1 Taukiri e! Te taupokinga a Ihowā i te tamāhine a Hiona

ki te kapua, i a ia e riri ana!

Kua makā iho e ia te ātaahua o Īharaira

i runga i te rangi ki te whenua;

kīhai anō i mahara ki tōna tūranga waewae

i te rā i riri ai ia.

2 Kua horomia e te Ariki ngā nohoanga katoa o Hākopa,

kīhai i tohungia;

i a ia i riri rā, wāhia iho e ia

ngā pā kaha o te tamāhine a Hūrā;

tae tonu ki te whenua;

poke iho i a ia te kīngitanga me ōna rangatira.

3 Pōutoa katoatia atu ana e ia te haona o Īharaira

i tōna riri e mura ana.

Whakahokia mai ana e ia ki muri tōna ringa matau

i te aroaro o te hoariri.

Ngiha mai ana ia ki a Hākopa,

ānō he mura ahi e kai ana i tētahi taha, i tētahi taha.

4 Kua piko i a ia tāna kōpere, koia anō kei tā te hoariri;

ko tōna ringa matau i a ia i tū rā,

rite tonu ki tō te hoa whawhai,

tukitukia ana e ia te hunga katoa i āhuareka mai ki te titiro atu;

i roto i te tapenākara o te tamāhine a Hiona,

ānō he ahi tōna riri e ringihia mai ana e ia.

5 Kua rite te Ariki ki te hoariri,

kua horomia e ia a Īharaira;

kua horomia e ia ōna whare kīngi katoa,

kua whakamōtītia e ia ōna pā taiepa.

Ā, kua whakanuia e ia te tangi me te auē

o te tamāhine a Hūrā.

6 Kua tākiritia e ia tōna tīhokahoka, ānō nō te kāri;

mōtī iho i a ia tōna wāhi whakaminenga.

Kua meinga e Ihowā te huihui nui me te hāpati

kia warewaretia i roto i Hiona,

whakahāweatia iho e ia te kīngi rāua ko te tohunga

i tōna riri e āritarita ana.

7 Kua pangā atu e te Ariki tāna āta,

kua weriweri ia ki tōna wāhi tapu.

Tukua atu ana e ia ngā taiepa o ō reira whare kīngi

ki roto ki te ringa o te hoariri;

kua hāmama rātou i roto i te whare o Ihowā,

me te mea ko te rā o te hākari nui.

8 He whakaaro tō Ihowā mō te whakamōtī

i te taiepa o te tamāhine a Hiona;

kua oti te aho te whakamārō atu e ia,

kāhore anō tōna ringa i pēpeke, whakangaro tonu ia.

Nā reira, tangi ana i a ia te pekerangi me te taiepa;

rāua ngātahi, ngohe kau.

9 Kua totohu ōna kēti ki roto ki te whenua;

kua kore i a ia, kua whati hoki ōna tūtaki;

kei roto tōna kīngi me ōna rangatira i ngā tauiwi,

kāhore nei o reira ture;

āe rā, kāhore āna poropiti e whiwhi

ki te kite nā Ihowā.

10 Kei runga i te whenua ngā kaumātua o te tamāhine a Hiona

e noho ana, whakarongo kau ana.

Opehia ake e rātou he puehu ki runga ki ō rātou māhunga;

whītiki rawa te kākahu taratara.

Ko ngā wāhina o Hiruhārama,

tuohu tonu ō rātou māhunga ki te whenua.

11 Matawaia rawa ōku kanohi i te roimata,

e ohooho ana ōku whēkau,

kua maringi tōku ate ki runga ki te whenua,

he meatanga ki te wawāhanga o te tamāhine a tōku iwi;

nō te mea hemo ana ngā kōhungahunga

me ngā mea ngote ū i ngā huarahi o te pā.

12 Kei te kī atu rātou ki ō rātou whaea,

"Kei hea he wīti, he wāina?"

i a rātou e hemo ana, e pērā ana me te hunga kua patua

ki ngā huarahi o te pā,

e maringi ana ō rātou wairua

ki ngā uma o ō rātou whaea.

13 Ko te aha tāku hei whakaatu ki a koe?

Ko te aha e waiho e ahau hei āhua mōu,

e te tamāhine a Hiruhārama?

Ko wai e waiho e ahau hei rite ki a koe,

e whakamārie ai ahau i a koe,

e te tamāhine wāhina a Hiona?

He nui hoki tōu pakaru, koia anō kei te moana;

ko wai hei rongoā i a koe?

14 Ko ngā mea i kitea e ōu poropiti mōu,

he teka, he mea horihori;

kīhai anō i hurahia e rātou tōu hē,

e hoki ai koe i te whakarau.

Heoi anō tā rātou i kite ai mōu he poropititanga wairangi,

he mea hei pana atu i a koe.

15 Kei te papaki ringa ki a koe

te hunga katoa e tika ana i te ara,

e hī ana, rūrū ana ō rātou māhunga

ki te tamāhine a Hiruhārama;

ko tā rātou kupu, "Ko te pā ianei tēnei i kōrerotia nei,

ko te tino o te ātaahua,

ko te whakahari o te whenua katoa?"

16 Hāmama tonu ki a koe

ngā māngai o ōu hoariri katoa;

e hī ana, tetē ana ō rātou niho,

e mea ana: "Kua horomia ia e tātou.

Ko te rangi pū anō tēnei tāria atu e tātou,

kua tūpono mai ki a tātou, kua kitea e tātou."

17 Kua oti i a Ihowā tāna i whakaaro ai;

kua whakaritea tāna kupu i whakahaua e ia i ngā rā ō mua.

Wāhia iho e ia, kīhai hoki i tohungia;

kua meinga e ia te hoariri kia koa ki a koe,

kua ara i a ia te haona o ōu hoariri.

18 I karanga ō rātou ngākau ki te Ariki!

E te taiepa o te tamāhine a Hiona!

Kia rere iho ngā roimata ānō he awa,

i te ao, i te pō;

kei whakatā koe,

kei mutu tā te whatu o tōu kanohi!

19 Maranga, hāmama i te pō,

i te tīmatanga o ngā mataaratanga:

ringihia atu tōu ngākau ānō he wai

ki tō te Ariki aroaro.

Kia ara ake ōu ringa ki a ia,

kia ora ai āu kōhungahunga

e hemo nei i te kai

i te ahunga mai o ngā huarahi katoa.

20 "Titiro mai, e Ihowā,

whakaaroa ko wai i pēneitia e koe!

E kai rānei ngā wāhine i ō rātou hua,

i ngā kōhungahunga e hikihikitia ana?

Kia patua koia te tohunga me te poropiti

ki te wāhi tapu o te Ariki?

21 "Kei te takoto te taitama rāua ko te koroheke

i runga i te whenua i ngā huarahi;

kua hinga āku wāhina,

āku taitamariki, i te hoari;

he mea whakamate nāu i te rā i riri ai koe;

tukitukia ana e koe, kīhai hoki i tohungia.

22 "Kua karanga koe ki ōku whakawehi i ngā taha katoa,

pērā i te rā o te huihuinga nui,

ā, kāhore tētahi i mawhiti,

i mahue rānei i te rā i riri ai a Ihowā;

ko āku i hikihiki ai, i whakatuputupu ai,

poto ake i tōku hoariri."

1 *1 Krön 28:2, Ps 132:7. Så mörka moln

Herren i sin vrede

har täckt dottern Sion med!

Han kastade Israels härlighet

från himlen ner till jorden,

han tänkte inte på sin fotpall*2:1fotpallTroligen förbundsarken (Ps 132:7), över vilken Gud uppenbarade sig (4 Mos 7:89).

på sin vredes dag.

2 *Jes 43:28, 47:6. Utan att skona har Herren fördärvat

Jakobs alla boningar.

I sin vrede rev han

dottern Judas fästningar

och slog dem till marken,

han orenade riket och dess furstar.

3 I vredens hetta högg han av

Israels alla horn.

Han drog undan sin högra hand

när fienden kom,

och brann i Jakob

likt en flammande eld

som förtär allt runt omkring.

4 *Ps 7:13, Jer 7:20, Klag 3:12. Han spände sin båge som en fiende,

stod redo med sin högra hand

som en ovän,

och dödade allt

som var ljuvligt för ögat.

Över dottern Sions hydda

öste han sin vrede som eld.

5 Herren var som en fiende.

Han fördärvade Israel,

han fördärvade alla dess borgar,

han förstörde dess fästningar.

Han hopade sorg på sorg

över dottern Juda.

6 Han skövlade sin boning

som en trädgård,

han förstörde sin mötesplats.

Herren lät högtid och sabbat

falla i glömska i Sion,

i sin brinnande vrede

förkastade han kung och präst.

7 *Ps 74:4, 78:59f. Herren förkastade sitt altare,

han övergav sin helgedom.

Murarna runt hennes palats

gav han i fienders hand,

de ropade högt i Herrens hus

som på en högtidsdag.

8 *2 Kung 21:13, Jes 34:11, Sak 1:16.Herren beslöt att förstöra

dottern Sions murar,

han spände ut mätsnöret

och drog inte undan sin hand

från skövlingen.

Han sände sorg över vallar

och murar,

allt ligger nu förstört.

9 *Ps 74:9, Hes 7:26. Hennes portar sjönk ner i jorden,

han knäckte och krossade

hennes bommar.

Hennes kung och furstar

bor bland hednafolken,

ingen undervisning ges

och hennes profeter får ingen syn

från Herren.

10 *Jer 6:26, Klag 1:4, Hes 27:30. Dottern Sions äldste

sitter stumma på marken,

de kastar stoft över sitt huvud

och klär sig i säcktyg.

Jerusalems jungfrur

sänker sina huvuden mot jorden.

11 *Jer 44:7, Klag 1:20, 4:4. Mina ögon förtärs av gråt,

det jäser i mitt inre,

min lever*2:11min leverAnnan översättning (så Septuaginta): "min ära". rinner ut på jorden,

för dottern mitt folk går under,

barn och spädbarn förgås

på stadens gator.

12 De ropar till sina mödrar:

"Var finns bröd och vin?"

De tynar bort som slagna

på stadens gator,

de ger upp andan

i sina mödrars famn.

13 *Jer 15:18, 30:12. Vad ska jag säga dig,

vad ska jag likna dig med,

du dotter Jerusalem?

Vad ska jag jämföra dig med

för att trösta dig,

du jungfru dotter Sion?

Din skada är ju stor som havet,

vem kan hela dig?

14 *Jer 2:8, 5:31, 14:14, 23:13f, 27:14, 29:9, Hes 13:2f, 22:28. Dina profeters syner

var falska och dåraktiga,

de visade dig inte din skuld

för att vända bort din fångenskap*2:14vända bort din fångenskapAnnan översättning: "upprätta dig"..

De budskap de förkunnade för dig

var falska och förföriska.

15 *Job 27:23, Ps 48:3, 50:2, Jer 18:16, 19:8. Alla som går vägen förbi

slår ihop sina händer

och hånar dig,

de visslar och skakar på huvudet

åt dottern Jerusalem:

"Är detta den stad som kallades

skönhetens krona,

hela jordens fröjd?"

16 *Ps 22:14, Klag 3:46. Alla dina fiender spärrar upp

sin mun mot dig,

de visslar och gnisslar tänder

och säger: "Vi har slukat henne!

Detta är dagen vi väntat på.

Vi fick uppleva den,

vi fick se den!"

17 *3 Mos 26:14f, 5 Mos 28:15f.Herren har gjort vad han bestämt,

han har uppfyllt sitt ord

som han uttalat för länge sedan.

Han har rivit utan att skona,

han har låtit fienden

triumfera över dig

och upphöjt dina motståndares horn.

18 Deras hjärtan ropar till Herren.

Du dotter Sions mur,

låt tårarna rinna som en bäck

både dag och natt.

Ge dig ingen ro,

unna inte ditt öga någon vila.

19 *1 Sam 1:15, Ps 62:9, Jes 51:20, Klag 3:41. Stig upp, ropa högt i natten

när nattväkterna*2:19nattväkternaVarje natt var indelad i tre väkter eller fyratimmarsperioder (Dom 7:19). börjar.

Utgjut ditt hjärta som vatten

inför Herrens ansikte,

lyft dina händer till honom

för dina barns liv

som tynar bort av hunger

i alla gathörn.

20 *3 Mos 26:29, 5 Mos 28:53f, Jer 19:9, Klag 4:10. Se, Herre, och tänk på

vem du gjort så emot.

Ska kvinnor äta sin livsfrukt,

barnen de burit i sin famn?

Ska präster och profeter dödas

i Herrens helgedom?

21 På marken, på gatorna

ligger unga och gamla.

Mina jungfrur och unga män

har fallit för svärd,

du har dödat på din vredes dag,

slaktat utan att skona.

22 *Klag 1:15. Som till högtidsdag bjöd du in

skräck från alla håll.

På Herrens vredes dag

var det ingen som kom undan

eller överlevde.

Dem som jag burit

i famnen och fostrat

har min fiende förgjort.