1 Ā, i mea anō ia ki āna ākonga, "Tērā tētahi tangata whai rawa i mua, he tuari taonga tōna; ā, ka kōrerotia ki a ia kei te maumauria e ia āna taonga. 2 Nā, karangatia ana ia e ia, ā, ka mea atu ia ki a ia, ‘He aha tēnei e rangona nei e ahau mōu? Kōrerotia mai te tikanga o ngā mea i tuaritia e koe; e kore hoki e āhei kia waiho koe hei tuari.’

3 "Nā, ko te meatanga a taua tuari i roto i a ia, ‘Me aha ahau? E tangohia ana hoki i ahau te tuaritanga e tōku ariki; e kore ahau e kaha ki te keri; e whakamā ana ahau ki te tono mea māku. 4 E mōhio ana ahau ki tāku e mea ai, mō tōku peinga rawatanga atu i te tuaritanga, ka ai ō rātou whare hei tukunga atu mōku.’

5 "Nā, ka karangatia e ia tēnei tangata, tēnei tangata o te hunga i a rātou nei ētahi mea a tōna ariki, ka mea ia ki te tuatahi, ‘E hia ngā mea a tōku ariki i a koe?’ 6 Nā, ka mea tērā, ‘Kotahi rau mēhua hinu.’ Nā, ko tāna meatanga ki a ia, ‘Tangohia tāu pukapuka, hohoro te noho, tuhituhia e rima tekau.’

7 "Kātahi ia ka mea ki tētahi, ‘E hia hoki i a koe?’ Ka mea ia, ‘Kotahi rau mēhua wīti.’ Nā, ka mea ia ki a ia, ‘Tangohia tāu pukapuka, tuhituhia e waru tekau.’

8 "Nā, ka mihia te tuari kino e tōna ariki, mōna i whai whakaaro; engari hoki ngā tamariki o tēnei ao, i tō rātou whakapaparanga, nui kē te whakaaro i tō ngā tamariki o te mārama. 9 Nā, ko tāku kupu tēnei ki a koutou, waiho te taonga kino hei mea i ētahi hoa aroha mō koutou; mō te hē rawa iho, ka ai he tukunga atu mō koutou ki ngā whare ora tonu.

10 "Ko ia e pono ana ki te mea nohinohi rawa, e pono anō i te mea nui; ko ia e kore e tika i te mea nohinohi rawa, e kore anō e tika i te mea nui. 11 Nā, ki te kāhore i pono tā koutou mahi ki te taonga hē, mā wai e tuku ki a koutou hei tiaki i te taonga pono? 12 Ki te kāhore koutou i pono i te mea a te tangata kē, mā wai e hoatu he mea mā koutou ake ki a koutou?

13 "E kore e āhei i te pononga te mahi ki ngā rangatira tokorua; ka kino hoki ki tētahi, ka aroha ki tētahi; ka ū rānei ki tētahi, ka whakahāwea ki tētahi. E kore e āhei i a koutou te mahi ki te Atua, ki te taonga."

14 Ā, ko ngā Parihi, he hunga apoapo moni i rongo ki ēnei mea katoa, ā, ka whakahī rātou ki a ia. 15 Nā, ko tāna meatanga ki a rātou, "Ko koutou te hunga e whakatikatika ana i a koutou anō i te aroaro o ngā tāngata; ko te Atua ia e mātau ana ki ō koutou ngākau; ko te mea hoki e whakanuia ana e ngā tāngata hei mea whakarihariha i te aroaro o te Atua.

16 "I tutuki te ture me ngā poropiti ki a Hoani; nō reira i kauwhautia mai ai te rangatiratanga o te Atua, ā, tāruke ana ngā tāngata katoa ki roto. 17 Erangi te pahemotanga o te rangi, o te whenua e takoto noa ana, e kore ia tētahi tohu o te ture e taka.

18 "Ki te whakarere tētahi i tāna wahine, ā, ka mārena i tētahi atu, e pūremu ana ia; ki te mārena tētahi te wahine kua whakarērea e te tangata, e pūremu ana ia."

19 "Nā, tērā tētahi tangata whai taonga i mua, he kākahu pāpura ōna, he rīnena pai, ā, ko tāna mahi he kai tonu i ngā kai papai i ngā rā katoa. 20 Nā, ka whakatakotoria ki tōna kūwaha tētahi tangata rawakore, ko Raharuhi te ingoa, he tūwhenua, 21 e hiahia ana hoki kia whāngaia ki ngā kongakonga e ngahoro ana i te tēpu a te tangata taonga; ā, ko ngā kurī rawa hoki i haere mai, ka mitimiti i ōna mate.

22 "Nāwai ā, ka mate te tangata rawakore, ā, kawea ana e ngā anahera ki te uma o Āperahama. Ā, ka mate hoki ko te tangata taonga, ā, tanumia ana. 23 Ā, i te rēinga ka titiro ake ia, i a ia e whakamamaetia ana, ka kite i a Āperahama i tawhiti, me Raharuhi i tōna uma. 24 Nā, ka karanga ia, ka mea, ‘E pā, e Āperahama, kia aroha ki ahau, tonoa mai hoki a Raharuhi ki te tou i te pito o tōna matihao ki te wai, hei whakamātao i tōku arero; e mamae ana hoki ahau i tēnei mura.’

25 "Otirā, ka mea a Āperahama, ‘E tama, kia mahara kua riro i a koe āu mea papai i a koe e ora ana, he kino ia ngā mea i a Raharuhi; nā, ka whakamārietia nei ia, e whakamamaetia ana koe. 26 Hāunga anō ēnei mea katoa, kua oti te whakapūmau tētahi tawhā nui i waenganui o koutou, o mātou. Ā, ki te mea ētahi ki te whakawhiti atu i konei ki a koutou, e kore e āhei; e kore anō e whiti mai i konā ki a mātou.’

27 "Anō rā ko tērā, ‘Koia ahau ka mea nei ki a koe, e pā, kia tonoa ia ki te whare o tōku pāpā; 28 tokorima hoki ōku tēina? Kia kōrero ai ia ki a rātou, kei haere mai hoki rātou ki tēnei wāhi mamae.’

29 "Ka mea a Āperahama ki a ia, ‘Kei a rātou rā a Mohi rātou ko ngā poropiti; me whakarongo ki a rātou.’

30 "Ka mea ia, ‘Kāhore, e pā, e Āperahama, engari ki te haere atu tētahi ki a rātou o te hunga mate, ka rīpenetā rātou.’

31 "Nā, ka mea tērā ki a ia, ‘Ki te kore rātou e whakarongo ki a Mohi, ki ngā poropiti hoki, e kore anō e whakaae ahakoa ara ake te tangata i te hunga mate.’ "

1 Jesus sade också till sina lärjungar: "En rik man hade en förvaltare*16:1förvaltareGrek. oikonómos (jfr "ekonom"). som blev beskylld för att förskingra*16:1förskingraAnnan översättning: "slösa bort". hans egendom. 2 Då kallade han in honom och sade: Vad är det jag hör om dig? Lämna in redovisningen för din förvaltning. Du kan inte vara kvar som förvaltare.

3 Då tänkte förvaltaren: Vad ska jag göra när min herre tar ifrån mig förvaltningen? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. 4 Jo, nu vet jag vad jag ska göra så att folk tar emot mig i sina hem när jag får avsked från förvaltningen. 5 Han kallade till sig dem som hade skulder till hans herre, en efter en, och frågade den förste: Hur mycket är du skyldig min herre? 6 Han svarade: Hundra krus*16:6krusGrek. bátos, ca 40 liter. olja. Förvaltaren sade till honom: Ta ditt skuldebrev och sätt dig ner fort och skriv femtio. 7 Sedan frågade han en annan: Och du, hur mycket är du skyldig? Han svarade: Hundra tunnor*16:7tunnorGrek. kóros , ca 400 liter. vete. Då sade han till honom: Ta ditt skuldebrev och skriv åttio. 8 *Ef 5:8. Och hans herre*16:8hans herreOrdagrant: "herren". Syftar troligen på förvaltarens herre. berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt, för den här världens barn är klokare än ljusets barn mot sitt eget släkte.

9 *Matt 6:20, Luk 18:22, 1 Tim 6:17f. Och jag säger er: Skaffa er vänner med hjälp av den ohederlige mammon*16:9mammonArameiska för "rikedom". Pengarna personifieras här som en avgud att slava under., så att de tar emot er i de eviga boningarna när mammon har tagit slut. 10 *Luk 19:17. Den som är trogen i smått är också trogen i stort, och den som är ohederlig i smått är också ohederlig i stort. 11 Om ni inte har varit trogna med den ohederlige mammon, vem vill då anförtro er den sanna rikedomen? 12 Och har ni inte varit trogna med det som tillhör en annan, vem vill då ge er det som ska bli ert?*16:12det som ska bli ertLärjungarna jämförs här med ännu omyndiga barn (jfr Rom 8:17f, Gal 4:1f).13 *Matt 6:24. Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata*16:13hataTroligen i betydelsen sätta i andra hand (jfr not till Luk 14:26). den ene och älska den andre, eller också hålla sig till den ene och förakta den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon."

14 *1 Tim 6:10. Allt detta hörde fariseerna som älskade pengar, och de hånade honom. 15 *1 Sam 16:7, Ps 7:10, Matt 23:28, Luk 18:9. Då sade han till dem: "Ni är sådana som rättfärdigar sig själva inför människor, men Gud känner era hjärtan. Det som står högt i människors ögon är avskyvärt inför Gud.

16 *Matt 11:12f, Luk 14:23. Lagen och profeterna hade sin tid fram till Johannes. Sedan dess förkunnas evangeliet om Guds rike, och alla uppmanas enträget att*16:16uppmanas enträget attAnnan översättning: "trängs för att". komma in. 17 *Matt 5:18, Luk 21:33. Men förr ska himmel och jord förgå än att en enda prick*16:17prickEtt kort streck med vilket en hebreisk bokstav särskildes från en annan. av lagen faller bort.

18 *Matt 5:32, 19:9, Mark 10:11, 1 Kor 7:10f. Den som skiljer sig från sin hustru och gifter sig med en annan begår äktenskapsbrott, och den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott.

19 Det var en rik man som gick klädd i purpur och fint linne och levde i fest och lyx varje dag. 20 Men vid hans port låg en fattig man som hette Lasarus, full av sår. 21 Han längtade efter att få äta sig mätt på det som föll från den rikes bord. Hundarna*16:21hundarnaLösgående hundar åt avfall och var en bild för orenhet (2 Mos 22:31, Ords 26:11). kom till och med och slickade hans sår. 22 Så dog den fattige, och han fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida*16:22platsen vid Abrahams sidaHedersplatsen. Annan översättning: "Abrahams famn"..

Även den rike dog och blev begravd. 23 I helvetet*16:23helvetetGrek. Hades. Annan översättning: "dödsriket" (jfr Upp 20:13-14)., där han plågades, lyfte han sin blick och fick se Abraham långt borta och Lasarus hos honom. 24 *Jes 65:13, Mark 9:48. Då ropade han: Fader Abraham! Förbarma dig över mig och skicka Lasarus att doppa sin fingertopp i vatten och svalka min tunga, för jag plågas i den här elden. 25 *Luk 6:24f. Men Abraham svarade: Mitt barn, kom ihåg att du fick ut ditt goda medan du levde, och Lasarus fick ut det onda. Nu får han tröst här, medan du får plåga. 26 Och dessutom är det satt en stor gapande klyfta mellan oss och er, för att de som vill gå över härifrån till er inte ska kunna det, och inte heller kommer någon därifrån över till oss.

27 Mannen sade: Då ber jag dig, fader, att du skickar honom till min fars hus. 28 Jag har fem bröder, och han måste varna dem så att inte de också kommer hit till plågans plats. 29 *Joh 5:39, 45, 2 Tim 3:16. Men Abraham sade: De har Mose och profeterna. De ska lyssna till dem. 30 Nej, fader Abraham, svarade han, men om någon kommer till dem från de döda omvänder de sig. 31 Abraham sade till honom: Lyssnar de inte till Mose och profeterna, så låter de sig inte övertygas ens om någon uppstår från de döda."