1 Nā, ka rongo a Kīngi Hetekia, haea ana e ia ōna kākahu, kei te hīpoki i a ia ki te kākahu taratara, ā, haere ana ki te whare o Ihowā. 2 I tonoa anō e ia a Eriakimi rangatira o te whare, a Hepena kaituhituhi, me ngā kaumātua o ngā tohunga, he mea hīpoki ki te kākahu taratara, ki a Ihāia poropiti, tama a Āmoho; 3 hei mea ki a ia, "Ko te kupu tēnei a Hetekia: Ko tēnei rā, he rā nō te hē, nō te whakatuma, nō te whakamā; kua taea hoki te whānautanga tamariki, heoi kāhore he kaha e whānau ai. 4 Tērā pea a Ihowā, tōu Atua, ka rongo ki ngā kupu a Rapahake i tonoa mai nei e tōna ariki, e te kīngi o Ahiria, hei whākorekore ki te Atua ora, ā, ka riri ki ngā kupu i rongo ai a Ihowā, tōu Atua. Nā, kia ara tāu īnoi mō ngā toenga e noho nei."

5 Nā, ko te haerenga atu o ngā tāngata a Kīngi Hetekia ki a Ihāia, 6 ka mea a Ihāia ki a rātou, "Kī atu ki tō koutou ariki, ‘Ko te kupu tēnei a Ihowā: Kaua e wehi i ngā kupu i rongo rā koe, ki ērā i kohukohu mai rā ngā tāngata a te kīngi o Ahiria ki ahau. 7 Nā, ka tonoa e ahau he wairua ki a ia, ā, ka rongo ia i tētahi rongo, ka hoki ki tōna whenua; ka meinga anō hoki ia e ahau kia hinga i te hoari i tōna whenua.’ "

8 Nā, hoki ana a Rapahake, ā, rokohanga atu e ia e whawhai ana te kīngi o Ahiria ki Rīpina; i rongo hoki ia kua hāpainga mai e ia i Rakihi.

9 Ā, ka rongo ia ki a Tirihaka kīngi o Etiopia, ki te kōrero, "Kei te haere mai ki te whawhai ki a koe." Nā, ka rongo ia, ka tono tāngata anō ki a Hetekia, ka mea: 10 "Kī atu ki a Hetekia kīngi o Hūrā, mea atu: Kei tinihangatia koe e tōu Atua, e tāu e okioki nā koe, i a ia e kī nā, ‘E kore a Hiruhārama e hoatu ki te ringa o te kīngi o Ahiria.’ 11 Nanā, kua rongo nā koe ki tā ngā kīngi o Ahiria i mea ai ki ngā whenua katoa, ki tā rātou hunanga rawatanga i a rātou, ā, e ora rānei koe? 12 I whakaora rānei ngā atua o ngā tauiwi i ngā wāhi i hunā e ōku mātua; i Kotana, i Harana, i Retepe, i ngā tama a Erene, i ērā i Terahara? 13 Kei hea te kīngi o Hāmata, te kīngi o Ārapara, te kīngi o te pā o Hēparawaima, o Hena, o Iwa?"

14 Nā, ka tangohia mai e Hetekia te pukapuka i te ringa o ngā karere, kōrerotia ana e ia. Nā, haere ana a Hetekia ki runga, ki te whare o Ihowā, wherahia ana e ia ki te aroaro o Ihowā. 15 Nā, ka īnoi a Hetekia ki a Ihowā, ka mea: 16 "E Ihowā o ngā mano, e te Atua o Īharaira, e noho nā i runga o ngā kerupima, ko koe te Atua, ko koe anake, o ngā kīngitanga katoa o te whenua; nāu i hanga te rangi me te whenua. 17 Tahuri mai tōu taringa, e Ihowā, whakarongo mai; titiro mai ōu kanohi e Ihowā, kia kite koe; kia rongo ki ngā kupu katoa a Henakeripi, ki tāna i tuku mai ai hei whākorekore mō te Atua ora.

18 "He tika anō, e Ihowā, kua kore i ngā kīngi o Ahiria ngā iwi katoa, me tō rātou whenua. 19 Kua makā anō e rātou ō rātou atua ki te ahi, nō te mea ehara rātou i te atua, engari, he mahi nā te ringa tāngata – he rākau, he kōhatu – koia i hunā ai e rātou. 20 Tēnā rā, whakaorangia mātou āianei, e Ihowā, e tō mātou Atua, i tōna ringa, kia mōhio ai ngā kīngitanga katoa o te whenua ko koe a Ihowā, ko koe anake."

21 Katahi a Ihāia tama a Āmoho ka tono tāngata ki a Hetekia, hei mea: "Ko te kupu tēnei a Ihowā, a te Atua o Īharaira: I te mea i īnoi koe ki ahau mō Henakeripi kīngi o Ahiria; 22 nā, ko tā Ihowā kupu tēnei i kōrero ai mōna:

Kua whakahāwea te wāhina,

te tamāhine a Hiona ki a koe;

kataina iho koe e ia – rūrū ana te māhunga

o te tamāhine a Hiruhārama ki a koe.

23 Ko wai tāu i whākorekore nā, i kohukohu nā?

Ki a wai tōu reo i whakarahia nā,

tōu kanohi i kake nā ki runga?

Ki te Mea Tapu o Īharaira!

24 Meatia ana e koe āu karere

hei whākorekore mō te Ariki;

kua mea nā koe,

‘Kua kake ahau, me aku tini hāriata,

ki runga ki ngā wāhi tiketike o ngā maunga,

ki roto rawa o Repanōna;

ka tuaina anō e ahau ngā hīta roroa o reira,

me ō reira kauri papai;

ka tae anō ahau ki te wāhi tiketike o tōna wāhi whakamutunga mai,

ki te ngahere o tōna māra whai hua.

25 Keria ana e ahau,

inu wai ana ahau,

maroke ake i te kapu o tōku waewae

ngā awa katoa o Īhipa.’

26 "Kāhore rānei koe i rongo i mua noa atu,

nāku tēnā i mea?

I ngā rā onamata nāku tēnā i hanga?

Katahi nei ka whakaputaina e ahau,

ā, ka waiho nā koe hei mea i ngā pā taiepa

hei pūranga rukerukenga.

27 Koia i iti ai te kaha o ō reira tāngata;

wehi ana rātou, pōrahurahu kau ana;

rite tonu ki te tarutaru o te pārae,

ki te otaota matomato,

ki te taru i runga i ngā tuanui,

ki te wīti i ngingio i te mea kīanō i tupu noa.

28 "Otirā, e mātau ana ahau ki tōu nohoanga iho,

ki tōu haerenga atu, ki tōu haerenga mai,

me tōu nananga ki ahau.

29 Nā, mō tāu nananga ki ahau,

mō te mea kua tae ake nei tāu whakamanamana ki ōku taringa,

mō reira ka kuhua e ahau tāku matau ki tōu ihu,

tāku paraire ki ōu ngutu;

ā, ka whakahokia koe nā te ara

i haere mai nā koe.

30 "Ā, ko te tohu tēnei ki a koe:

I tēnei tau ka kai koutou i ngā mea tupu noa ake,

ā, i te rua o ngā tau ko ngā tupu noa ake o te tau.

Nā, hei te toru o ngā tau koutou whakatō ai, kokoti ai,

whakatō ai i ngā māra wāina, kai ai i ngā hua o aua māra.

31 Nā, tērā e hou anō whakararo ngā pakiaka o ngā oranga i mawhiti o te whare o Hūrā,

ka hua anō ngā hua whakarunga.

32 E puta ake hoki he toenga i Hiruhārama, he oranga i Maunga Hiona.

E taea tēnei e te ngākau nui o Ihowā o ngā mano.

33 "Nā, ko tā Ihowā kupu tēnei mō te kīngi o Ahiria:

E kore ia e haere mai ki tēnei pā,

e kore anō e perea he pere e ia ki konei,

e kore anō e maua e ia he whakangungu rākau ki mua i tēnei pā,

e opehia rānei he puke hei whawhaitanga ki konei.

34 Ko te ara i haere mai ai ia, ka hoki ia mā reira;

e kore anō ia e tae ki tēnei pā,"

e ai tā Ihowā.

35 "Ka tiakina hoki e ahau tēnei pā, ka whakaorangia;

he whakaaro ki ahau, ki tāku pononga anō, ki a Rāwiri."

36 Nā, ka puta atu te anahera a Ihowā, ā, patua iho e ia i te puni o ngā Ahiriana kotahi rau e waru tekau mā rima mano; ā, te marangatanga ake i te ata, nanā, ō rātou tinana! He tūpāpaku katoa rātou. 37 Nā, tūria atu ana e Henakeripi kīngi o Ahiria, haere ana, hoki ana, noho rawa atu kei Ninewe.

38 Ā, i a ia e koropiko ana i te whare o tōna atua, o Nitiroko, patua iho ia e āna tama, e Ataramereke rāua ko Harētere, ki te hoari; mawhiti tonu atu rāua ki te whenua o Ararata, ā, ko tāna tama ko Etara Harono, te kīngi i muri i a ia.

1 *2 Kung 19:1f. När kung Hiskia hörde det rev han sönder sina kläder, svepte sig i säcktyg och gick in i Herrens hus. 2 Och han sände överförvaltaren Eljakim, skrivaren Shebna och de äldste bland prästerna, klädda i säcktyg, till profeten Jesaja, Amos son. 3 *Hos 13:13, Joel 2:2, Sef 1:15. De sade till honom: "Så säger Hiskia: Denna dag är en dag av nöd, bestraffning och förakt, för fostren har kommit fram till födseln men det finns ingen kraft att föda. 4 *Jes 36:13f. Kanske ska Herren din Gud höra vad Rab-Shake säger, han som hans herre Assyriens kung har sänt för att håna den levande Guden, så att han straffar honom för dessa ord som Herren din Gud har hört. Be en bön för den rest som är kvar."

5 När kung Hiskias tjänare kom till Jesaja, 6 sade Jesaja till dem: "Så ska ni säga till er herre: Så säger Herren: Var inte rädd för de ord som du hört och som den assyriske kungens tjänare har hädat mig med. 7 *2 Kung 19:37. Se, jag ska låta en ande verka i honom så att han vänder tillbaka till sitt land när han får höra ett rykte. Och jag ska låta honom falla för svärd i sitt eget land."

8 Rab-Shake vände tillbaka och fann den assyriske kungen upptagen med att belägra Libna.*37:8LibnaBefäst stad ca 5 mil sydväst om Jerusalem. Han hade nämligen hört att kungen hade brutit upp från Lakish. 9 Men när Sanherib fick höra att Nubiens kung Tirhaka*37:9Nubiens kung TirhakaBefälhavare från nuvarande Sudan, senare farao över Egypten 690-664 f Kr. hade dragit ut för att strida mot honom, skickade han så snart han hörde det sändebud till Hiskia med detta budskap: 10 *Jes 36:15f. "Så ska ni säga till kung Hiskia i Juda: Låt inte din Gud som du förtröstar på bedra dig så att du tänker: Jerusalem ska inte falla i den assyriske kungens hand. 11 Du har ju hört vad Assyriens kungar har gjort med alla länder och förintat dem fullständigt. Och du skulle bli räddad! 12 Har folken*37:12folkenDe uppräknade platserna ligger längs Syriens norra gräns. som mina fäder fördärvade, Gozan, Harran, Resef och Edens barn i Telassar, blivit räddade av sina gudar? 13 Var är kungen av Hamat, kungen av Arpad*37:13Hamat … ArpadSyriska stadsstater. Sefarvajim kan vara Sippar som låg norr om Babel. och kungen över staden Sefarvajim, Hena och Iva?"

14 När Hiskia hade tagit emot brevet av budbärarna och läst det, gick han upp i Herrens hus och bredde ut det inför Herrens ansikte. 15 Och Hiskia bad till Herren och sade: 16 *1 Krön 29:11, Ps 80:2, 115:15, 146:6. "Herre Sebaot, Israels Gud, du som tronar på keruberna, endast du är Gud över alla riken på jorden. Du har gjort himlen och jorden. 17 Herre, vänd hit ditt öra och hör. Herre, öppna dina ögon och se. Hör alla Sanheribs ord som han har talat för att håna den levande Guden. 18 Det är sant, Herre, att Assyriens kungar har ödelagt alla riken och deras länder. 19 *Ps 115:4, 135:15f. Och de har kastat deras gudar i elden, för de var inga gudar utan verk av människohänder, trä och sten. Därför kunde de förgöra dem. 20 Men nu, Herre vår Gud, rädda oss ur hans hand, så att alla riken på jorden förstår att du är Herren, bara du."

21 Då sände Jesaja, Amos son, detta bud till Hiskia: "Så säger Herren, Israels Gud: Eftersom du har bett till mig på grund av Sanherib, Assyriens kung, 22 är detta det ord som Herren har talat om honom:

Hon föraktar dig och hånar dig,

jungfrun, dottern Sion.

Hon skakar på huvudet åt dig,

dottern Jerusalem.

23 Vem har du hånat och hädat,

mot vem har du höjt din röst

och högmodigt lyft din blick?

Jo, mot Israels Helige!

24 Genom dina tjänare

hånade du Herren

när du sade:

’Med mina många vagnar

drog jag upp på bergens höjder,

till Libanons avlägsna trakter.

Jag högg ner dess höga cedrar*37:24högg ner dess höga cedrarSanherib använde cedrar från Libanon till sitt palats i Nineve.

och utvalda cypresser.

Jag trängde fram

till dess bortersta höjder

och dess frodiga skog.

25 Jag grävde brunnar

och drack vatten,

med mina fötter torkade jag ut

alla Egyptens strömmar.’

26 Har du inte hört att jag

för länge sedan gjorde detta,

att jag i forntidens dagar

bestämde det,

och nu har jag låtit det komma?

Du fick makt

att ödelägga befästa städer

och göra dem till ruinhögar.

27 *Ps 129:5f. Deras invånare blev maktlösa,

de blev förskräckta

och stod med skam.

Det gick med dem

som med gräset på marken

och den späda grönskan,

som med gräset på taken

och som säden som förbränns

innan den växer upp.

28 *Ps 139:2, Apg 9:4. Jag vet om du sitter,

om du går ut

eller kommer in,

och hur du rasar mot mig.

29 *Hes 29:4, 38:4. Därför att du rasar mot mig

och ditt högmod har nått

mina öron,

ska jag sätta min krok

i din näsa

och mitt betsel i din mun*37:29krok i din näsa och … munSå behandlade assyrierna många kungliga fångar.

och föra dig tillbaka samma väg

som du kom.

30 *3 Mos 25:5. Detta ska vara tecknet för dig: Man ska detta år äta vad som växer upp av spillsäd och nästa år av självvuxen säd, men det tredje året ska ni så och skörda, plantera vingårdar och äta deras frukt. 31 Och de räddade av Juda hus som blivit kvar ska på nytt slå rot nertill och bära frukt upptill. 32 *Jes 9:7. För från Jerusalem ska en rest gå ut, de räddade från Sions berg. Herren Sebaots lidelse ska göra det. 33 Därför säger Herren så om Assyriens kung:

Han ska inte komma in

i denna stad

eller skjuta någon pil ditin.

Han ska inte närma sig den

bakom en sköld

eller kasta upp en vall*37:33vallBelägrare byggde en sluttande vall upp mot stadsmurens topp (bevarats t ex i Lakish). mot den.

34 Han ska vända tillbaka

samma väg som han kom.

Han ska inte komma in

i denna stad, säger Herren,

35 *Jes 38:6. för jag ska skydda

och rädda denna stad

för min och min tjänare

Davids skull."

36 Och Herrens ängel gick ut och slog 185 000 i assyriernas läger. När man steg upp tidigt nästa morgon, då låg där fullt av döda kroppar. 37 Då bröt Assyriens kung Sanherib upp*37:37Då bröt … Sanherib uppI sin krönika menar Sanherib att han, efter att ha erövrat fyrtiosex städer i Juda, nöjde sig med att han "stängde in" Hiskia och Jerusalem "som en fågel i en bur" och sedan återvände hem. I en senare version enligt den grekiske historikern Herodotos besvaras en prästkungs bön med en invasion av råttor över den belägrande armén. och vände tillbaka. Han stannade sedan i Nineve.*37:37NineveAssyriens huvudstad gick sedan under 612 f Kr, förutsagt av Nahum (se Nah 1:8f).38 Och när han en gång tillbad i sin gud Nisroks tempel, blev han dödad*37:38en gång … dödadSanherib mördades 681 f Kr, tjugo år senare. med svärd av sina söner Adrammelek och Sareser. De flydde sedan till Ararats land. Hans son Esarhaddon*37:38EsarhaddonSanheribs yngste son som regerade 681-669 f Kr (se även Esra 4:2). blev kung efter honom.