1 Nā, ka kōrerotia e Āhapa ki a Ietēpere ngā mea katoa i mea ai a Irāia, me ngā meatanga katoa i tāna whakamatenga i ngā poropiti katoa ki te hoari. 2 Kātahi a Ietēpere ka tono tangata ki a Irāia hei kī atu, "Kia meatia tēnei ki ahau e ngā atua, me ētahi atu mea, ki te kāhore ahau e mea i a koe i tēnei takiwā āpōpō kia rite te mate ki tētahi o rātou i mate rā."

3 Ā, ka kite ia, nā whakatika ana, haere ana, he mea kei mate, ā, ka tae ki Peerehepa o Hūrā. Nā, ka whakarērea e ia tāna tangata ki reira. 4 Ko ia ia haere ki te koraha, kotahi te rā ki te ara, ā, ka tae, ka noho i raro i tētahi hunipa; ā, ka īnoi ia mōna kia mate ia; ā, ka mea, "Heoi rā, ināianei, e Ihowā, tangohia atu tōku wairua; kāhore hoki ahau i pai ake i ōku mātua." 5 Nā, ka takoto ia, ka moe i raro i tētahi hunipa.

Nā, ko tētahi anahera e papaki ana i a ia, e mea ana ki a ia, "Maranga ki te kai." 6 Nā, titiro rawa ake ia, ko tētahi keke, he mea tunu ki te pungarehu, me tētahi ipu wai i tōna urunga. Nā, kai ana ia, inu ana, ā, takoto iho ana anō.

7 Nā, ka hoki mai anō te anahera a Ihowā, ā, ka papaki i a ia, ka mea, "Maranga ki te kai; he roa rawa hoki te ara mōu, e kore e taea e koe." 8 Nā, maranga ana ia, ā, kai ana, inu ana, ā, haere ana, me te mau anō te mana o taua kai, e whā tekau ngā rā, e whā tekau ngā pō ā tae noa ki Horepa, ki te maunga o te Atua. 9 Nā, haere ana ia ki reira ki tētahi ana, ā, moe ana i reira.

Nā, ka puta mai te kupu a Ihowā ki a ia; i mea ia: "E aha ana koe i konei, e Irāia?"

10 Ā, ka mea tērā, "Nui atu tōku hae mō Ihowā, mō te Atua o ngā mano; kua whakarērea hoki tāu kawenata e ngā tama a Īharaira, ā, ko āu āta, wāhia iho e rātou, patua iho hoki e rātou āu poropiti ki te hoari. Ā, ko ahau, ko ahau rawa anake i mahue; ā, kei te rapu rātou i ahau kia whakamatea."

11 Nā, ka mea ia, "Puta mai, ka tū ki te maunga ki te aroaro o Ihowā."

Nā, ko te haerenga atu o Ihowā, he nui anō te hau, he kaha, e whakakōara ana i ngā maunga, e wāhi ana i ngā kōhatu i te aroaro o Ihowā. Otiia, kāhore a Ihowā i roto i te hau; ā muri iho i te hau ko te rū; otiia kāhore a Ihowā i roto i te rū. 12 Ā, i muri o te rū ko te ahi; otiia kāhore a Ihowā i roto i te ahi; ā, i muri i te ahi ko te reo ngāwari, he mea iti. 13 Ā, nō te rongonga o Irāia ka hīpokina e ia tōna mata ki tōna koroka, ā, haere ana, tū ana i te kūwaha o te ana.

Nā, ko te putanga mai o tētahi reo ki a ia, ka mea, "E aha ana koe i konei, e Irāia?"

14 Anō rā ko tērā, "Nui atu tōku hae mō Ihowā, mō te Atua o ngā mano; kua whakarērea hoki tāu kawenata e ngā tama a Īharaira, ko āu āta, wāhia iho e rātou, patua iho e rātou āu poropiti ki te hoari. Ā, ko ahau, ko ahau rawa anake i mahue; ā, kei te rapu rātou i ahau kia whakamatea."

15 Nā, ka mea a Ihowā ki a ia, "Haere, e hoki i tōu ara ki te koraha o Ramahiku, ā, ka tae koe, whakawahia a Hataere hei kīngi mō Hīria. 16 Ā, whakawahia a Iehu tama a Nimihi hei kīngi mō Īharaira; me whakawahi anō a Eriha tama a Hāpata o Āperemehora hei poropiti i muri i a koe. 17 Nā, ko te hunga e mawhiti i te hoari a Hataere mā Iehu e whakamate; ko te hunga e mawhiti i te hoari a Iehu mā Eriha e whakamate. 18 Otiia ka whakatoea e ahau māku e whitu ngā mano i roto i a Īharaira, ko ngā turi katoa kīhai anō i tūturi ki a Paara, me ngā māngai katoa kīhai i kihi i a ia."

19 Heoi, haere atu ana ia i reira, ā, ka tūpono ki a Eriha tama a Hāpata, e parau ana ia, me ngā kau i ngā ioka kotahi tekau mā rua i tōna aroaro, ko ia i te tekau mā rua. Nā, haere ana a Irāia i tōna taha, ā, makā ana e ia tōna koroka ki runga ki a ia.

20 Nā, whakarērea ake e tērā ngā kau, ā, rere ana ki te whai i a Irāia, ā, ka mea, "Tukua ahau kia kihi i tōku pāpā, i tōku whaea, ka haere ai ki te whai i a koe."

Anō rā ko tērā ki a ia, "Haere, e hoki; i aha hoki ahau ki a koe?"

21 Nā, hoki ana tērā i te whai i a ia, ā, ka mau ki ngā kau o tētahi ioka, patua iho, kōhuatia iho ō rāua kikokiko ki ngā mea o ngā kau, hoatu ana e ia te kikokiko ki ngā tāngata, ā, kainga ana e rātou. Nā, whakatika ana ia, haere ana ki te whai i a Irāia, ā, mahi ana ki a ia.

1 *1 Kung 16:31, 18:40. Ahab berättade för Isebel allt som Elia hade gjort och att han hade dödat alla profeterna med svärd. 2 Då sände Isebel bud till Elia och lät säga: "Må gudarna straffa mig både nu och i framtiden, om jag inte i morgon vid denna tid låter det gå med dig som det gick med profeterna."

3 När han fick höra det bröt han upp och flydde för sitt liv. Han kom till Beer-Sheba*19:3Beer-ShebaOrt vid Israels södra gräns, ca 20 mil söder om Karmel. i Juda och lämnade där sin tjänare. 4 *Jona 4:3, 8. Själv gick han en dagsresa ut i öknen. Där satte han sig under en ginstbuske*19:4ginstbuskeCa 2-4 meter hög med vita blommor (retama raetam). och önskade sig döden och sade: "Nu är det nog, Herre. Ta mitt liv, för jag är inte bättre än mina fäder." 5 Elia lade sig ner under ginstbusken och somnade.

Men en ängel rörde vid honom och sade till honom: "Stig upp och ät!" 6 När han såg upp, fanns där vid huvudänden ett bröd bakat på glödande stenar och en kruka med vatten. Han åt och drack och lade sig ner igen. 7 Men Herrens ängel rörde vid honom igen, för andra gången, och sade: "Stig upp och ät, för annars blir vägen för lång för dig." 8 *2 Mos 3:1f, 24:18, 34:28, 5 Mos 10:4, Matt 4:2. Då steg han upp och åt och drack. Sedan gick han styrkt av maten i fyrtio dagar och fyrtio nätter ända till Guds berg Horeb*19:8Guds berg HorebSinai, där Mose hade mött Gud och fått tio Guds bud (2 Mos 3, 5 Mos 5).. 9 Där gick han in i en grotta, och i den stannade han över natten.

Då kom Herrens ord till honom. Han sade till honom: "Vad gör du här, Elia?" 10 *1 Kung 18:4, 22, Rom 11:2f. Han svarade: "Jag har verkligen ivrat för Herren Gud Sebaot. Israels barn har övergett ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och de försöker ta mitt liv." 11 *2 Mos 34:6, Apg 2:2.Herren sade: "Gå ut och ställ dig på berget inför Herren." Då gick Herren fram där, och en stor stark storm som ryckte loss berg och bröt sönder klippor gick före Herren. Men Herren var inte i stormen. Efter stormen kom en jordbävning. Men Herren var inte i jordbävningen. 12 Efter jordbävningen kom en eld. Men Herren var inte i elden. Efter elden hördes ljudet av en svag susning.

13 *2 Mos 3:6. När Elia hörde det, gömde han sitt ansikte med manteln och gick ut och ställde sig vid ingången till grottan. Då kom en röst till honom som sade: "Vad gör du här, Elia?" 14 Han svarade: "Jag har verkligen ivrat för Herren Gud Sebaot. Israels barn har övergett ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och de försöker ta mitt liv."

15 *2 Kung 8:13.Herren sade till honom: "Gå tillbaka igen och ta vägen till Damaskus öken och gå in och smörj Hasael till kung över Aram. 16 *2 Kung 9:1f. Jehu, Nimshis son, ska du smörja till kung över Israel. Elisha,*19:15fsmörj Hasael … Jehu … ElishaSe 2 Kung 8:7f, 9:1f samt kap 2-8, 13:14f. Shafats son, från Abel-Mehola*19:16Abel-MeholaStad på västra sidan om Jordan, strax söder om Bet-Shan. ska du smörja till profet i ditt ställe. 17 *2 Kung 9:14f. Och det ska bli så att den som kommer undan Hasaels svärd ska Jehu döda, och den som kommer undan Jehus svärd ska Elisha döda. 18 *Job 31:27, Hos 13:2, Rom 11:4. Men jag har lämnat kvar i Israel sjutusen män som inte har böjt knä för Baal*19:18sjutusen män som inte har böjt knä för BaalCiteras av Paulus i Rom 11:4. och inte gett honom hyllningskyss*19:18hyllningskyssMan visade vördnad för kungar och gudabilder genom att kyssa deras fötter (jfr Luk 7:38).."

19 *2 Kung 2:13f. När Elia sedan gick därifrån, fann han Elisha, Shafats son, som höll på att plöja. Tolv par oxar*19:19tolv par oxarEn stor djurbesättning. Elishas släkt tycks ha ägt stora åkermarker. gick framför honom, och själv körde han det tolfte paret. Elia gick fram till honom och kastade sin mantel*19:19mantelDen håriga manteln var profetens kännetecken (2 Kung 1:8, Sak 13:4, Matt 3:4). över honom.

20 *Luk 9:61f. Då släppte han oxarna och skyndade efter Elia och sade: "Låt mig först få kyssa*19:20kyssaFörknippas ofta med att få förälderns välsignelse (jfr 1 Mos 27:26, 31:55, 48:10). min far och min mor, så ska jag sedan följa dig." Han sade till honom: "Gå du tillbaka. Du vet ju vad jag har gjort med dig." 21 Då lämnade Elisha honom och gick tillbaka och tog sina båda oxar och slaktade dem, och med oxarnas ok kokade han deras kött. Detta gav han till folket, och de åt. Därefter bröt han upp och följde Elia och blev hans tjänare.