1 "He pono, he pono tāku e mea nei ki a koutou, ki te kāhore tētahi e tomo rā te kūwaha ki te kāinga hipi, ki te piki kē, he tāhae ia, he tangata pāhua. 2 Tēnā ko te tangata e tomo ana rā te kūwaha, ko te hēpara ia o ngā hipi. 3 Ka uaki te kaitiaki tatau ki a ia; ka rongo anō ngā hipi ki tōna reo. Nā, ka karangatia e ia āna hipi ake, tō tēnei ingoa, tō tēnei ingoa, ka ārahina ki waho. 4 Ā, ka oti āna ake hipi te tuku ki waho, ka haere ia i mua i a rātou, ka aru ngā hipi i a ia; e mātau ana hoki rātou ki tōna reo. 5 E kore ia rātou e aru i te tauhou, engari ka oma i a ia; e kore hoki e mātau ki te reo o ngā tauhou."

6 I kōrerotia tēnei kupu whakarite e Īhu ki a rātou; heoi, kīhai rātou i mōhio ki ngā mea i kōrerotia e ia ki a rātou.

7 Nā, ka mea anō a Īhu ki a rātou, "He pono, he pono tāku e mea nei ki a koutou, Ko ahau te tatau o ngā hipi. 8 He tāhae, he kaipāhua te hunga katoa i haere mai i mua i ahau; heoi kīhai ngā hipi i whakarongo ki a rātou. 9 Ko ahau te tatau; ki te waiho ahau hei huarahi tomokanga mō tētahi, e ora ia, ā, ka haere ki roto, ka haere ki waho, ka kite hoki i te kai. 10 Heoi anō tā te tāhae e haere mai ai, he tāhae, he patu, he whakamōtī hoki. I haere mai ahau kia whiwhi ai rātou ki te ora, inā, tōna nui noa atu.

11 "Ko ahau te hēpara pai, he hēpara pai, ka tuku i a ia anō kia mate mō ngā hipi. 12 Tēnā ko te tangata e utua ana, ehara nei i te hēpara, ehara nei i a ia ngā hipi, i tōna kitenga i te wuruhi e haere mai ana, whakarērea ake e ia ngā hipi, oma ana; nā, ka hopukia rātou e te wuruhi, ā, whakamararatia ana ngā hipi. 13 Ka oma te tangata e utua ana, nō te mea e utua ana ia, kāhore hoki ōna whakaaro ki ngā hipi. 14 Ko ahau te hēpara pai, e mātau ana hoki ki āku, ā, e mātau ana āku ki ahau. 15 Pērā tonu me tō te Matua mātau ki ahau, me tōku mātau hoki ki te Matua. E tuku ana hoki ahau i ahau ki te mate mō ngā hipi. 16 He hipi atu anō āku, ehara nei i tēnei kāinga. Me ārahi mai rātou e ahau, ā, ka rongo rātou ki tōku reo; ā, e whakakotahitia te kāhui, kotahi anō hoki hēpara.

17 "Koia te Matua ka aroha mai ai ki ahau, nō te mea e tuku ana ahau i ahau kia mate, kia whakaora ake ai anō ahau i ahau. 18 Ehara i te mea mā tētahi tangata ahau e whakamate, engari, māku anō ahau e tuku ki te mate. Kei ahau te tikanga mō te tuku atu, kei ahau anō te tikanga mō te whakaora. Nā tōku Matua tēnei ture kua riro mai nei i ahau."

19 Kātahi, ka wehewehea ngā Hūrai, nā ēnei kupu. 20 He tokomaha o rātou i mea, "He rēwera tōna, e haurangi ana; he aha koutou ka whakarongo ai ki a ia?"

21 Ko ētahi i mea, "Ehara ēnei i ngā kupu a te tangata e nohoia ana e te rēwera. E āhei koia i te rēwera te mea i ngā kanohi o ngā matapō kia kite?"

22 Nā, i Hiruhārama tēnei, i te Hākari Horohoronga. He hōtoke; 23 ā, e hāereere ana a Īhu i te temepara, i te whakamahau o Horomona. 24 Nā, ka karapotia ia e ngā Hūrai, ka mea rātou ki a ia, "Kia pēhea te roa o tāu waiho i ō mātou ngākau i hikirangi ana? Ki te mea ko te Karaiti koe, kōrerotia matanuitia mai ki a mātou."

25 Ka whakahoki a Īhu ki a rātou, "Kua kōrerotia e ahau ki a koutou, ā, kāhore koutou e whakapono. Ko ngā mahi e mahi nei ahau i runga i te ingoa o tōku Matua, ko ēnei hei kaiwhakaatu mōku. 26 Otirā, e kore koutou e whakapono, nō te mea ehara koutou i te hipi nāku. 27 E rongo ana āku hipi ki tōku reo, e mātau ana ahau ki a rātou, e aru ana hoki rātou i ahau. 28 E hoatu ana e ahau ki a rātou he ora tonu; e kore rātou e ngaro ake ake, e kore anō hoki tētahi e kapo atu i a rātou i roto i tōku ringa. 29 Ko tōku Matua, nāna nei rātou i hōmai ki ahau, nui ake i te katoa; e kore anō rātou e taea e tētahi te kapo atu i roto i te ringa o tōku Matua. 30 Ko ahau, ko te Matua, kotahi māua."

31 Kātahi, ka mau anō ngā Hūrai ki te kōhatu hei āki ki a ia. 32 Ka whakahokia e Īhu ki a rātou, "He maha ngā mahi pai kua whakakitea nei e ahau ki a koutou, he mea nā tōku Matua. Mō tēhea o aua mahi ka ākina ai ahau e koutou?"

33 Ka whakahoki ngā Hūrai ki a ia, ka mea, "Ehara te mahi pai i te mea e ākina ai koe; engari, mō te kohukohu, mō te mea hoki ko koe, tangata nei anō, e whakaatua ana i a koe."

34 Ka whakahokia e Īhu ki a rātou, "Kāhore rānei i tuhituhia i roto i tō koutou ture, ‘I mea ahau, He atua koutou’? 35 Ki te huaina e ia he atua te hunga i tae mai nei te kupu a te Atua ki a rātou, ā, e kore hoki e taea te whakakāhore te karaipiture. 36 E mea ana oti koutou ki tā te Matua i whakatapu ai, i tono mai ai hoki ki te ao, ‘E kohukohu ana koe’; nōku i mea, ‘Ko te Tama ahau a te Atua’? 37 Ki te kore ahau e mahi i ngā mahi a tōku Matua, aua ahau e whakaponohia. 38 Tēnā, ki te mahi ahau, ahakoa kāhore koutou e whakapono ki ahau, whakaponohia ngā mahi; kia mātau ai koutou kia whakapono ai, ko te Matua kei roto i ahau, me ahau hoki kei roto i a ia." 39 Nā, ka whai anō rātou kia hopukia ia; heoi, puta ana ia i ō rātou ringa.

40 Nā, ka haere anō ia ki tāwāhi o Horano, ki te wāhi i mātua iriiri ai a Hoani; ā, noho ana i reira. 41 Ā, tokomaha hoki i haere ki a ia; i mea rātou "Kīhai a Hoani i mahi i tētahi merekara; he pono ia ngā mea katoa i kōrerotia e Hoani mō tēnei." 42 Ā, he tokomaha o reira i whakapono ki a ia.

1 Jag säger er sanningen: Den som inte går in i fårfållan genom porten utan tar sig in från annat håll, han är en tjuv och en rövare. 2 Men den som går in genom porten är fårens herde. 3 För honom öppnar portvakten, och fåren lyssnar till hans röst. Han kallar på sina får och nämner dem vid namn och för ut dem. 4 När han har fört ut alla sina får går han före dem, och fåren följer honom eftersom de känner hans röst. 5 *Joh 10:27. Men en främling följer de inte utan flyr från honom, för de känner inte främlingars röst." 6 *Joh 16:25. Denna liknelse berättade Jesus för dem, men de förstod inte vad han ville säga dem.

7 Då sade Jesus än en gång: "Jag säger er sanningen: Jag är porten till fåren. 8 *Jer 23:1f, Matt 9:36. Alla som har kommit före mig*10:8Alla som har kommit före migFalska messiaspretendenter (jfr Apg 5:36-37). är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem. 9 Jag är porten. Den som går in genom mig ska bli frälst, och han ska gå in och gå ut och finna bete. 10 *Ps 23:1, Apg 20:29. Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd.

11 *Hes 34:23, Joh 10:15. Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. 12 *Jes 56:11. Den som är lejd och inte är herden som äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. 13 Den som är lejd bryr sig inte om fåren.

14 *2 Tim 2:19. Jag är den gode herden. Jag känner mina får, och mina får känner mig, 15 liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren. 16 *Ef 2:12f. Jag har också andra får som inte hör till den här fållan*10:16den här fållanJesu herdeämbete gäller inte bara det judiska folket utan omfattar alla folk.. Också dem måste jag leda, och de kommer att lyssna till min röst. Så ska det bli en hjord och en herde. 17 Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. 18 *Joh 5:26, 19:11. Ingen tar det ifrån mig, utan jag ger det av fri vilja. Jag har makt att ge det, och jag har makt att ta tillbaka det. Det budet har jag fått av min Far."

19 *Joh 7:43. Efter de orden blev det på nytt splittring bland judarna. 20 *Mark 3:21, Joh 7:20. Många av dem sade: "Han är besatt och galen. Varför lyssnar ni på honom?" 21 Andra sade: "Så talar inte en som är besatt. En ond ande kan väl inte öppna ögonen på blinda?"

22 Nu kom tempelinvigningens högtid*10:22tempelinvigningens högtidPå hebreiska Chánukka, som firas till minne av templets återinvigning år 165 f Kr efter att det vanhelgats av Antiochus IV Epifanes hedniska Zeusaltare (jfr Matt 24:15 med not). Se 1 Mack 1:54, 2 Mack 6:2f. i Jerusalem. Det var vinter, 23 *Apg 3:11. och Jesus gick omkring i Salomos pelarhall*10:23Salomos pelarhallEn täckt pelarhall utmed tempelplatsens östra mur där grupper kunde samlas till undervisning och diskussion (jfr Apg 5:12). i templet. 24 *Luk 22:67. Då omringade judarna honom och frågade: "Hur länge ska du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg det öppet till oss!" 25 *Joh 5:36. Jesus svarade: "Jag har sagt det till er, men ni tror det inte. Gärningarna som jag gör i min Fars namn vittnar om mig. 26 *Joh 8:45f. Men ni tror inte, för ni hör inte till mina får. 27 Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. 28 *Joh 17:2, 12. Jag ger dem evigt liv. De ska aldrig någonsin gå förlorade, och ingen ska rycka dem ur min hand. 29 Min Far som gett mig dem*10:29Min Far som gett mig demAndra handskrifter: "Det min Far har gett mig". är större än allt, och ingen kan rycka dem ur min Fars hand. 30 *Joh 1:1. Jag och Fadern är ett."

31 *Joh 8:59. Än en gång tog judarna upp stenar för att stena honom. 32 Jesus sade till dem: "Jag har visat er många goda gärningar från Fadern. För vilken av dem tänker ni stena mig?" 33 *Joh 5:18. Judarna svarade: "Det är inte för någon god gärning vi tänker stena dig, utan för att du hädar och gör dig själv till Gud fast du är en människa."

34 Jesus svarade dem: "Står det inte skrivet i er lag*10:34lagHär beteckning för hela GT. Jesus citerar Ps 82:6, där domare kallas gudar på grund av sitt gudomliga uppdrag.: Jag har sagt att ni är gudar?35 *Matt 5:17f. Om han nu kallar dem som fick Guds ord för gudar – och Skriften kan inte upphävas – 36 hur kan ni då säga till mig som Fadern har helgat och sänt till världen att jag hädar, därför att jag sagt: Jag är Guds Son? 37 Om jag inte gör min Fars gärningar, så tro mig inte. 38 *Joh 14:10f. Men om jag gör dem, tro då på gärningarna om ni inte kan tro på mig. Då ska ni inse och förstå att Fadern är i mig och jag i Fadern." 39 *Joh 7:30. De försökte gripa honom igen, men han drog sig undan deras grepp.

40 *Joh 1:28. Sedan gick han tillbaka till stället på andra sidan Jordan där Johannes hade varit den första tiden när han döpte. Där stannade han. 41 Många kom till honom, och de sade: "Även om inte Johannes gjorde något tecken, var allt han sade om Jesus sant." 42 Och många kom där till tro på honom.