1 Nā, kei te huihui anō tērā ngā mano, tōna tini, nō ka takatakahi i a rātou anō, ā, ka anga ia ka kōrero i te tuatahi tonu ki āna ākonga, ka mea, "Kia tūpato i te rēwena o ngā Parihi; arā i te tinihanga. 2 Kāhore hoki he mea i hīpokina e mahue te hura; kāhore hoki tētahi mea ngaro e mahue te mōhio. 3 Mō konei ko tā koutou e kōrero ai i te pōuri, ka rangona i te mārama. Ko tā koutou e kī ai ki te taringa i ngā rūma i roto rawa, ka kauwhautia i runga o ngā whare."

4 "Nā, ko tāku kupu tēnei ki a koutou, e ōku hoa, kaua e wehi ki te hunga e whakamate nei i te tinana, ā muri iho kāhore he mea e taea e rātou. 5 Engari māku e whakaatu ki a koutou tā koutou e wehi ai. E wehi ki a ia kei a ia nei te mana, i muri i tāna whakamatenga, ki te maka ki Kehena. Āe rā hoki, ko tāku kupu tēnei ki a koutou, e wehi ki a ia!

6 "Kāhore ianei e hokona ngā pīhoihoi e rima ki ngā pātene e rua, ā, kāhore tētahi o rātou e wareware i te Atua? 7 Heoi, kua oti katoa te tatau ngā makawe katoa nei o ō koutou mātenga. Kaua e wehi; engari koutou i ngā pīhoihoi maha."

8 "Ko tāku kupu tēnei ki a koutou, ki te whakaae tētahi ki ahau i te aroaro o ngā tāngata, ka whakaaetia anō ia e te Tama a te tangata i te aroaro o ngā anahera a te Atua. 9 Ki te whakakāhore tētahi i ahau i te aroaro o ngā tāngata, ka whakakāhoretia anō ia i te aroaro o ngā anahera a te Atua. 10 Ki te kōrero tētahi he whakahē mō te Tama a te tangata, ka murua tōna hara; tēnā ko te tangata e kohukohua ai te Wairua Tapu, e kore tōna e murua.

11 "Ki te kawea koutou ki ngā whare karakia, ki ngā rangatira, ki te hunga whai mana, kaua e mānukanuka ki te pēhea, ki te aha rānei e whakahoki atu ai koutou, ki tā koutou rānei e kōrero ai. 12 Mā te Wairua Tapu hoki koutou e ako i taua hāora anō ki ngā mea e tika ana kia kōrerotia e koutou."

13 Nā, ka mea tētahi i roto i te mano ki a ia, "E te Kaiwhakaako, mea atu ki tōku tuakana, kia wehea mai mōku tētahi wāhi o te kāinga."

14 Nā, ko tāna meatanga ki a ia, "E te tangata nei, nā wai ahau i mea hei kaiwhakawā, hei kaiwehewehe i waenganui i a koutou?" 15 I mea anō ia ki a rātou, "Kia mahara, kia tūpato ki te apo; ehara i te mea mā te nui o ngā taonga a te tangata e ora ai ia."

16 Nā, ka kōrerotia e ia tētahi kupu whakarite ki a rātou, ka mea: "Nā, he nui te hua o te whenua o tētahi tangata whai taonga. 17 Nā, ka whakaaroaro ia i roto i a ia, ‘Me pēhea ahau? Kāhore hoki ōku wāhi hei putunga mō āku hua.’

18 "Ā, ka mea ia, ‘Tēnei tāku e mea ai, ka wāwāhia e ahau ōku whare wīti, ā, ka hangā kia nui. Ā, ka kohikohia ki reira āku hua katoa, me āku taonga. 19 Kātahi ahau ka mea ki tōku wairua, E tōku wairua, ka maha āu mea papai kei te rongoā mō ngā tau e maha; noho noa iho, e kai, e inu, kia koa te ngākau.’

20 "Otiia, ka mea te Atua ki a ia, ‘Kūware, ko ā tēnei pō anō tangohia ai tōu wairua i a koe; ā, mā wai ngā mea kua pae nā i a koe?’

21 "Nā, ka pēnā te tangata e whakapūranga ana i te taonga māna ake, ā, kāhore e hua tāna whaka te Atua."

22 Nā, ka mea ia ki āna ākonga, "Koia ahau ka mea nei ki a koutou, kaua e mānukanuka ki tō koutou oranga, ki tā koutou e kai ai, ki te tinana rānei, ki tā koutou e kākahu ai. 23 Rahi atu te ora i te kai, me te tinana i te kākahu. 24 Whakaaroa ngā raweni: kāhore nei e whakatō, kāhore e kokoti, kāhore ā rātou pākoro, kāhore he whare wīti, heoi, e whāngaia ana rātou e te Atua. Tērā noa ake koutou i ngā manu? 25 Ā, ko wai o koutou e taea e ia te whakaaro iho, te hono tētahi wāhi ki tōna roa, kia kotahi te whatīanga? 26 Ā, ki te kore e taea e koutou te mea nohinohi rawa, he aha i mānukanuka ai ki tētahi atu?

27 "Whakaaroa ngā rengarenga, tō rātou tupu; e kore nei e mahi, e kore e miro, nā, ko tāku tēnei ki a koutou, kīhai a Horomona me tōna korōria katoa i rite ki tētahi o ēnei te whai kākahu. 28 Nā, ki te pēnei tā te Atua whakakākahu i te tarutaru i te pārae, kei reira āianei, ā, āpōpō ka makā ki te oumu. Tērā noa ake tāna i a koutou, e te hunga whakapono iti. 29 Kaua rā e rapu ki tā koutou e kai ai, ki tā koutou e inu ai, kaua e tīrengi noa te whakaaro. 30 E rapu ana hoki ngā iwi o te ao i ēnei mea katoa, otirā e mātau ana tō koutou Matua e matea ana e koutou ēnei mea. 31 Engari rapua te rangatiratanga o te Atua; ā, ka tāpiritia ēnei mea katoa mā koutou."

32 "Kaua e mataku, e te kāhui nohinohi; kua pai hoki tō koutou Matua ki te hōmai i te rangatiratanga ki a koutou. 33 Hokona ō koutou taonga, hoatu he mea mā te hunga rawakore. Hangā mā koutou he pēke moni e kore e tawhitotia, he taonga ki te rangi e kore e memeha, ki te wāhi e kore nei e tata atu te tāhae, e kore anō te huhu e kai. 34 Ko te wāhi hoki i tō koutou taonga, ko reira anō ō koutou ngākau."

35 "Whītikiria ō koutou hope, tahuna ngā rama kia kā; 36 ko tō koutou rite hei ngā tāngata e tatari ana ki tō rātou rangatira, ina hoki mai i te hākari o te mārena, mō tōna tae rawa mai, ka pātōtō, nā uaki tonu atu rātou ki a ia. 37 Ka koa ngā pononga e rokohina mai e tō rātou rangatira, ā tōna taenga mai, e mataara ana. He pono tāku e mea nei ki a koutou, ka whītiki ia i a ia, ā, ka mea i a rātou kia noho, ka haere ki te mahi mea mā rātou. 38 Ā, ki te haere mai ia i te rua o ngā mataaratanga, i te toru rānei, ā, ka rokohina mai e pērā ana anō, ka koa aua pononga. 39 Otirā, kia mōhio koutou ki tēnei, me i mātau te tangata i te whare, ki te wā e haere mai ai te tāhae, kua mataara ia, ā, kāhore i tukua kia pokaia tōna whare. 40 Kia tatanga rā koutou, nō te mea e puta mai te Tama a te tangata i te hāora e kore ai koutou e mahara."

41 Nā, ka mea a Pita ki a ia, "E te Ariki, ki a mātou tēnei kupu whakarite e kōrero nei koe? Ki te katoa rānei?"

42 Nā, ka mea te Ariki, "Ko wai rā te tuari pono, mahara, e meinga e tōna ariki hei rangatira mō āna tāngata, hei hoatu i te mēhua kai i te wā e tika ai? 43 Ka koa taua pononga, ki te rokohina e tōna rangatira ina tae mai, e pēnā ana. 44 He pono tāku e mea nei ki a koutou, ka meinga ia hei rangatira mō āna taonga katoa. 45 Otirā, ki te mea taua pononga i roto i tōna ngākau, ‘Ka roa te haerenga mai o tōku ariki’; ā, ka anga, ka whiu i ngā pononga tāne, i ngā pononga wāhine, ka kai, ka inu, ka haurangi, 46 ka haere mai te rangatira o taua pononga i te rā e kore ai ia e mahara, i te hāora e kore ai ia e mōhio, ā, ka hautopea ia, ka meinga mōna he wāhi i roto i te hunga whakapono kore.

47 "Nā, ko taua pononga, i mōhio nei ki tā tōna rangatira i pai ai, ā, kīhai i whakaaro wawe, kīhai hoki i mea i tāna i pai ai, he maha ngā whiu mōna. 48 Tēnā, ko ia kīhai i mōhio, ā, i mahi i ngā mea e tika ai kia whiua, he torutoru ngā whiu mōna. Ko te tangata hoki i nui te hoatutanga ki a ia he nui anō hei hōmaitanga māna; ā, ko te tangata i nui te tukunga ki a ia, hira noa atu te mea e tonoa i a ia."

49 "I haere mai ahau ki te maka kāpura ki te whenua; ā, ka pēhea ahau, mehemea kua kā kē? 50 Otirā, he iriiringa tōku e iriiria ai ahau; anō tōku tākarekare kia oti rā anō! 51 E mea ana rānei koutou, i haere mai ahau ki te hōmai i te rangimārire ki te whenua? Tēnei tāku kupu ki a koutou, kāhore; engari i te wehewehe. 52 Hei ngā rā hoki e takoto ake nei ka tokorima i roto i te whare kotahi, ā, ka tahuri ki a rātou anō, tokotoru ki te tokorua, tokorua ki te tokotoru. 53 Ka tahuri atu te pāpā ki te tama, te tama ki te pāpā, te whaea ki te tamāhine, te tamāhine ki tōna whaea, te hungawai wahine ki tāna hunaonga wahine, me te hunaonga wahine ki tōna hungawai wahine."

54 Ā, i mea anō ia ki ngā mano, "Ka kite koutou i te kapua e puta mai ana i te hauāuru, nā, mea tonu ake koutou, ‘He ua te haere mai nei,’ ā, ko ia anō ia. 55 Ka kite koutou i te tonga e pupuhi ana, ka mea koutou, ‘Meāke ko te werawera,’ ā, ko ia anō ia. 56 E te hunga tinihanga, e mātau ana koutou ki te titiro ki te mata o te whenua, o te rangi; he aha koutou tē mātau ai ki te titiro ki tēnei tāima?"

57 "Ā, he aha koutou tē whakaaro noa ake ai i te mea tika? 58 I a kōrua ko tōu hoa tauwhāinga e haere ana ki te kaiwhakawā, hei te huarahi anō kia kaha te mea kia makere atu ia i a koe; kei tōia koe e ia ki te kaiwhakawā, ā, ka tukua koe e te kaiwhakawā ki te kātipa, ā, ka makā koe e te kātipa ki te whare herehere. 59 Ko tāku kupu tēnei ki a koe, E kore rawa koe e puta mai i reira, kia poto rā anō ngā moni iti rawa te utu e koe."

1 *Matt 16:6, Mark 8:15. Under tiden hade människor samlats i tiotusental så att de höll på att trampa ner varandra. Då började Jesus tala, först och främst till sina lärjungar: "Akta er för fariseernas surdeg, hyckleriet! 2 *Matt 10:26f, Mark 4:22, Luk 8:17. Det finns inget dolt som inte ska uppenbaras, och inget gömt som inte ska bli känt. 3 Därför ska allt som ni sagt i mörkret höras i ljuset, och det som ni viskat i örat i enrum ska ropas ut på taken.

4 *Matt 10:28f, 1 Petr 3:14. Till er, mina vänner, säger jag: Var inte rädda för dem som dödar kroppen och sedan inte kan göra mer. 5 Jag ska visa er vem ni ska frukta: Frukta honom som har makt att döda och sedan kasta i Gehenna*12:5GehennaHebreiska för Hinnomsdalen, där avgudadyrkare en gång offrade barn i eld (2 Kung 23:10). I NT en bild för domens eviga eld (Matt 5:22, Mark 9:43).. Ja, jag säger er: Honom ska ni frukta. 6 Säljs inte fem sparvar för två kopparmynt*12:6kopparmyntGrek. as, en sextondels denar eller en halv timlön för den enkle arbetaren.? Och inte en enda av dem är glömd inför Gud. 7 *Luk 21:18, Apg 27:34. Ja, till och med alla hårstrån på ert huvud är räknade. Var inte rädda! Ni är mer värda än många sparvar.

8 *Upp 3:5. Jag säger er: Den som bekänner mig inför människorna ska också Människosonen bekänna inför Guds änglar. 9 *Matt 10:33, Luk 9:26. Men den som förnekar mig inför människorna ska bli förnekad inför Guds änglar. 10 *Matt 12:31f, Mark 3:28f, Hebr 6:4f. Var och en som säger något mot Människosonen ska få förlåtelse. Men den som hädar den helige Ande kommer inte att få förlåtelse.

11 *Matt 10:19f, Mark 13:11, Luk 21:14f. När man ställer er till svars inför synagogor och myndigheter och makthavare, var då inte oroliga för hur ni ska försvara er eller vad ni ska säga. 12 Den helige Ande kommer i den stunden att lära er vad ni ska säga."

13 Någon i folkmassan sade till honom: "Mästare! Säg till min bror att han ska dela arvet med mig." 14 Jesus sade till honom: "Människa, vem har satt mig till skiljedomare mellan er?" 15 *1 Tim 6:9f. Sedan sade han till dem: "Se till att ni aktar er för all slags girighet, för livet handlar inte om att ha överflöd på ägodelar."

16 Och han berättade en liknelse för dem: "En rik mans åkrar hade gett god skörd. 17 Han frågade sig själv: Vad ska jag göra? Jag har ingen plats för mina skördar. 18 Så här ska jag göra, tänkte han: Jag river mina lador och bygger större, och där samlar jag all min säd och allt mitt goda. 19 *Pred 11:9, 1 Kor 15:32, Jak 4:13f. Sedan ska jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket gott för många år. Ta det nu lugnt. Ät, drick och var glad.

20 *Job 27:8, Ps 39:7. Men Gud sade till honom: Din dåre! I natt ska din själ avkrävas dig. Vem ska då få det du har samlat? 21 *1 Tim 6:17f. Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud."

22 *Matt 6:25f, Fil 4:6, Hebr 13:5, 1 Petr 5:7. Sedan sade Jesus till sina lärjungar: "Därför säger jag er: Bekymra er inte för ert liv, vad ni ska äta, eller för er kropp, vad ni ska klä er med. 23 Livet är mer än maten, och kroppen är mer än kläderna.

24 *Job 39:3, Ps 147:9, Luk 12:7. Se på korparna. De varken sår eller skördar, de har varken förråd eller lada, och ändå föder Gud dem. Hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna? 25 Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en aln*12:25alnAvståndet från armbåge till fingertopp, cirka en halvmeter. till sin livslängd? 26 Om ni inte ens förmår så lite, varför bekymrar ni er då för allt det andra?

27 Se på liljorna, hur de växer. De varken arbetar eller spinner. Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. 28 Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer ska han då inte klä er? Så lite tro ni har! 29 Fråga inte vad ni ska äta och dricka, och oroa er inte. 30 *Matt 6:8. Allt detta söker hedningarna i världen efter, men er Far vet att ni behöver det. 31 *1 Kung 3:13, Ps 37:25. Nej, sök hans rike, så ska ni få detta också. 32 *Luk 22:29. Var inte rädd, du lilla hjord, för er Far har beslutat att ge er riket.

33 *Matt 6:19f, Luk 16:9, Apg 2:45. Sälj vad ni äger och ge åt de fattiga. Skaffa er en börs som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv når och där ingen mal förstör. 34 För där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.

35 *Matt 25:1, Ef 6:14, 1 Petr 1:13. Spänn bältet om livet*12:35spänn bältet om livetEn bild för beredskap: med den långa manteln uppfäst i bältet var man redo för tjänst eller uppbrott (2 Mos 12:11). och håll lamporna brinnande. 36 Var som tjänare som väntar sin herre hem från bröllopsfesten och som genast är redo att öppna för honom när han kommer och knackar på. 37 Saliga är de tjänare som Herren finner vakna när han kommer. Jag säger er sanningen: Han ska fästa upp sina kläder och låta dem lägga sig till bords och själv komma och betjäna dem*12:37själv komma och betjäna demLärjungarnas himmelske Herre visar sina tjänare mycket större nåd än vad jordiska herrar gjorde (jfr 17:7f).. 38 Saliga är de han finner vakna, även om han skulle komma mitt i natten eller på småtimmarna*12:38mitt i natten eller på småtimmarnaOrdagrant: "andra eller tredje nattväkten". Nattens timmar var indelade i tre eller fyra nattväkter.. 39 *1 Tess 5:2, 2 Petr 3:10. Men det förstår ni att om husägaren hade vetat när tjuven kom, då hade han inte låtit någon bryta sig in i hans hus. 40 *Mark 13:33, Luk 21:34. Var beredda också ni, för Människosonen kommer när ni inte väntar det."

41 Petrus frågade: "Herre, talar du om oss i den här liknelsen, eller om alla?" 42 *Matt 24:45f, 1 Kor 4:2. Herren sade: "Vem är den trogne och kloke förvaltaren som hans herre sätter över sina tjänare för att ge dem deras mat i rätt tid? 43 Salig är den tjänaren när hans herre kommer och finner att han gör så. 44 *Matt 25:21. Jag säger er sanningen: Han ska sätta honom över allt han äger.

45 Men om den tjänaren skulle säga i sitt hjärta: Min herre dröjer med att komma, och han börjar slå tjänarna och tjänarinnorna och äta och dricka och berusa sig, 46 då ska den tjänarens herre komma en dag när han inte väntar det och en stund när han inte anar det, och han ska hugga honom i stycken och ge honom hans plats bland de trolösa.

47 *Jak 4:17. Den tjänare som vet sin herres vilja men inget förbereder och inte handlar efter hans vilja, han ska få många rapp. 48 Men den som inte vet och som gör något som förtjänar rapp, han ska få färre. Av den som fått mycket ska det krävas mycket, och av den som blivit betrodd med mycket ska det begäras desto mer.

49 Jag har kommit för att tända en eld på jorden, och vad jag önskar att den redan var tänd. 50 *Matt 20:22, Mark 10:38, Joh 12:27. Men jag har ett dop att genomgå, och hur våndas jag inte tills det är fullbordat!

51 *Matt 10:34f. Tror ni att jag har kommit för att skapa fred på jorden? Nej, säger jag er, inte fred utan splittring. 52 Från och med nu ska fem i samma familj vara splittrade: tre mot två och två mot tre, 53 *Mika 7:6. far mot son och son mot far, mor mot dotter och dotter mot mor, svärmor mot sonhustru och sonhustru mot svärmor."

54 *Matt 16:2f. Till folket sade han också: "När ni ser ett moln stiga i väster säger ni genast att det blir regn, och det blir så. 55 Och när det blåser sydlig vind säger ni att det blir hett, och det blir det. 56 Era hycklare, jordens och himlens utseende kan ni tyda. Varför kan ni då inte tyda den här tiden?

57 Varför bedömer ni inte själva vad som är rätt? 58 *Matt 5:25f. När du är på väg till domaren med din motpart, så gör vad du kan för att förlikas med honom medan ni är på väg. Annars drar han dig inför domaren, och domaren överlämnar dig till rättstjänaren och rättstjänaren sätter dig i fängelse. 59 Jag säger dig: Du kommer inte ut förrän du har betalat till sista öret*12:59sista öretGrek. leptón, det minsta myntet. 128 leptá motsvarade en denar eller dagslön.."