1 Nā, ka taua e Rāwiri tōna nuinga, ā, whakaritea ana e ia he rangatira mano mō rātou, he rangatira rau. 2 Nā, ka tonoa te iwi e Rāwiri; ko tētahi kotahi toru i raro i te ringa o Ioapa, ko tētahi kotahi toru i raro i te ringa o Āpihai tama a Teruia, teina o Ioapa, ā, ko tētahi kotahi toru hoki i raro i te ringa o Itai Kiti. I mea anō te kīngi ki te iwi, "He pono ka haere tahi atu anō hoki ahau i a koutou."

3 Nā, ka mea te iwi, "Kaua koe e puta ki waho. Ki te rere hoki mātou, e kore rātou e whai whakaaro ki a mātou. Ahakoa ko te hāwhe o mātou i mate, e kore rātou e whai whakaaro ki a mātou; tēnā ko koe, e rite ana koe ki ngā mano kotahi tekau o mātou. Nō reira he pai kē ko koe hei āwhina ake mō mātou i roto i te pā."

4 Nā, ka mea te kīngi ki a rātou, "Me mea e ahau ngā mea e pai ana ki tā koutou titiro."

Nā, tū ana te kīngi ki te taha o te kūwaha, me te puta atu te iwi, ōna rau, ōna mano. 5 Ā, i ako te kīngi ki a Ioapa, ki a Āpihai, ki a Itai, i mea, "Mahara ki ahau, kia āta hanga hoki ki taua taitama, ki a Apohārama." I rongo anō te iwi katoa i te kīngi e ako ana i ngā rangatira katoa ki te tikanga mō Apohārama.

6 Nā, ko te putanga o te iwi ki te pārae ki te tū ki a Īharaira; ā, i te ngahere o Ēparaima te whawhai. 7 Nā, patua iho i reira ngā tāngata o Īharaira e ngā tāngata a Rāwiri, nui atu te parekura i reira i taua rā, e rua tekau mano tāngata. 8 Ā, tohatoha noa i reira te whawhai ki te mata katoa o te whenua; tokomaha atu o te iwi i pau i te ngahere i ngā mea i pau i te hoari i taua rā.

9 Nā, ka tūpono a Apohārama ki ngā tāngata a Rāwiri. I runga anō i te muera o Apohārama e noho ana. Nā, ko te haerenga o te muera i raro i ngā peka mātotoru o tētahi oki nui. Kua mau tōna mātenga ki te oki, ā, tārewa ana ia i te takiwā o te rangi, o te whenua; haere atu ana te muera i raro i a ia.

10 Nā, ka kite tētahi tangata, whakaaturia ana e ia ki a Ioapa; i mea hoki, "Nanā, i kite ahau i a Apohārama e iri ana i tētahi oki."

11 Nā, ka mea a Ioapa ki taua tangata nāna nei i whakaatu ki a ia, "Ha, i kite koe, ā, he aha ia tē patua ai e koe i reira ki te whenua? Pēnei tekau ngā hekere hiriwa kua hoatu e ahau ki a koe, me tētahi whītiki."

12 Nā, ka mea taua tangata ki a Ioapa, "Ahakoa ka riro mai i tōku ringa ngā pīhi hiriwa kotahi mano, pāuna rawa, e kore e totoro tōku ringa ki te tama a te kīngi; i a tātou hoki e whakarongo ana i ako te kīngi i a koe, i a Āpihai, i a Itai, i mea, ‘Kia tūpato kei pā tētahi ki te taitama rā, ki a Apohārama.’ 13 Mehemea hoki i mahi teka ahau, i mea i te mate mōna (e kore hoki tētahi mea e ngaro i te kīngi), i reira ko koe tonu nā e tū kē i ahau."

14 Kātahi a Ioapa ka mea, "E kore e pai kia roa ahau nei i a koe." Nā, ka mau tōna ringa ki ētahi tao e toru, werohia atu ana e ia ki te ngākau o Apohārama, i a ia anō e ora ana i waenganui o te oki. 15 Nā, karapotia ana ia e ngā taitama kotahi tekau, e ngā kaimau patu a Ioapa, ā, patua ana a Apohārama e rātou, whakamatea ana.

16 Nā, whakatangihia ana e Ioapa te tētere, ā, hoki ana te iwi i te whai i a Īharaira. Nā Ioapa hoki i pēhi te iwi. 17 Nā, ka mau rātou ki a Apohārama, ka maka i a ia ki tētahi poka nui i te ngahere, ā, nui atu te pūranga kōhatu i haupūria ki runga ki a ia, ā, whati ana a Īharaira katoa ki tōna tēneti, ki tōna tēneti.

18 Nā, i tōna oranga i tīkina e Apohārama, i whakaarahia te pou mōna, ko tērā i te raorao o te kīngi; i mea hoki ia, "Kāhore āku tama e maharatia ai tōku ingoa." Nā, huaina iho e ia tōna ingoa ki taua pou; e huaina nei anō a reira, ko te tohu a Apohārama ā tae noa ki tēnei rā.

19 Kātahi ka mea a Ahimāta tama a Hāroko, "Tukua ahau kia rere ki te kōrero ki te kīngi i tā Ihowā whakatikanga i tāna whakawā ki ōna hoariri."

20 Nā, ka mea a Ioapa, "Kaua koe e kawe kōrero i tēnei rā; engari me kawe kōrero koe a tētahi atu rā; i tēnei rā ia e kore koe e kawe kōrero; kua mate hoki te tama a te kīngi."

21 Kātahi ka mea a Ioapa ki te Kuhi, "Haere, kōrerotia ki te kīngi tāu i kite ai." Nā, ka piko iho te Kuhi ki a Ioapa, ā, rere ana.

22 Kātahi ka mea anō a Ahimāta tama a Hāroko ki a Ioapa, "He ahakoa pēhea, kia rere anō ahau i muri i te Kuhi."

Ā, ka mea a Ioapa, "Kia rere koe hei aha, e tāku tama? Kāhore nei hoki he painga ki a koe o ngā kōrero."

23 "He ahakoa rā, e ai kī tāna, me rere anō ahau."

Nā, ka mea tērā ki a ia, "E rere." Kātahi ka rere a Ahimāta i te ara o te mānia, ā, ka mahue te Kuhi.

24 Nā, e noho ana a Rāwiri i waenganui i ngā kūwaha e rua; i piki anō te kaititiro ki te tuanui i runga i te kūwaha, ki te taiepa; ko te marangatanga ake o ōna kanohi, ka titiro, nā, ko tētahi tangata e rere mai ana, tōna kotahi. 25 Nā, ka karanga te kaititiro, ka whakaatu ki te kīngi.

Anō rā ko te kīngi, "Ki te mea ko ia anake, he kōrero kei tōna māngai." Nā, haere tonu mai ana tērā, ā, ka tata.

26 I kite anō te kaititiro i tētahi atu tangata e rere mai ana, ā, ka karanga iho te kaititiro ki te kaitiaki o te kūwaha, ka mea, "Tērā he tangata e rere mai rā, ko ia anake."

Ā, ka mea te kīngi, "He kōrero anō tā tērā."

27 Nā, ka mea te kaititiro, "Ki tāku titiro rite tonu te rere a te tuatahi ki te rere a Ahimāta tama a Hāroko."

Ā, ka mea te kīngi, "He tangata pai ia, e haere mai ana me ngā kōrero pai."

28 Nā, ka karanga a Ahimāta, ka mea ki te kīngi, "Kei te pai katoa." Nā, ka piko iho tōna mata ki te whenua ki te aroaro o te kīngi, ā, ka mea, "Kia whakapaingia a Ihowā, tōu Atua, nāna nei i tuku mai ngā tāngata i totoro nei tō rātou ringa ki tōku ariki, ki te kīngi."

29 Nā, ka mea te kīngi, "Kei te pai rānei te taitama a Apohārama?"

Anō rā ko Ahimāta, "I te tononga a Ioapa i te tangata a te kīngi, i ahau, i tāu pononga, i kite ahau i te ngangau nui, heoi kīhai i mōhio he aha rānei."

30 Nā, ka mea te kīngi ki a ia, "Haere ake, e tū ki konei." Nā, haere ana ia, ā, tū ana.

31 Nā, ko te haerenga mai o te Kuhi; ā, ka mea te Kuhi, "He kōrero, e tōku ariki, e te kīngi; kua whakatikaia hoki e Ihowā tāu whakawā i te hunga i whakatika mai rā ki a koe."

32 Anō rā ko te kīngi ki te Kuhi, "Kei te pai rānei te taitama, a Apohārama?"

Ā, ka mea te Kuhi, "Kia rite ki taua taitama ngā hoariri o tōku ariki, o te kīngi, me te hunga katoa e whakatika ana ki a koe hei mea i te kino mōu."

33 Nā, oho pū te mauri o te kīngi, ā, piki ana ki te rūma i runga i te kūwaha, tangi ana. Ko tāna kōrero tēnei i a ia e haere ana: "E tāku tama, e Apohārama, e tāku tama, e tāku tama, e Apohārama! He pai mehemea ko ahau i mate, ā, kaua koe, e Apohārama, e tāku tama, e tāku tama."

1 David mönstrade sitt folk och satte befälhavare över dem, några över tusen och andra över hundra. 2 Därefter sände han i väg folket: en tredjedel under Joabs befäl, en tredjedel under Abishajs, Serujas sons, Joabs brors, befäl och en tredjedel under gatiten Ittajs befäl. Kungen sade till folket: "Jag själv vill också dra ut med er." 3 *2 Sam 21:17. Men folket sade: "Du får inte gå med, för om vi måste fly bryr de sig inte om oss, och även om hälften av oss stupar bryr sig ingen om det. Men du är lika mycket värd som tiotusen av oss. Därför är det bättre om du är redo att komma och hjälpa oss från staden." 4 Då sade kungen till dem: "Jag gör som ni anser vara bäst." Kungen ställde sig vid sidan av porten medan allt folket drog ut i avdelningar på hundra och tusen. 5 Men kungen befallde Joab, Abishaj och Ittaj och sade: "För min skull, var försiktiga med min pojke Absalom." Allt folket hörde hur kungen gav denna befallning om Absalom till alla befälhavarna.

6 Så drog trupperna ut på fältet för att möta israeliterna, och det blev strid i Efraims skog. 7 Där blev Israels folk slaget av Davids tjänare. Det blev ett stort manfall, tjugotusen man stupade där den dagen. 8 Striden bredde ut sig över hela trakten, och skogen slukade fler bland folket den dagen än svärdet.

9 *2 Sam 14:26. Och Absalom stötte på några av Davids tjänare där han red på sin mulåsna. När mulåsnan kom in under en stor terebint med täta grenar fastnade hans huvud i terebinten, och han blev hängande mellan himmel och jord medan mulåsnan under honom rusade vidare. 10 En man såg det och berättade det för Joab och sade: "Jag såg Absalom hänga där borta i en terebint." 11 Då sade Joab till mannen som berättade det för honom: "Du såg honom! Varför slog du honom inte genast till marken? Då skulle jag ha gett dig tio siklar silver*18:11tio siklar silverDrygt 100 gram, en årslön för en enkel arbetare (jfr Dom 17:10). och ett bälte." 12 Men mannen svarade Joab: "Även om jag fick väga upp tusen siklar silver i mina händer skulle jag inte lyfta min hand mot kungens son, för kungen befallde ju dig och Abishaj och Ittaj så att vi hörde det: Var rädda om min pojke Absalom. 13 Hade jag handlat svekfullt och tagit hans liv skulle du säkert ha lämnat mig i sticket, eftersom ingenting kan döljas för kungen." 14 Joab sade: "Jag tänker inte slösa tid här med dig." Han tog tre spjut i sin hand och stötte dem i Absaloms hjärta medan han ännu var vid liv där under terebinten. 15 Och tio unga män, Joabs väpnare, omringade Absalom och högg honom till döds.

16 Sedan blåste Joab i hornet, och folket slutade förfölja Israel eftersom Joab höll tillbaka sina trupper. 17 *Jos 7:26, 8:29, 2 Sam 19:8. De tog Absalom och kastade honom i en stor grop i skogen och staplade upp ett mycket stort stenröse*18:17stenröseBegravning för framstående fiende (Jos 7:26, 8:29). över honom. Och hela Israel flydde, var och en till sitt tält.

18 *1 Mos 14:17, 2 Sam 14:27. Medan Absalom ännu levde hade han låtit resa åt sig en minnessten*18:18minnesstenKungadalen är troligen Kidrondalen (jfr 1 Mos 14:17). Där står idag ett monument som felaktigt kallas "Absaloms pelare" (eftersom det är rest mycket senare). som står i Kungadalen, för han tänkte: "Jag har ingen son*18:18ingen sonAbsalom fick tre söner (14:27). Kanske var de vid det laget döda. som kan bevara minnet av mitt namn." Han hade uppkallat stenen efter sitt namn, och den heter än i dag Absaloms minnessten.

19 Ahimaas, Sadoks son, sade: "Låt mig springa och ge kungen glädjebudet att Herren har dömt honom fri från hans fienders hand." 20 Men Joab sade till honom: "I dag blir du ingen glädjebudbärare. En annan dag kan du komma med goda nyheter, men i dag bär du inga goda nyheter eftersom kungens son är död." 21 Därefter sade Joab till en nubier: "Gå och berätta för kungen vad du har sett." Nubiern föll ner för Joab och sprang sedan i väg.

22 Men Ahimaas, Sadoks son, sade än en gång till Joab: "Vad som än händer, låt mig också springa i väg efter nubiern." Joab sade: "Varför vill du springa, min son? Det är ju inget glädjebud som ger någon lön." 23 Han svarade: "Vad som än händer vill jag springa." Då sade Joab till honom: "Spring då." Och Ahimaas rusade i väg över Jordanslätten och hann förbi nubiern.

24 Under tiden satt David inne i porten. Och väktaren gick upp på porttaket vid muren. Då lyfte han blicken och fick syn på en man som kom springande ensam. 25 Väktaren ropade för att meddela kungen, och kungen sade: "Är han ensam så har han ett glädjebud". Och han kom allt närmare. 26 Därefter fick väktaren se en annan man komma springande, och väktaren ropade till portvakten: "Se! En man till kommer springande ensam." Kungen sade: "Han kommer också med glädjebud." 27 Väktaren sade: "Efter sättet att springa verkar den förste vara Ahimaas, Sadoks son". Då sade kungen: "Det är en god man, han kommer nog med ett gott budskap."

28 Ahimaas ropade till kungen: "Allt är väl*18:28Allt är välHebr. shalóm. Annan översättning: "Frid/Fred".!" Därefter böjde han sig ner till marken på sitt ansikte inför kungen och sade: "Lovad är Herren din Gud som har utlämnat männen som lyfte sin hand mot min herre kungen!" 29 Då frågade kungen: "Är allt väl med min pojke Absalom?" Ahimaas svarade: "Jag såg att det var stor förvirring när Joab sände i väg kungens andre tjänare och mig, din tjänare, men jag vet inte vad det gällde." 30 Kungen sade: "Gå åt sidan och stå kvar här." Då gick han åt sidan och väntade.

31 Just då kom nubiern, och han sade: "Min herre och kung, ta emot ett glädjebud! Herren har i dag dömt dig fri från alla som reste sig mot dig." 32 Kungen frågade nubiern: "Är allt väl med min pojke Absalom?" Nubiern svarade: "Som det gick med den pojken, så må det gå med min herre kungens fiender och med alla som reser sig mot dig för att skada dig."

33 *2 Sam 19:4. Då blev kungen djupt upprörd och gick upp i salen över porten och grät. Medan han gick ropade han: "Min son Absalom! Min son, min son Absalom! Om jag bara fått dö i ditt ställe! Absalom, min son, min son!"