1 Nā, e toru ō rātou tau e noho ana, ā, kāhore he whawhai a Hīria ki a Īharaira. 2 Nā, i te toru o ngā tau ka haere iho a Iehohāpata kīngi o Hūrā ki raro, ki te kīngi o Īharaira.

3 Nā, ka mea te kīngi o Īharaira ki āna tāngata, "E mōhio ana rānei koutou nō tātou Rāmoto Kireara, ā, e āta noho nei tātou, kāhore e tangohia e tātou i te ringa o te kīngi o Hīria?"

4 Nā, ka mea ia ki a Iehohāpata, "Ka haere rānei koe, tāua ki Rāmoto Kireara ki te whawhai?"

Anō rā ko Iehohāpata ki te kīngi o Īharaira, "Ko ahau, ko koe, tāua tāua; ko tōku iwi, ko tōu iwi, rātou rātou; ko ōku hōiho, ko ōu hōiho, rite tonu." 5 I mea anō a Iehohāpata ki te kīngi o Īharaira, "Tēnā, rapua āianei tētahi kupu i a Ihowā."

6 Kātahi ka huihuia ngā poropiti e te kīngi o Īharaira, e whā rau aua tāngata. Nā, ka mea ia ki a rātou, "Me haere rānei ahau ki Rāmoto Kireara ki te whawhai, kauaka rānei?"

Anō rā ko rātou; "Haere; mā te Ariki hoki e hōmai ki te ringa o te kīngi."

7 Nā, ka mea a Iehohāpata, "Kāhore rānei tētahi atu i konei, tētahi poropiti a Ihowā, hei rapunga atu mā tātou?"

8 Anō rā ko te kīngi o Īharaira ki a Iehohāpata, "Tēnei anō tētahi, ko Mikaia tama a Imirā hei rapunga atu mā tātou i tā Ihowā. Otiia, e kino ana ahau ki a ia; kāhore hoki āna poropiti pai mōku; engari he kino."

Nā, ka mea a Iehohāpata, "Kaua e pēnā te kupu a te kīngi."

9 Kātahi te kīngi o Īharaira ka karanga ki tētahi rangatira, ka mea, "Kia hohoro te tiki atu i a Mikaia tama a Imirā."

10 Nā, ka noho te kīngi o Īharaira rāua ko Iehohāpata kīngi o Hūrā, tēnā i runga i tōna torōna, tēnā i runga i tōna torōna, rākai rawa ki ō rāua kākahu, i te wāhi takoto kau i te tomokanga ki te kūwaha o Hamaria; me te poropiti anō ngā poropiti katoa i tō rāua aroaro.

11 Nā, ka meatia e Terekia tama a Kenāna ētahi haona rino māna, ā, ka mea ia, "Ko te kupu tēnei a Ihowā: ‘Ka panā ngā Hīriani e koe ki ēnei ā poto noa.’ "

12 Ā, pērā tonu te poropiti a ngā poropiti katoa, i mea rātou, "Haere ki Rāmoto Kireara, kia taea hoki tāu; kua hōmai hoki e Ihowā ki te ringa o te kīngi."

13 Ā, i kōrero te karere i haere ki te karanga i a Mikaia, i mea ki a ia, "Nanā, ko ngā kupu a ngā poropiti ki te kīngi kotahi tonu te māngai mō te pai. Nā, kia rite tāu kupu ki tā tētahi o rātou, kia pai āu kōrero."

14 Nā, ka mea a Mikaia, "E ora ana a Ihowā, inā, ko tā Ihowā e kōrero mai ai ki ahau, ko tāku tēnā e kōrero ai."

15 Ā, nō tōna taenga ki te kīngi, ka mea te kīngi ki a ia, "E Mikaia, me haere rānei mātou ki Rāmoto Kireara ki te whawhai, kaua rānei?"

Anō rā ko tērā ki a ia, "Haere, kia taea hoki tāu; kua hoatu hoki e Ihowā ki te ringa o te kīngi."

16 Nā, ka mea te kīngi ki a ia, "Kia hia ianei āku whakaoati i a koe kia kāti āu e kōrero mai ai ki ahau, ko te mea pono anake, i runga i te ingoa o Ihowā?"

17 Nā, ka kī tērā, "I kite ahau i a Īharaira katoa e marara noa ana i runga i ngā maunga, koia anō kei ngā hipi kāhore nei ō rātou kaitiaki, ā, i mea a Ihowā, ‘Kāhore o ēnei ariki; kia hoki mārie tērā, tērā, ki ō rātou whare.’ "

18 Nā, ka mea te kīngi o Īharaira ki a Iehohāpata, "Kāhore ianei ahau i kī atu ki a koe, e kore e pai tāna poropiti mōku; engari he kino?"

19 Nā, ka kī tērā, "Mō reira whakarongo mai ki te kupu a Ihowā; i kite ahau i a Ihowā e noho ana i runga i tōna torōna, i te mano katoa anō o te rangi e tū ana i tōna taha ki matau, i tōna taha ki mauī. 20 Nā, ka mea a Ihowā, ‘Ko wai hei whakapati i a Āhapa kia haere ai, kia hinga ai ki Rāmoto Kireara?’

"Nā, puta kē tā tēnei kupu, puta kē tā tēnei kupu. 21 Nā, ka puta tētahi wairua, ka tū ki te aroaro o Ihowā, ka mea, ‘Māku ia e whakapati.’

22 "Ā, ka mea a Ihowā ki a ia, ‘Me pēhea?’

"Anō rā ko tērā, ‘Me haere ahau, ā, hei wairua teka ahau i roto i ngā māngai o āna poropiti katoa.’

"Nā, ka mea ia, ‘Māu ia e whakapati, ka taea anō e koe; haere, meatia tāu nā.’

23 "Nā, kua hoatu ināianei e Ihowā he wairua teka ki te māngai o ēnei poropiti katoa āu, ā, kua kino tā Ihowā kōrero mōu."

24 Nā, ka whakatata a Terekia tama a Kenāna, ka papaki i te pāpāringa o Mikaia, ka mea, "I nā hea te haerenga atu o te Wairua o Ihowā i ahau ki a koe kōrero ai?"

25 Anō rā ko Mikaia, "Tērā koe e kite i te rā e haere ai koe ki tētahi rūma i roto rawa piri ai."

26 Nā, ka mea te kīngi o Īharaira, "Kawea atu a Mikaia, whakahokia ki a Amono rangatira o te pā, ki a Ioaha tama a te kīngi; 27 kī atu hoki, ‘Ko te kupu tēnei a te kīngi: Hoatu tēnei ki te whare herehere, whāngaia ki te taro o te tangihanga, ki te wai o te tangihanga, kia hoki mai rā anō ahau i runga i te rangimārie.’ "

28 Anō rā ko Mikaia, "Ki te hoki mai koe i runga i te rangimārie, ehara ahau i te kaiwhakapuaki i a Ihowā kōrero." I mea anō ia, "Whakarongo, e ngā iwi, e koutou katoa!"

29 Heoi, haere ana te kīngi o Īharaira rāua ko Iehohāpata kīngi o Hūrā ki runga, ki Rāmoto Kireara. 30 Nā, ka mea te kīngi o Īharaira ki a Iehohāpata, "Me whakaputa kē tōku āhua, ka haere ki te whawhai; ko koe ia kākahuria ōu kākahu." Nā, whakaputa kē ana te kīngi o Īharaira i tōna āhua, ā, haere ana ki te whawhai.

31 Nā, kua oti i te kīngi o Hīria te whakahau āna rangatira e toru tekau mā rua, ngā kaiwhakahaere o ana hāriata, kua mea, "Kaua e whawhai ki te iti, ki te rahi; engari ki te kīngi anake o Īharaira." 32 Ā, nō te kitenga o ngā rangatira o ngā hāriata i o Iehohāpata, ka mea rātou, "Koia anō tēnei te kīngi o Īharaira." Nā, peka ana rātou ki a ia ki te whawhai ki a ia. Nā, ko te hāmamatanga o Iehohāpata; 33 ā, i te kitenga o ngā rangatira o ngā hāriata ehara ia i te kīngi o Īharaira, hoki ana rātou i te whai i a ia.

34 Nā, ka kūmea te kōpere e tētahi tangata, he mea noa iho, tū tonu te kīngi o Īharaira i waenga pū o te hononga iho o te pukupuku. Nā, ka mea ia ki te kaiarataki o tana hāriata, "Tahuri tōu ringa; kawea atu ahau i roto i te ope; kua tū hoki ahau, he tū kino."

35 Nā, ka rahi haere te whawhai i taua rā; ā, he mea pupuri ake te kīngi i runga i te hāriata kia tū tonu atu ai ia ki ngā Hīriani; ā, i te ahiahi ka mate; nā, rere ana ngā toto o te tūnga ki te riu o te hāriata.

36 Nā, ka pā te karanga puta noa i te ope i te mea ka tō te rā; ko te kupu tēnei, "Ki tōna pā, ki tōna whenua, e tērā tangata, e tērā tangata!"

37 Heoi, ka mate te kīngi, ā, ka kawea ki Hamaria, tanumia iho e rātou te kīngi ki Hamaria. 38 Ā, i horoia te hāriata ki te poka wai i Hamaria; ā, mitikia ana ōna toto e ngā kurī; nā, he wāhi horoinga tērā nō ngā wāhine kairau; ko tā Ihowā ia i kōrero ai.

39 Nā, ko ērā atu mahi a Āhapa me ngā mea katoa i mea ai ia, me te whare rei i hangā e ia, me ngā pā katoa i hangā e ia, kāhore ianei i tuhituhia ki te Pukapuka o ngā meatanga o Ngā Rā o Ngā Kīngi o Īharaira? 40 Nā, moe ana a Āhapa ki ōna mātua, ā, ko tāna tama, ko Ahatia, te kīngi i muri i a ia.

41 Nō te whā o ngā tau o Āhapa kīngi o Īharaira i kīngi ai a Iehohāpata tama a Aha ki a Hūrā. 42 E toru tekau mā rima ngā tau o Iehohāpata i tōna kīngitanga, ā, e rua tekau mā rima ngā tau i kīngi ai ia ki Hiruhārama; ko te ingoa hoki o tōna whaea, ko Atupa, he tamāhine nā Hirihi.

43 Ā, i haere ia i ngā ara katoa o tōna pāpā, o Aha; kīhai i peka kē; i mahi ia i te mea e tika ana ki tā Ihowā titiro. Otiia, kīhai ngā wāhi tiketike i whakakāhoretia; i patu whakahere anō te iwi, i tahu whakakakara ki ngā wāhi tiketike. 44 Ā, i houhia te rongo e Iehohāpata ki te kīngi o Īharaira.

45 Nā, ko ērā atu meatanga a Iehohāpata me āna mahi toa, me āna whawhaitanga, kāhore ianei i tuhituhia ki te Pukapuka o ngā meatanga o Ngā Rā o Ngā Kīngi o Hūrā? 46 I whakamōtītia atu anō e ia i te whenua ērā atu o te hunga whakahoroma i mahue nei i ngā rā o tōna pāpā, o Aha.

47 Nā, i taua wā kāhore o Ēroma kīngi; he kāwana te kīngi.

48 Ā, i hangā ētahi kaipuke o Tarahihi e Iehohāpata hei tiki kōura ki Ōpira. Otiia kīhai i rere; i pakaru hoki ngā kaipuke ki Ehiono Kēpere. 49 Kātahi a Ahatia tama a Āhapa ka mea ki a Iehohāpata, "Kia eke tahi āku tāngata me āu tāngata ki runga ki ngā kaipuke." Otiia kīhai a Iehohāpata i pai.

50 Nā, ka moe a Iehohāpata ki ōna mātua, ā, tanumia ana ki ōna mātua ki te pā o tōna tupuna, o Rāwiri; ā, ko tāna tama, ko Iehorama te kīngi i muri i a ia.

51 Nō te tekau mā whitu o ngā tau o Iehohāpata kīngi o Hūrā i kīngi ai a Ahatia tama a Āhapa ki a Īharaira i Hamaria; ā, e rua ngā tau i kīngi ai ia ki a Īharaira.

52 Ā, i kino tāna mahi ki te aroaro o Ihowā, i haere hoki i te ara o tōna pāpā, i te ara o tōna whaea, i te ara anō o Ieropoama tama a Nēpata, i hara ai a Īharaira. 53 I mahi hoki ki a Paara, i koropiko ki a ia; i whakapātaritari i a Ihowā, i te Atua o Īharaira; rite tonu tāna ki ngā mea katoa i mea ai tōna pāpā.

1 I tre år*22:1tre årÅr 856-853 f Kr. Tidigare under år 853 hade Ahab kämpat sida vid sida med sin "broder" Ben-Hadad II (20:32) mot Assyrien vid slaget om Karkar. Ahab hade då 10 000 man och 2 000 stridsvagnar, enligt Kurkh-monoliten, medan Ben-Hadad II hade 20 000 man och 1 200 vagnar. hade de ro, utan krig mellan Aram och Israel. 2 *2 Krön 18:2f. Men under det tredje året reste Joshafat, Juda kung, ner till Israels kung.

3 Och Israels kung sade till sina tjänare: "Ni vet ju att Ramot i Gilead*22:3Ramot i GileadStrategisk ort vid karavanvägen nästan 5 mil öster om Jordan. tillhör oss. Ändå sitter vi här lugnt och tar det inte från kungen av Aram." 4 *2 Kung 3:7. Han frågade Joshafat: "Vill du dra ut med mig för att belägra Ramot i Gilead?" Joshafat svarade Israels kung: "Jag som du, mitt folk som ditt folk, mina hästar som dina hästar!" 5 *2 Kung 3:11, Jer 21:2. Men Joshafat sade till Israels kung: "Fråga först Herren om det!" 6 Då samlade Israels kung profeterna, omkring fyrahundra män, och frågade dem: "Ska jag dra ut mot Ramot i Gilead för att belägra det, eller ska jag låta bli?" De svarade: "Dra dit upp. Herren ska ge det i kungens hand."

7 Men Joshafat sade: "Finns det inte någon Herrens profet här längre, så att vi kan fråga genom honom?" 8 Israels kung svarade Joshafat: "Här finns fortfarande en man, Mika, Jimlas son. Genom honom kan vi fråga Herren. Men jag hatar honom, för han profeterar aldrig lycka åt mig utan bara olycka." Joshafat sade: "Kungen ska inte säga så." 9 Då kallade Israels kung till sig en hovman och sade: "Hämta genast hit Mika, Jimlas son."

10 Israels kung och Joshafat, Juda kung, satt nu var och en på sin tron på en tröskplats vid ingången till Samarias port klädda i sina skrudar, medan alla profeterna profeterade inför dem. 11 Sidkia, Kenaanas son, gjorde sig horn av järn och sade: "Så säger Herren: Med dessa ska du stånga arameerna så att de förgörs!" 12 Alla profeterna profeterade på samma sätt och sade: "Dra upp mot Ramot i Gilead, så ska du ha framgång. Herren ska ge det i kungens hand."

13 Budbäraren som hade gått för att hämta Mika sade till honom: "Hör på! Profeterna lovar med en mun lycka åt kungen. Låt det du säger stämma överens med vad de har sagt och lova också du lycka." 14 *4 Mos 22:38, 24:13. Men Mika svarade: "Så sant Herren lever, det Herren talar till mig ska jag säga honom."

15 När han kom till kungen, frågade kungen honom: "Mika, ska vi dra ut mot Ramot i Gilead för att belägra det, eller ska vi låta bli?" Han svarade honom: "Dra dit upp, så ska du ha framgång. Herren ska ge det i kungens hand." 16 Men kungen sade till honom: "Hur många gånger ska jag behöva ta ed av dig att du bara ska tala sanning till mig i Herrens namn?" 17 *4 Mos 27:17, Matt 9:36. Då sade han: "Jag såg hela Israel skingrat på bergen, som får utan herde. Och Herren sade: De har ingen herre. Låt dem vända tillbaka hem i frid, var och en till sitt." 18 Då sade Israels kung till Joshafat: "Sade jag inte till dig att han aldrig profeterar lycka åt mig, utan bara olycka?" 19 *Jes 6:1, Dan 7:9f, Upp 4:2. Mika sade: "Hör alltså Herrens ord: Jag såg Herren sitta på sin tron, och himlens hela härskara stod hos honom på hans högra sida och på hans vänstra. 20 Och Herren sade: Vem vill locka Ahab att dra upp mot Ramot i Gilead, så att han stupar där? Den ene sade si och den andre så. 21 *Job 1:6. Då kom en ande fram och ställde sig inför Herren och sade: Jag ska locka honom till det. Herren frågade honom: Hur då? 22 Han svarade: Jag ska gå ut och bli en lögnens ande i alla hans profeters mun. Då sade Herren: Försök locka honom till det, och du kommer också att lyckas. Gå ut och gör så! 23 Och nu har Herren lagt en lögnens ande i alla dessa dina profeters mun, och Herren har beslutat att olycka ska drabba dig."

24 Då gick Sidkia, Kenaanas son fram och gav Mika ett slag på kinden och sade: "På vilken väg har då Herrens Ande gått bort från mig för att tala till dig?" 25 *1 Kung 20:30. Mika svarade: "Du ska få se det den dag när du måste springa från rum till rum för att gömma dig." 26 Men Israels kung sade: "Ta Mika och för honom tillbaka till Amon, stadens överste, och till kungasonen Joash 27 *2 Krön 16:10, 18:25f, Jer 37:15. och säg: Så säger kungen: Sätt honom i fängelse och låt honom leva på vatten och bröd tills jag kommer välbehållen tillbaka." 28 *Mika 1:2. Mika svarade: "Om du kommer välbehållen tillbaka har Herren inte talat genom mig." Och han tillade: "Hör detta, alla ni folk!"

29 *2 Krön 18:28f. Så drog Israels kung och Juda kung Joshafat upp mot Ramot i Gilead. 30 Och Israels kung sade till Joshafat: "Jag ska dra ut i striden förklädd, men klä dig du i dina egna kläder." Så förklädde sig Israels kung, när han drog ut i striden. 31 *1 Kung 20:16, 24, 2 Krön 18:30. Men Arams kung hade gett en befallning åt de trettiotvå befälhavarna över vagnarna och sagt: "Ni ska inte ge er i strid med någon, vare sig liten eller stor, utan bara med Israels kung." 32 När befälen över vagnarna fick se Joshafat, tänkte de: "Det där är säkert Israels kung", och vände sig därför till anfall mot honom. Då gav Joshafat upp ett rop. 33 Så snart befälen över vagnarna märkte att det inte var Israels kung, vände de om och lät honom vara.

34 *1 Kung 20:42. Men en man, som spände sin båge och sköt på måfå, träffade Israels kung i en fog på rustningen. Då sade kungen till föraren av vagnen: "Vänd vagnen och för mig ut ur hären, för jag är sårad." 35 Striden blev den dagen allt häftigare, och kungen stod upprätt i sin vagn, vänd mot arameerna. Men på kvällen gav han upp andan. Blodet från såret hade runnit ner i vagnen. 36 Vid solnedgången gick ett rop genom hären: "Var och en till sin stad igen! Var och en till sitt land igen!" 37 Så dog kungen och fördes till Samaria, och man begravde honom där. 38 *1 Kung 21:19, 2 Kung 9:25f, Ps 68:24. När man sköljde vagnen i dammen i Samaria*22:38dammen i SamariaEn damm om 10 x 5 meter har grävts fram intill palatset., slickade hundarna hans blod och de prostituerade badade i det – precis som Herren hade sagt.

39 Vad som mer finns att säga om Ahab och allt som han gjorde, om elfenbenshuset*22:39elfenbenshusetHundratals elfenbensfragment har hittats i stadens ruiner, en lyx som senare kritiserades av profeten Amos (3:15, 6:4). Vid denna tid levde elefanter i Syrien. som han byggde och om alla de städer han byggde, det är skrivet i Israels kungars krönika.

40 Ahab gick till vila hos sina fäder, och hans son Ahasja blev kung efter honom.

41 *1 Kung 15:24, 2 Krön 20:31. Joshafat, Asas son, blev kung över Juda i Ahabs, Israels kungs, fjärde regeringsår.*22:41Ahabs, Israels kungs, fjärde regeringsårCa 870 f Kr.42 Trettiofem år gammal var Joshafat när han blev kung, och han regerade tjugofem år*22:42Joshafat … tjugofem årCa 872-848 f Kr, samregent med Asa till 870 f Kr. Joshafat betyder "Herren dömer" (jfr Joel 3:2). Se även 2 Krön 17-20. i Jerusalem. Hans mor hette Asuba*22:42AsubaBetyder "övergiven". och var dotter till Shilhi. 43 Han vandrade i allt på sin far Asas väg och vek inte av från den. Han gjorde nämligen det som var rätt i Herrens ögon. 44 *1 Kung 15:14, 2 Kung 12:3. Men offerhöjderna avskaffades inte, utan folket fortsatte att offra och tända offereld på höjderna. 45 Och Joshafat höll fred med Israels kung.

46 Vad som mer finns att säga om Joshafat, om de mäktiga gärningar han utförde och om hans krig, det är skrivet i Juda kungars krönika. 47 *1 Kung 15:12. Han utrotade också ur landet den manliga tempelprostitution som fanns kvar sedan hans far Asas tid.

48 *2 Sam 8:14. I Edom fanns då ingen kung, utan en ståthållare regerade där.

49 *1 Kung 9:28, 2 Krön 20:35f. Joshafat hade låtit bygga Tarshishskepp*22:49TarshishskeppHandelsskepp för långa distanser. De fick sitt namn av Tarshish (kanske Tartessos i sydvästra Spanien), men dessa skulle segla söderut från Eilat till Ofir (troligen Jemen). som skulle gå till Ofir för att hämta guld. Men de kom aldrig i väg, för de led skeppsbrott vid Esjon-Geber. 50 Då sade Ahasja, Ahabs son, till Joshafat: "Låt mitt folk resa med ditt folk på skeppen." Men Joshafat ville inte.

51 Joshafat gick till vila hos sina fäder och blev begravd hos sina fäder i sin fader Davids stad. Hans son Joram blev kung efter honom.

52 Ahasja, Ahabs son, blev kung över Israel i Samaria i Juda kung Joshafats sjuttonde regeringsår, och han regerade över Israel i två år.*22:52Ahasja … två årÅr 853-852 f Kr. Ahasja betyder "Herren griper".53 *1 Kung 12:28f, 16:31. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon och vandrade på sin fars och sin mors väg och på Nebats son Jerobeams väg, han som fick Israel att synda. 54 Och Ahasja tjänade Baal och tillbad honom och väckte Herrens, Israels Guds, vrede precis som hans far hade gjort.