1 Ā, i te takanga o te tau, i te wā anō e haere ai ngā kīngi ki te whawhai, nā, ka ungā e Rāwiri a Ioapa rātou ko āna tāngata, ko Īharaira katoa; ā, hunā iho e rātou ngā tama a Āmona, whakapaea ana a Rapa. Ko Rāwiri ia i noho ki Hiruhārama.

2 Ā, i te mea ka ahiahi, nā, ka maranga ake a Rāwiri i tōna moenga, ā, hāereere ana i runga i te tuanui o te whare o te kīngi. Nā, ka kitea iho e ia i te tuanui tētahi wahine e kaukau ana; he ātaahua rawa anō te wahine ki te titiro atu. 3 Nā, ka tono tāngata te kīngi, ā, ka i ui mō taua wahine. Nā, ko te meatanga, "Ehara ianei tēnei i a Patehēpa tamāhine a Eriama, ko te wahine ia a Uria Hiti." 4 Nā, ka ungā ētahi karere e Rāwiri ki te tiki i a ia; ā, ka haere mai ia ki a ia; ā, takoto tahi ana rāua. (Kua oti hoki tōna poke te pure.) Ā, hoki ana ki tōna whare. 5 Nā, ka hapū te wahine, ā, ka tono tangata ki a Rāwiri, ka mea, "Kua hapū ahau."

6 Nā, ka tono tangata a Rāwiri ki a Ioapa, ka mea, "Tēnā a Uria Hiti tonoa mai ki ahau." Nā, tonoa ana e Ioapa a Uria ki a Rāwiri. 7 Ā, i te taenga mai o Uria ki a ia, ka ui a Rāwiri i pēhea a Ioapa, i pēhea, hoki te iwi, ā, i pēhea te whawhai. 8 Nā, ka mea a Rāwiri ki a Uria, "Haere ki raro, ki tōu whare ki te horoi i ōu waewae." Nā, ka puta a Uria i te whare o te kīngi; ā, i maua i muri i a ia tētahi kai a te kīngi. 9 Otiia moe ana a Uria ki te tatau o te whare o te kīngi i roto i ngā tāngata katoa a tōna ariki, kīhai hoki i haere ki raro, ki tōna whare.

10 Ā, ka kōrerotia te kōrero ki a Rāwiri, "Kīhai a Uria i haere ki raro, ki tōna whare." Nā, ka mea a Rāwiri ki a Uria, "He teka ianei kātahi anō koe ka tae mai i te haere? He aha koe tē haere ai ki raro, ki tōu whare?"

11 Nā, ka mea a Uria ki a Rāwiri, "Kei roto te āka i te tīhokahoka, me Īharaira, me Hūrā; kei te mata anō o te pārae tōku ariki, a Ioapa rātou ko ngā tāngata a tōku ariki e noho ana. Kia haere koia ahau ki tōku whare ki te kai, ki te inu, ki te takoto ki tāku wahine? E ora ana koe, e ora ana hoki tōu wairua, e kore tēnei mea e meatia e ahau."

12 Nā, ka mea a Rāwiri ki a Uria, "E noho ki konei i tēnei rā anō, ā, āpōpō ahau unga ai i a koe." Heoi, noho ana a Uria i taua rā, i te aonga ake anō, ki Hiruhārama. 13 Nā, ka karangatia ia e Rāwiri, ā, kai ana; ā, meinga ana e ia kia haurangi. Ā, i te ahiahi ka puta ki waho ki te takoto ki tōna takotoranga i roto i ngā tāngata a tōna ariki, kīhai hoki i haere ki raro, ki tōna whare.

14 Nā, i te ata ka tuhituhia he pukapuka e Rāwiri ki a Ioapa, ā, tonoa ana kia kawea e Uria. 15 I tuhituhi hoki ia ki te pukapuka, i mea "Me hoatu e koutou a Uria ki mua rawa, ki te wāhi e nui rawa ana te whawhai, ka hoki ai i muri i a ia, kia patua ai ia, kia mate ai."

16 Nā, i a Ioapa e whakapae ana i te pā, ka hoatu e ia a Uria ki te wāhi i mōhio ai ia kei reira ngā toa. 17 Nā, ko te putanga atu o ngā tāngata o te pā ki te whawhai ki a Ioapa, ka hinga ētahi o te iwi, ētahi o ngā tāngata ake a Rāwiri; i mate anō a Uria Hiti.

18 Kātahi a Ioapa ka tono tāngata hei kōrero ki a Rāwiri i ngā mea katoa o te whawhai. 19 I ako anō ia i te karere, i mea, "E poto i a koe ngā mea katoa o te whawhai te kōrero ki te kīngi; 20 nā, ki te ara te riri o te kīngi, ā, ka mea ia ki a koe, ‘He aha koutou i whakatata rawa ai ki te pā tatau ai? Kāhore ianei koutou i mōhio ka kōpere mai rātou i te taiepa? 21 Nā wai a Apīmereke tama a Ierupehete i patu? He teka ianei nā te wahine i makā te wāhi o runga o te kōhatu huri ki runga ki a ia i te taiepa, ā, mate iho ia ki Tepehe? He aha koutou i whakatata atu ai ki te taiepa?’ Nā, mea atu, ‘Kua mate anō tāu pononga, a Uria Hiti.’ "

22 Heoi, haere ana te karere, ā, ka tae, kōrerotia ana e ia ki a Rāwiri ngā mea katoa i ungā ai ia e Ioapa. 23 I mea hoki te karere ki a Rāwiri, "I kaha rawa mai aua tāngata ki a mātou, ā, puta mai ana ki a mātou ki te pārae. Nā, whakaekea atu ana e mātou, ā tae noa ki te kūwaha o te kēti. 24 Nā, ko te kōperenga mai a ngā kaikōpere i te taiepa ki āu tāngata, mate iho ētahi o ngā tāngata a te kīngi; ko tāu pononga hoki, ko Uria Hiti kua mate."

25 Kātahi ka mea a Rāwiri ki te karere, "Kia pēnei tāu kī atu ki a Ioapa, ‘Kei hē tēnei mea ki tōu whakaaro, he kai noa iho hoki tā te hoari i tētahi, i tētahi; kia kaha tāu whawhai ki te pā, whakangaromia.’ Māu anō ia e whakatenatena."

26 Ā, i te rongonga o te wahine a Uria kua mate tāna tahu a Uria, ka tangihia e ia tāna tahu. 27 Ā, ka pahemo te tangihanga, ka tono tāngata a Rāwiri ki te tiki i a ia ki tōna whare, ā, ka waiho hei wahine māna, ā, ka whānau tā rāua tama. Otiia i kino ki tā Ihowā titiro taua mea i mea ai a Rāwiri.

1 *2 Sam 12:26f, 1 Krön 20:1. Nästa år, vid tiden då kungar drar ut i fält*11:1tiden då kungar drar ut i fältUngefär mars till maj, efter vinterregnen men före skörden., sände David i väg Joab och med honom sina tjänare och hela Israel. De förgjorde ammoniterna och belägrade Rabba*11:1RabbaNuvarande Amman, ca 6 mil öster om Jerusalem.. Men David stannade kvar i Jerusalem.

2 Då hände det en kväll, när David hade stigit upp från sin bädd och gick omkring på taket*11:2på taketDet platta taket var en behaglig uteplats (jfr 1 Sam 9:25, Apg 10:9). Palatset låg högst på sluttningen, med utsikt över de flesta husen i staden. till det kungliga palatset, att han från taket fick se en kvinna som badade*11:2badadeKanske för rening sju dagar efter menstruation (11:4, 3 Mos 15:19f). Detta är en fertil tid i månaden (vers 5).. Kvinnan var mycket vacker. 3 David sände bud och hörde sig för om kvinnan. "Det är Bat-Seba,*11:3Bat-SebaBetyder "edsdotter". Hennes far Eliam var en av Davids trettio hjältar, tillsammans med hetiten Uria (23:34, 39), och troligen son till Davids rådgivare Ahitofel (15:12). dotter till Eliam och hustru till hetiten Uria",*11:3 hetiten UriaBetyder "Herren är mitt ljus". Hetiterna var ett krigarfolk från nuvarande Turkiet. Många hetiter hade bott i Kanaans land sedan Abrahams tid (1 Mos 23, se även 1 Sam 26:6). sade man. 4 *3 Mos 15:19. David sände då några män för att hämta henne. Hon kom till honom, och han låg med henne när hon hade renat sig från sin orenhet. Sedan återvände hon hem.

5 Men kvinnan hade blivit havande, och hon skickade bud till David och lät säga: "Jag är havande". 6 Då sände David bud till Joab: "Skicka hetiten Uria till mig." Joab skickade då Uria till David. 7 När Uria kom till honom, frågade David om det var väl med Joab och med folket och hur kriget gick. 8 Därefter sade David till Uria: "Gå ner till ditt hus och tvätta dina fötter." Uria lämnade då kungens palats, och kungen sände en gåva till honom.

9 Men Uria lade sig vid ingången till kungens palats bland hans herres alla andra tjänare och gick inte ner till sitt eget hus. 10 Man berättade det för David och sade: "Uria har inte gått ner till sitt hus." Då sade David till Uria: "Du kommer ju från en resa. Varför gick du inte ner till ditt hus?" 11 *1 Sam 4:3f. Uria svarade David: "Arken och Israel och Juda bor i lägerhyddor, och min herre Joab och min herres tjänare har slagit läger ute på marken. Skulle jag då gå in i mitt hus för att äta och dricka och ligga med min hustru*11:11ligga med min hustruAvhållsamhet var sed för den som var ute i ett heligt ärende (2 Mos 19:14-15, 1 Sam 21:4-5, 1 Kor 7:5).? Så sant du lever och så sant din själ lever: Det kan jag inte göra." 12 Då sade David till Uria: "Stanna här i dag också, i morgon ska jag sända ut dig." Uria stannade då i Jerusalem den dagen och dagen därpå. 13 David bjöd in honom till sig och lät honom äta och dricka hos honom så att han blev berusad. Men på kvällen gick Uria ut och lade sig på sin bädd bland sin herres tjänare. Han gick inte ner till sitt hus.

14 Nästa morgon skrev David ett brev till Joab och sände det med Uria. 15 I brevet skrev han: "Ställ Uria längst fram där striden är som hårdast. Dra er sedan tillbaka från honom så att han blir slagen och dödad." 16 Under belägringen av staden skickade Joab Uria till platsen där han visste att de tappraste männen var. 17 Stadens män gjorde ett utfall och gick i strid med Joab, och en del av folket, av Davids tjänare, föll. Även hetiten Uria stupade.

18 Då sände Joab bud och lät berätta för David allt som hade hänt under striden. 19 Han befallde budbäraren att säga: "När du har talat om för kungen allt som hänt under striden, 20 blir kungen kanske upprörd och säger till dig: Varför gick ni så nära staden under striden? Visste ni inte att de skulle skjuta uppifrån muren? 21 *Dom 9:53. Vem var det som dödade Abimelek, Jerubbeshets*11:21JerubbeshetDvs Gideon (Dom 6:32). Avgudanamnet Baal i Gideons tillnamn Jerub-Baal ersattes med hebr. bóshet, "skam". Se Dom 9:53 för kvarnstenen. son? Var det inte en kvinna som kastade ner en kvarnsten på honom från muren så att han dödades där i Tebes? Varför gick ni så nära muren? Då ska du säga: Din tjänare hetiten Uria är också död."

22 Budbäraren gav sig i väg. När han kom fram berättade han för David allt som Joab hade sänt honom att säga. 23 Budbäraren sade till David: "Männen överväldigade oss. De gjorde ett utfall mot oss på fältet, men vi slog tillbaka dem till stadsporten. 24 Då sköt skyttarna uppifrån muren på dina tjänare så att en del av kungens tjänare dog. Din tjänare hetiten Uria är också död." 25 Då sade David till budbäraren: "Så ska du säga till Joab: Låt det inte plåga dig, för svärdet slukar både den ene och den andre. Fullfölj med kraft belägringen av staden och förstör den. Och uppmuntra honom."

26 När Urias hustru hörde att hennes man Uria var död, höll hon dödsklagan efter honom. 27 När sorgetiden*11:27sorgetidenNormalt sju dagar (1 Mos 50:10), ibland trettio (4 Mos 20:29). var över sände David bud och lät hämta henne till sitt hus. Hon blev hans hustru och födde honom en son. Men det som David hade gjort var ont i Herrens ögon.