1 Nā, ko Īhu, kī tonu i te Wairua Tapu, hoki atu ana i Horano, ā, ka ārahina e te Wairua i te koraha. 2 Mō ngā rā e whā tekau, whakamātautauria ai e te rēwera. Kīhai ia i kai i tētahi mea i aua rā, ā, nō ka pahemo, ka hiakai ia.

3 Nā, ka mea te rēwera ki a ia, "Ki te mea ko te Tama koe a te Atua, kīia iho tēnei kōhatu kia meinga hei taro."

4 Nā, ka whakahoki a Īhu ki a ia, ka mea, "Kua oti te tuhituhi, ‘E kore e ora te tangata i te taro kau.’ "

5 Kātahi ka ārahina ia e ia ki runga, ā, mea kau iho kua whakakitea ki a ia ngā rangatiratanga katoa o te ao. 6 Ka mea te rēwera ki a ia, "Māku e hoatu ki a koe tēnei rangatiratanga katoa, me te korōria o ēnei mea; kua tukua hoki ki ahau, ā, ka hoatu e ahau ki tāku e pai ai. 7 Nā, ki te koropiko koe ki tōku aroaro, mōu katoa."

8 Nā, ka whakahoki a Īhu ki a ia, ka mea, "Kua oti te tuhituhi, ‘Me koropiko koe ki te Ariki, ki tōu Atua, me mahi anō ki a ia anake!’ "

9 Nā, ka kawea ia e ia ki Hiruhārama, ā, whakatūria ana ki runga ki te keokeonga o te temepara, nā, ka mea ia ki a ia, "Ki te mea ko te Tama koe a te Atua, rere atu i konei ki raro, 10 kua oti hoki te tuhituhi,

‘Ka kōrerotia iho koe e ia ki āna anahera,

kia tiakina koe.’

11 Ā, ‘Mā rātou koe e hiki ake ki ō rātou ringa,

kei tūtuki tōu waewae ki te kōhatu.’ "

12 Nā, ka whakahoki a Īhu, ka mea ki a ia, "Kua takoto te kōrero, ‘Aua e whakamātautau ki te Ariki, ki tōu Atua.’ "

13 Ā, ka mutu katoa ngā whakamātautauranga a te rēwera, ka mawehe atu i a ia mō tētahi wāhi.

14 Nā, ka hoki a Īhu i runga i te kaha o te Wairua ki Karirī, ā, haere ana tōna rongo, ā, puta noa i ngā wāhi tata katoa. 15 Ka whakaako ia i roto i ō rātou whare karakia, me te whakakorōria te katoa i a ia.

16 Nā, ka haere ia ki Nahareta, ki te wāhi i whāngaia ai ia; ā, ka tomo i te rā hāpati ki te whare karakia, ko tāna hanga hoki ia, ka whakatika ki te kōrero pukapuka. 17 Ā, ka hoatu ki a ia te pukapuka a Ihāia poropiti. Ā, nō ka wherahia te pukapuka, ka kitea e ia te wāhi i tēnei tuhituhinga:

18 "Kei ahau te Wairua o te Ariki,

nāna nei hoki ahau i whakawahi,

hei kauwhau i te rongopai ki te hunga rawakore.

Kua tonoa ahau e ia ki te kauwhau ki ngā herehere, kia haere noa,

ki ngā matapō kia titiro;

ki te tuku i te hunga e marū ana, kia haere noa atu,

19 ki te kauwhau i te tau manakohanga mai a te Ariki."

20 Nā, ka kopia e ia te pukapuka, ka hoatu ki te kaitiaki, ā, noho ana. Nā, ka titiro matatau ki a ia ngā kanohi o te hunga katoa i roto i te whare karakia. 21 Kātahi ia ka anga, ka kōrero ki a rātou, "Nō nāianei, i ō koutou taringa e whakarongo mai nei, i mana ai tēnei karaipiture."

22 Ā, i whakapai rātou katoa ki a ia, i mīharo ki ngā kupu pai i puta i tōna māngai. Ka mea rātou, "Ehara ianei tēnei i te tama a Hōhepa?"

23 Ka mea ia ki a rātou, "Tērā pea e puaki mai i a koutou tēnei kupu whakarite ki ahau, ‘E rata, rongoā koe i a koe anō! Ko ngā mea i rongo ai mātou kua meinga ki Kaperenauma, meinga hoki ki konei, ki tōu whenua.’ "

24 I mea anō ia, "He pono tāku e mea nei ki a koutou, e kore te poropiti e manakohia i tōna ake whenua. 25 Otirā, he pono tāku e mea nei ki a koutou, he tokomaha ngā pouaru i roto i a Īharaira i ngā rā i a Irāia, i te rangi kua oti te kōpani i ngā tau e toru i ngā marama e ono, i te matekaitanga nui o te whenua katoa. 26 Heoi, kīhai a Irāia i tonoa ki tētahi o rātou, ki a Harepata anake o Hairona, ki te wahine pouaru. 27 He tokomaha hoki ngā repera i roto i a Īharaira, i ngā rā o Eriha poropiti; ā, kīhai tētahi o rātou i whakamākia, ko Naamana anake, ko te Hīriani."

28 Ā, kī tonu i te riri te hunga katoa i te whare karakia, i te rongonga ki ēnei mea. 29 Nā, ko tō rātou whakatikanga ake, ka maka i a ia ki waho o te pā, ā, ārahina ana ia ki te pari o te puke i hangā ai tō rātou pā, kia whakatakā ai ia ki raro. 30 Otirā, i tika ia rā waenganui o rātou, ā, haere ana.

31 Ā, ka tae ki Kaperenauma, ki tētahi pā o Karirī, ka whakaako i a rātou i te hāpati. 32 Nā, ka mīharo rātou ki tāna ako, i whai mana hoki tāna kupu.

33 Nā, i te whare karakia tētahi tangata he wairua rēwera poke tōna, nui atu tōna reo ki te karanga, 34 ka mea, "Kāti rā; he aha mātou nāu, e Īhu o Nahareta; kua tae mai koe ki te whakangaro i a mātou? E mōhio ana ahau ki a koe, ko wai koe; ko te Mea Tapu a te Atua!"

35 Nā, rīria iho ia e Īhu, ka mea ia, "Kāti te kōrero, puta mai hoki i roto i a ia." Kātahi te rēwera ka turaki i a ia ki waenganui, ā, puta mai ana i roto i a ia, kīhai hoki tērā i ahatia.

36 Nā tau ana te mīharo ki a rātou katoa, ka kōrerorero tētahi ki tētahi, ka mea, "He aha tēnei kupu? Mana tonu nei hoki tāna tono i ngā wairua poke, kaha tonu, ā, puta mai ana ki waho." 37 Ā, pakū ana tōna rongo puta noa i ngā wāhi tūtata katoa.

38 Ā, ko tōna whakatikanga i te whare karakia, tomo tonu ki te whare o Haimona. Nā, e mate ana te whaea o te wahine a Haimona, he nui te kirikā; ka īnoi rātou ki a ia mōna. 39 Nā, ka tū ia ki runga i a ia, ā, rīria iho te kirikā; ā, mutu ake, nā, ara tonu ake ia kei te taka mea mā rātou.

40 I te toenetanga o te rā, ka kawea mai ki a ia e ngā tāngata katoa ngā mea o rātou e mate ana i te tini o ngā mate; nā, whakapākia iho e ia ōna ringa ki tēnei, ki tēnei o rātou, ā, ora ake rātou. 41 He tokomaha hoki te hunga i puta mai ngā rēwera i roto i a rātou; i karanga hoki aua wairua i mea, "Ko te Tama koe a te Atua!" Ā, rīria ana rātou e ia, kīhai i tukua kia kōrero, i mātau hoki rātou ko te Karaiti ia.

42 Ka ao te rā, ka puta atu ia, ka haere ki tētahi wāhi koraha; ā, ka rapu ngā mano i a ia, ka tae ki a ia, nā, puritia ana ia, kei whakarērea rātou e ia. 43 Ka mea ia ki a rātou, "Me kauwhau e ahau te rangatiratanga o te Atua ki ērā atu pā anō; koia hoki ahau i tonoa mai ai."

44 Ā, kauwhau ana ia i ngā whare karakia o Karirī.

1 *Matt 4:1f, Mark 1:12f. Uppfylld av den helige Ande återvände Jesus från Jordan och leddes av Anden omkring i öknen*4:1omkring i öknenAnnan översättning: "ut i öknen"., 2 *2 Mos 34:28, 1 Kung 19:8. där han frestades av djävulen i fyrtio dagar. Under de dagarna åt han ingenting, och när de var slut blev han hungrig. 3 Då sade djävulen till honom: "Om du är Guds Son, så befall den här stenen att bli bröd." 4 Jesus svarade honom: "Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd."*4:4 5 Mos 8:3.

5 Då tog djävulen med honom högt upp och visade honom för ett ögonblick världens alla riken, 6 *1 Joh 5:19. och djävulen sade: "Dig ska jag ge all denna makt och deras härlighet, för den är överlämnad åt mig och jag ger den till vem jag vill. 7 Så om du tillber mig, blir allt ditt." 8 Jesus svarade: "Det står skrivet: Herren din Gud ska du tillbe, och endast honom ska du tjäna."*4:8 5 Mos 6:13.

9 Sedan tog djävulen med honom till Jerusalem och ställde honom på tempelmurens krön*4:9tempelmurens krönOrdagrant: "templets vinge". Syftar antingen på tempelbyggnadens tak eller på yttermurens stup ner i den djupa Kidrondalen. och sade till honom: "Om du är Guds Son, så kasta dig ner härifrån! 10 Det står ju skrivet: Han ska befalla sina änglar att bevara dig, 11 och de ska bära dig på sina händer så att du inte stöter din fot mot någon sten."*4:10f Ps 91:11-12.12 Jesus svarade honom: "Det är sagt: Du ska inte fresta Herren din Gud."*4:12 5 Mos 6:16.

13 När djävulen hade frestat honom på alla sätt, lämnade han honom för en tid.

14 *Matt 4:12, Apg 10:37f. I Andens kraft återvände Jesus till Galileen, och ryktet om honom gick ut i hela området. 15 Han undervisade i deras synagogor och fick lovord av alla.

16 *Matt 13:53f, Mark 6:1f. Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han som han brukade till synagogan. Han reste sig för att läsa ur Skriften, 17 och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När han öppnade rullen, fann han stället där det står skrivet:

18 *Jes 58:6.Herrens Ande är över mig,*4:18fJes 61:1f, 3 Mos 25:10.

för han har smort mig

till att förkunna glädjens budskap

för de fattiga.

Han har sänt mig

att utropa frihet för de fångna

och syn för de blinda,

att ge de förtryckta frihet

19 och förkunna ett nådens år från Herren.

20 Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte sig*4:20satte sigJudiska rabbiner undervisade normalt sittande (jfr Matt 5:1, 23:2).. Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom. 21 Då började han tala till dem: "I dag har det här stället i Skriften gått i uppfyllelse inför er som lyssnar." 22 *5 Mos 8:3, Mark 6:2f. Alla berömde honom*4:22 berömde honomOrdagrant: "vittnade för honom" (eller mot, jfr Matt 13:54f). och förundrades över de nådens ord*4:22nådens ordAnnan översättning: "vackra ord". som kom från hans mun. De frågade: "Är det inte Josefs son?"

23 Då sade han till dem: "Säkert kommer ni att citera ordspråket för mig: Läkare, bota dig själv! Vi har hört om allt som hände i Kapernaum, gör det här i din hemstad också!" 24 *Matt 13:57, Joh 4:44. Men han fortsatte: "Jag säger er sanningen*4:24Jag säger er sanningenOrdagrant: "Amen, jag säger er". Hebr. amén betyder närmast "sant", "trovärdigt". Jesus använder uttrycket ofta och kallar sig själv för "Amen" (Upp 3:14) och sanningen själv (Joh 14:6).: Ingen profet blir erkänd i sin hemstad. 25 *1 Kung 17:1, 9. I sanning säger jag er: Det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen var stängd i tre år och sex månader och svår svält drabbade hela landet. 26 *1 Kung 17:7f. Men Elia blev inte sänd till någon av dem, utan bara till en änka i Sarefat i Sidons land. 27 *2 Kung 5:1f. Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elisas tid, men ingen av dem blev renad utan bara syriern Naaman."*4:26fen änka i Sarefat … syriern NaamanSe 1 Kung 17:7f, 2 Kung 5:1f.

28 Alla i synagogan fylldes av vrede när de fick höra detta. 29 De reste sig och drev ut honom ur staden och förde honom fram till branten av det berg där deras stad var byggd för att kasta ner honom. 30 Men han gick rakt igenom folkhopen och vandrade vidare.

31 *Matt 4:13, Mark 1:21f. Han kom ner till Kapernaum, en stad i Galileen, och undervisade folket på sabbaten. 32 *Matt 7:28f. De var överväldigade av hans undervisning, eftersom hans ord hade makt.

33 *Mark 1:23f. I synagogan fanns en man med en oren ande, och han skrek högt: 34 *Joh 6:69. "Sluta! Vad har vi med dig att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är: Guds Helige!" 35 Då talade Jesus strängt till anden: "Tig! Far ut ur honom!" Anden kastade omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom utan att skada honom. 36 Alla greps av bävan och sade till varandra: "Vad är det med hans ord? Med makt och myndighet befaller han de orena andarna och de far ut." 37 Och ryktet om honom gick ut överallt i området.

38 *Matt 8:14f, Mark 1:29f. Jesus lämnade synagogan och gick hem till Simon. Där låg Simons svärmor i hög feber, och de bad Jesus hjälpa henne. 39 Han gick då fram och lutade sig över henne och talade strängt till febern, och den släppte. Genast steg hon upp och betjänade dem.

40 *Matt 8:16f, Mark 1:32f. När solen gick ner kom alla till honom med sina sjuka som led av olika åkommor, och han lade händerna på var och en av dem och botade dem. 41 Även onda andar for ut ur många, och de skrek: "Du är Guds Son!" Men han tillrättavisade dem och lät dem inte tala, eftersom de visste att han var Messias.

42 *Mark 1:35f. När det blev dag, gick han bort till en enslig plats. Folket sökte efter honom, och när de kom fram till honom ville de hålla kvar honom så att han inte skulle lämna dem. 43 Men han sade till dem: "Jag måste förkunna evangeliet om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag är utsänd." 44 Och han predikade i synagogorna i Judeen.