag har sänt bud till er och sagt till er: Ni ska inte säga "Herrens tunga".
39 Därför ska jag nu glömma er helt23:39glömma er heltAndra handskrifter (så Septuaginta): "lyfta upp er". och kasta bort er från mitt ansikte, både er och staden som jag gett er och era fäder. 40 Jer 20:11. Och jag ska låta evig vanära drabba er, en evig skam som aldrig ska glömmas.