1 Ka mutu ēnei kōrero a Īhu ka haere ia, rātou ko āna ākonga, ki tāwāhi o te manga wai, arā o Kerono. Nā, he kāri kei reira, ā, tapoko atu ana ia, rātou ko āna ākonga.
2 I mātauria anō taua wāhi e Hūrā, e te tangata e tukua ai ia; he maha hoki ngā hokinga o Īhu, rātou ko āna ākonga ki reira. 3 Nā, ka hoatu ki a Hūrā tētahi mātua me ētahi kātipa e ngā tohunga nui rātou ko ngā Parihi, ā, haere ana ki reira, me ngā roherohe, me ngā rama, me ngā patu.
4 Heoi, i mātau a Īhu ki ngā mea katoa meāke pā ki a ia, ka puta atu, ka mea ki a rātou, "Ko wai tā koutou e rapu?"
5 Ka whakahokia e rātou ki a ia, "Ko Īhu o Nahareta."
Ka mea a Īhu ki a rātou, "Ko ahau ia."
Ā, i te tū anō i roto i a rātou a Hūrā, tōna kaituku. 6 Nā, i tāna kōrerotanga ki a rātou, "Ko ahau ia," hoki ana rātou ki muri, hinga ana ki te whenua.
7 Nā, ka ui anō ia ki a rātou, "Ko wai tā koutou e rapu?"
Ka mea rātou, "Ko Īhu o Nahareta."
8 Ka whakahokia e Īhu, "Kua mea ahau ki a koutou, ‘Ko ahau ia,’ ki te mea e rapu ana koutou i ahau, tukua ēnei kia haere." 9 Kia rite ai te kupu i kōrerotia e ia: "Kāhore i ngaro tētahi o te hunga i hōmai e koe ki ahau."
10 Nā, he hoari tā Haimona Pita, unuhia ana e ia, ā, hāua iho te pononga a te tohunga nui, tapahia ana tōna taringa matau. Ko te ingoa o taua pononga ko Maraku.
11 Ka mea a Īhu ki a Pita, "Kuhua tāu hoari ki te takotoranga. Ko te kapu i hōmai nei e tōku Matua ki ahau auaka rānei e inumia e ahau?"
12 Heoi, ka hopukina a Īhu e taua ope, e te rangatira rātou ko ngā kātipa o ngā Hūrai, ā, hereherea ana ia. 13 Ā, ka ārahina ki a Anaha i te tuatahi; ko ia hoki te hungawai o Kaiapa, o te tohunga nui mō taua tau. 14 Nā, ko Kaiapa tēnei nāna rā i whakatakoto te whakaaro ki ngā Hūrai, he pai kē ki te mate te tangata kotahi mō te iwi.
15 Nā, ka aru a Haimona Pita i a Īhu, ā, ka aru anō hoki tētahi atu o ngā ākonga; nā, i mōhiotia taua ākonga e te tohunga nui, ā, tomo tahi ana me Īhu ki te whare o te tohunga nui; 16 ko Pita ia i tū i te kūwaha i waho. Nā, ka puta atu taua ākonga i mōhiotia nei e te tohunga nui, ka kōrero ki te kaitiaki o te tatau, ā, ārahina ana a Pita ki roto.
17 Nā, ko te meatanga a te kōtiro tiaki o te tatau ki a Pita, "Ehara ianei koe i tētahi o ngā ākonga a tēnei tangata?"
Ka mea ia, "Ehara!"
18 Nā, i reira ngā pononga me ngā kātipa e tū ana, kua whakaūngia hoki e rātou te kāpura waro; he makariri hoki; ā, e inaina ana rātou. Ko Pita hoki tētahi o rātou, e tū tahi ana e inaina ana.
19 Nā, ka ui te tohunga nui ki a Īhu, ki āna ākonga, ki tāna ako.
20 Ka whakahokia e Īhu ki a ia, "I mārama tonu tāku kōrero ki te ao; i ako tonu ahau i roto i te whare karakia, i te temepara hoki, i te wāhi huihui o ngā Hūrai katoa; kāhore hoki tētahi mea i kōrerotia pukutia e ahau. 21 He aha koe ka ui ai ki ahau? Ui atu ki te hunga i rongo ki tāku i mea ai ki a rātou; nanā, e mōhio ana rātou ki āku i kōrero ai."
22 Nā, i tāna kōrerotanga i ēnei kupu, ka papaki tētahi o ngā kātipa i tū rā i a Īhu, ka mea, "E pēnā ana koe ki te tohunga nui?"
23 Ka whakahokia e Īhu ki a ia, "Ki te kino āku kōrero, whakaaturia te kino. Ki te pai ia, he aha koe i papaki ai i ahau?" 24 Nā, ka tukua hereheretia atu ia e Anaha ki a Kaiapa tohunga nui.
25 Nā, tērā a Haimona Pita te tū rā me te inaina. Nā, ka mea rātou ki a ia, "Ehara ianei koe i tētahi o āna ākonga?"
Ka whakakāhore ia, ka mea, "Ehara!"
26 Ka mea tētahi o ngā pononga a te tohunga nui, he whanaunga nōna i tapahia nei te taringa e Pita, "Kīhai ianei ahau i kite i a koe, kōrua tahi i te kāri?" 27 Nā, ka whakakāhore anō a Pita; ā, tangi tonu iho te tīkaokao.
28 Kātahi, ka ārahina atu e rātou a Īhu i a Kaiapa ki te whare whakawā. He atatū. Ko rātou ia kīhai i tomo ki te whare whakawā, kei poke rātou, engari, kia kai ai rātou i te Kapenga. 29 Nā, ka puta atu a Pirato ki a rātou, ka mea, "He aha tā koutou whakapae ki tēnei tangata?"
30 Ka whakahoki rātou, ka mea ki a ia, "Me i kaua ia te mahi i te kino, kīhai i kawea mai e mātou ki a koe."
31 Nā, ko te meatanga a Pirato ki a rātou, "Mauria atu ia, whakawākia ki tō koutou nā ture."
Ka mea ngā Hūrai ki a ia, "E kore e tika kia whakamatea tētahi tangata e mātou." 32 Kia rite ai tā Īhu kupu i kōrero ai, hei whakaatu i te mate e mate ai ia.
33 Me i reira ka tomo anō a Pirato ki te whare whakawā, ka karanga i a Īhu, ka mea ki a ia, "Ko te Kīngi rānei koe o ngā Hūrā?"
34 Ka whakahokia e Īhu ki a ia, "Nāu ake anō tēnei kupu, he kōrero rānei mōku nā te tangata kē ki a koe?"
35 Ka mea a Pirato, "He Hūrai koia ahau? Nā tōu iwi, nā ngā tohunga nui anō hoki, koe i kawe mai ki ahau; i aha koia koe?"
36 Ka whakahokia e Īhu, "Ehara tōku rangatiratanga i tēnei ao; mehemea nō tēnei ao tōku rangatiratanga, kua tatau āku pononga, kei tukua ahau ki ngā Hūrai. Tēnā ko tēnei, ehara tōku rangatiratanga i konei."
37 Nā, ka mea a Pirato ki a ia, "He kīngi oti koe?"
Ka whakahokia e Īhu, "Kua kōrerotia mai nā e koe he kīngi ahau. Ko te mea tēnei i whānau ai ahau; nā tēnei hoki ahau i haere mai ai ki te ao, hei kaiwhakaatu mō te pono. E whakarongo ana ki tōku reo ngā tāngata katoa o te pono."
38 Ka mea a Pirato ki a ia, "He aha te pono?"
Ā, nō te puakanga o tēnei kī, hoki ana ia ki waho, ki ngā Hūrai, ka mea ki a rātou, "Kāhore tētahi hē o tēnei tangata i mau i ahau. 39 Otiia, he ritenga tēnei nā koutou, kia tukua e ahau ki a koutou tētahi tangata i te Kapenga. E pai ana rānei koutou kia tukua e ahau ki a koutou te Kīngi o ngā Hūrai?"
40 Heoi, karanga katoa ana anō rātou, ka mea, "Auaka tēnei, engari a Parapa." Nā, he tāhae a Parapa.
1 2 Sam 15:23, Matt 26:36, Mark 14:32, Luk 22:39f. När Jesus hade sagt detta, gick han med sina lärjungar över till andra sidan av Kidrondalen18:1KidrondalenEn bäckravin som skiljer Jerusalem från Olivberget (jfr 2 Sam 15:23).. Där låg en trädgård18:1en trädgårdGetsemane (jfr Matt 26:36). som han och hans lärjungar gick in i.
2 Men även Judas, han som förrådde honom, kände till det stället eftersom Jesus ofta hade varit där med sina lärjungar. 3 Matt 26:47f, Mark 14:43f, Luk 22:47f. Judas tog med sig vaktstyrkan och några av översteprästernas och fariseernas tjänare och kom dit med facklor, lyktor och vapen.
4 Joh 19:28. Jesus, som visste om allt som skulle hända honom, gick ut och frågade dem: "Vem söker ni?" 5 De svarade: "Jesus från Nasaret." Han sade till dem: "Jag Är." Även Judas, han som förrådde honom, stod bland dem. 6 När Jesus sade till dem: Jag Är, ryggade de tillbaka och föll till marken. 7 Än en gång frågade han dem: "Vem söker ni?" De sade: "Jesus från Nasaret." 8 Jesus svarade: "Jag har sagt er att det är jag. Om det är mig ni söker, så låt de andra gå!" 9 Joh 6:39. Ordet som han hade sagt18:9Ordet som han hade sagtSe Joh 6:39, 17:12. skulle nämligen gå i uppfyllelse: "Av dem du har gett mig har jag inte förlorat en enda."
10 Simon Petrus hade ett svärd. Han drog det och slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom högra örat. Tjänaren hette Malkus. 11 Matt 26:39. Jesus sade till Petrus: "Sätt svärdet i skidan! Skulle jag inte dricka den bägare som Fadern har gett mig?"
12 Matt 26:57f, Mark 14:53f, Luk 22:54f. Soldaterna och befälhavaren och judarnas tjänare grep nu Jesus och band honom. 13 De förde honom först till Hannas, svärfar till Kaifas som var överstepräst det året. 14 Joh 11:49f. Det var Kaifas som hade gett judarna rådet att det var bättre att en man dog i folkets ställe.
15 Simon Petrus och en annan lärjunge18:15en annan lärjungeEnligt många utläggare Johannes själv (jfr 20:2-3). följde efter Jesus. Den lärjungen var bekant med översteprästen och kom in på översteprästens gård tillsammans med Jesus. 16 Men Petrus stod kvar utanför vid porten. Den andre lärjungen, han som var bekant med översteprästen, gick då ut och talade med flickan som vaktade porten och hämtade in Petrus. 17 Tjänsteflickan frågade Petrus: "Är inte du också en av den där mannens lärjungar?" Han svarade: "Nej, det är jag inte."
18 Det var kallt, och tjänarna och vakterna hade gjort upp en koleld där de stod och värmde sig. Även Petrus stod där tillsammans med dem och värmde sig.
19 Översteprästen frågade ut Jesus om hans lärjungar och hans lära. 20 Mark 14:49. Jesus svarade honom: "Jag har talat öppet till världen. Jag har alltid undervisat i synagogan och i templet där alla judar samlas. Jag har inte talat i hemlighet. 21 Varför frågar du mig? Fråga dem som har hört vad jag förkunnat för dem. De vet vad jag har sagt."
22 När Jesus sade detta, gav en av tjänarna som stod där honom ett slag i ansiktet och sade: "Ska du svara översteprästen på det sättet?" 23 Jesus svarade: "Har jag sagt något som är fel, så säg vad som är fel. Men om jag talar sanning, varför slår du mig?" 24 Då skickade Hannas honom bunden till översteprästen Kaifas.
25 Matt 26:71f, Mark 14:69f, Luk 22:58f. Simon Petrus stod och värmde sig. Då frågade de honom: "Är inte du också en av hans lärjungar?" Han nekade och sade: "Det är jag inte." 26 En av översteprästens tjänare, en släkting till den vars öra Petrus hade huggit av, sade: "Såg jag inte själv att du var med honom i trädgården?" 27 Petrus nekade än en gång – och strax gol en tupp.
28 Från Kaifas förde de sedan Jesus till pretoriet18:28pretorietDen romerske ståthållarens palats.. Det var nu tidigt på morgonen. Själva gick de inte in i pretoriet, för att inte bli orena utan kunna fira påsken18:28fira påskenOrdagrant: "äta påsken". I 2 Mos 12:48 används de båda uttrycken "fira påsken" och "äta påsken" växelvis i betydelsen "rätt delta i påskfirandet". Sammanhanget talar för att uttrycket "äta påsken" även här har den mer allmänna innebörden.. 29 Pilatus18:29PilatusStåthållare i provinsen Judeen under åren 26-36 e Kr. Därefter avsattes han på grund av grymhet mot samarierna. kom därför ut till dem och frågade: "Vad anklagar ni den här mannen för?" 30 De svarade: "Hade han inte varit en brottsling skulle vi inte ha överlämnat honom till dig." 31 Joh 19:6f. Pilatus sade till dem: "Ta ni honom och döm honom efter er lag!" Judarna sade: "Vi har inte rätt att avrätta någon18:31Vi har inte rätt att avrätta någonÅr 6 e Kr hade Rom fråntagit judarna rätten att utdöma dödsstraff.." 32 Matt 20:18f, Mark 10:32f, Luk 18:31f, Joh 3:14. Så skulle det ord uppfyllas som Jesus hade sagt när han angav på vilket sätt han skulle dö.
33 Matt 27:11, Mark 15:2, Luk 23:3f. Pilatus gick tillbaka in i pretoriet och lät kalla in Jesus och frågade: "Så du är judarnas kung?" 34 Jesus svarade: "Säger du det av dig själv, eller har andra sagt det om mig?" 35 Pilatus svarade: "Jag är väl inte jude? Ditt folk och översteprästerna har överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?"
36 Joh 6:15. Jesus svarade: "Mitt rike är inte av den här världen. Hade mitt rike varit av den här världen, skulle mina tjänare ha kämpat för att jag inte skulle utlämnas åt judarna. Men nu är mitt rike inte av den här världen." 37 Joh 8:47, 1 Tim 6:13. Pilatus sade: "Du är alltså kung?" Jesus svarade: "Du själv säger att jag är kung. Därför är jag född och därför har jag kommit till världen, för att vittna om sanningen. Var och en som är av sanningen lyssnar till min röst." 38 Pilatus sade till honom: "Vad är sanning?"
Med de orden gick han ut till judarna igen och sade till dem: "Jag finner honom inte skyldig till något brott. 39 Matt 27:15f, Mark 15:6f, Luk 23:16f. Men ni har en sed att jag friger en fånge åt er vid påsken. Vill ni att jag ska frige judarnas kung åt er?" 40 Då skrek de åter: "Inte honom, utan Barabbas!" Barabbas var en upprorsman18:40upprorsmanAnnan översättning: "rövare" (jfr dock Mark 15:7, Luk 23:19)..