1 "Nā, whakarongo, e tāku pononga, e Hākopa,

e Īharaira, e tāku i whiriwhiri ai.

2 Ko te kupu tēnei a Ihowā, a tōu kaihanga,

nāna nei koe i whakaahua i roto i te kōpū,

māna nei koe e āwhina,

Kaua e wehi, e Hākopa, e tāku pononga,

e Iēhuruna, e tāku i whiriwhiri ai.

3 Nō te mea ka ringihia e ahau he wai ki runga ki te tangata matewai,

he awa ki te wāhi maroke;

ka ringihia e ahau tōku wairua ki ōu uri,

tāku manaaki ki tāu whānau.

4 Ā, ka tupu rātou i waenga taru,

ānō he wirou i te taha o ngā rerenga wai.

5 Ka kī ake tēnei, ‘Nā Ihowā ahau,’

ko tētahi atu, karangatia ana e ia ko Hākopa hei ingoa mōna;

ko tētahi atu, tuhituhi ana tōna ringa ‘Ki a Ihowā,’

whakahuatia ake e ia ko Īharaira hei ingoa mōna.

6 "Ko te kupu tēnei a Ihowā, a te Kīngi o Īharaira,

a tōna kaihoko anō, a Ihowā o ngā mano:

Ko ahau te tuatahi ko ahau anō te mutunga;

kāhore atu hoki he Atua, ko ahau anake.

7 Ko wai hoki hei rite mōku, hei karanga,

hei whakaatu, hei whakarite kia noho rārangi,

mai o tōku whakaritenga i te iwi onamata?

Ā, mā rātou e whakaatu ngā mea meāke puta mai,

me ngā mea anō e puta ā mua.

8 Kaua e wehi, kaua e pāwera;

kīhai ianei i kōrerotia e ahau ki a koe ngā mea onamata, i whakaaturia hoki?

Ko koutou anō hei kaiwhakaatu mōku!

Tērā atu rānei tētahi atua kē?

Āe rā, kāhore he kāmaka; kāhore ahau e mōhio ki tētahi."

9 Ko ngā kaiwhakaahua o te whakapakoko, he horihori katoa rātou;

kāhore hoki he pai o ā rātou mea āhuareka.

Ko ō rātou kaiwhakaatu kāhore e kite,

kāhore e mōhio; e whakamā ai rātou.

10 Ko wai te kaiwhakaahua o tētahi atua,

te kaiwhakarewa rānei o te whakapakoko kāhore nei ōna pai?

11 Nanā, ko ōna hoa katoa, ka whakamā;

ko ngā kaimahi anō, he tāngata nei rātou;

kia huihui mai rātou katoa, tū ai.

Ka wehi, ka whakamā ngātahi.

12 E hangaia ana e te parakimete he toki,

ka mahi i roto i ngā waro,

whakaahuatia ana e ia ki te hama,

puta ana te kaha o tōna ringa ki te mahi i taua mea;

ka hemo anō ia i te kai, kore noa iho he kaha;

kāhore e inu i te wai, māuiui noa iho.

13 Ko te kāmura, whakamārōkia mai ana e ia te aho,

tuhia iho e ia ki te pene, mahia ana e ia ki te waru;

tohungia ana e ia ki te kāpehu,

mahia ana e ia kia rite ki te āhua o te tangata,

ki te ātaahua anō o te tangata;

hei mea mō roto i te whare.

14 Tuaina ana e ia he hīta māna,

tīkina ana e ia te kaiperi, me te oki,

ā, whakapakaritia ana e ia māna tētahi i roto i ngā rākau o te ngahere;

whakatōkia ana e ia te ahe hei whakatupu mā te ua.

15 Kātahi ka waiho hei wahie mā te tangata;

ka tangohia hoki e ia tētahi wāhi hei whakamahana i a ia;

inā, whakaūngia ana e ia, hei tunu taro;

ia kei te hanga anō ia i tētahi atua, koropikoria atu ana e ia;

mahia ana e ia hei whakapakoko, tāpapa tonu atu ki reira.

16 Ko tētahi wāhi o taua rākau,

e tahuna ana e ia ki te ahi, ko tētahi wāhi,

hei mea i te kikokiko hei kai māna;

tunua ana e ia tāna e tunu ai, ā, ka mākona.

Āe rā, ka mahana anō ia, ā, ka mea,

"Ha, kua mahana ahau, kua kite i te ahi."

17 Ko te toenga, hangā ake e ia hei atua, hei whakapakoko māna;

tāpapa ana ia, koropiko ana,

īnoi ana ki taua mea, ka mea,

"Whakaorangia ahau; ko koe nei hoki tōku atua."

18 Kāhore rātou e mōhio, kāhore e mahara;

nō te mea kua āraia e ia ō rātou kanohi kei kite,

ō rātou ngākau kei mātau.

19 Kāhore hoki e anga ake te ngākau o tētahi,

kāhore e mōhio, kāhore e mātau, e kī ake ai ia,

"Ko tētahi wāhi o tēnei i tahuna e ahau ki te ahi;

i tunua anō e ahau he taro ki ōna ngārahu,

tunua ana e ahau he kikokiko, kainga ake e ahau;

ā, kia meinga e ahau te toenga o taua rākau hei mea whakarihariha?

Me tāpapa rānei ahau ki te take rākau?"

20 Ko tāna kai, he pungarehu; kua tinihangatia tōna ngākau,

ā, ngau kē ana ia, tē whakaora ia i tōna wairua, tē kī ake rānei,

"Kāhore rānei he kōrero teka i tōku matau?"

21 "Kia mahara ki ēnei, e Hākopa,

e Īharaira; he pononga hoki koe nāku;

nāku koe i whai āhua ai, he pononga hoki koe nāku;

e Īharaira, e kore koe e wareware i ahau.

22 Ko ōu hē, murua ake e ahau, me te mea he kapua mātotoru;

ko ōu hara, me te mea he kapua;

hoki mai ki ahau;

nāku hoki koe i hoko."

23 Waiata, e ngā rangi, he mahi hoki tēnei nā Ihowā.

Hāmama, e ngā wāhi o raro rawa o te whenua.

Kia pakaru mai tā koutou waiata, e ngā maunga,

e te ngahere, e ngā rākau katoa o reira;

nō te mea kua oti a Hākopa te hoko e Ihowā,

kua whai korōria ia i a Īharaira.

24 "Ko te kupu tēnei a Ihowā, a tōu kaihoko,

nāna nei koe i whai āhua ai, nō roto mai anō i te kōpū:

"Ko Ihowā ahau, ko te kaihanga o ngā mea katoa,

nāku anake ngā rangi i hora,

nāku i takoto ai te whenua;

ko wai tōku hoa?

25 "Ko ngā tohu a te hunga kōrero teka hē ana i a ia,

ko ngā tohunga tūāhu whakahaurangitia ana e ia;

ko te hunga whakaaro nui, whakahokia ana e ia ki muri,

ko tō rātou mātauranga, whakapōauautia iho.

26 Mana pū i a ia te kupu a tāna pononga,

te whakaaro a āna karere rite rawa i a ia.

"Ko tāna kupu ki Hiruhārama, ‘Ka nohoia koe,’

ki ngā pā o Hūrā, ‘Ka hangā koutou,

māku anō e whakaara ōna wāhi kua ururuatia.’

27 Ko tāna kupu ki te rire, ‘Kia mimiti;

māku anō e whakamaroke ōu awa.’

28 Ko tāna kupu mō Hairuha, ‘He hēpara ia nāku,

ka rite anō i a ia tāku katoa i pai ai’;

māna hoki e kī ki Hiruhārama, ‘Ka hangā koe,’

ā, ki te temepara, ‘Ka whakatakotoria ōu tūranga.’ "

1 Men hör nu,

du min tjänare Jakob,

du Israel som jag har utvalt.

2 *Jes 41:9f, 43:1, 5, Jer 30:10, 46:27. Så säger Herren som skapade dig,

han som formade dig i moderlivet

och som hjälper dig:

Var inte rädd, du min tjänare Jakob,

du Jeshurun*44:2JeshurunPoetiskt namn på Israel, troligen bildat av Jashár, "rättrådig". som jag har utvalt.

3 *Jes 35:6f, Joel 2:28, Joh 7:38f, Apg 2:17f. För jag ska utgjuta

vatten över det som törstar

och strömmar över det torra.

Jag ska utgjuta

min Ande över dina barn,

min välsignelse

över dina avkomlingar,

4 *Ps 1:3, Jer 17:8. så att de växer upp

bland det gröna gräset,

som pilträd vid vattenbäckar.

5 Då ska en säga: "Jag tillhör Herren",

en annan åberopa Jakobs namn,

en tredje skriva: "Herrens egen"

på sin hand

och använda Israel som ärenamn.

6 *Jes 41:4, 45:5, 14, 21, 48:12, Upp 1:8, 17, 22:13. Så säger Herren, Israels Kung,

och hans Återlösare,

Herren Sebaot:

Jag är den förste, och jag är den siste.

Utom mig finns ingen Gud.

7 *Jes 41:22f, 43:9. Vem är som jag?

Låt honom berätta och lägga fram

för mig vad som har hänt

sedan jag insatte folket för evigt,

och berätta vad som ska komma

i framtiden.

8 *5 Mos 4:35, 32:39, 1 Sam 2:2, Ps 18:32, 1 Kor 8:4. Var inte rädda eller förskräckta.

Har jag inte låtit er höra om det

och förkunnat det

för länge sedan?

Ni är mina vittnen.

Finns det någon annan Gud än jag?

Nej, det finns ingen annan klippa,

jag vet ingen.

9 *Jes 41:29, Jer 10:14, 51:17, 47. Alla som tillverkar avgudar är tomhet,

deras kära gudar kan inte hjälpa.

Deras vittnen ser inget

och förstår inget,

därför kommer de på skam.

10 *Ps 115:4f, 135:15f. Vem vill forma en gud

och gjuta en bild

som inte kan hjälpa honom?

11 *Ps 97:7, Jes 1:29, 42:17, 45:16. Se, hela deras sällskap

ska komma på skam.

Konsthantverkarna är ju själva

bara människor.

Låt dem alla samlas och träda fram.

Då ska de alla komma på skam

i skräck.

12 Smeden tar sitt verktyg

och bearbetar smidet i glöden,

han formar det med hammare

och bearbetar det

med kraftig arm.

Blir han hungrig

förlorar han sin kraft,

dricker han inte vatten

blir han matt.

13 *Jes 40:19f, 41:7, Jer 10:3f, Apg 19:24. Träsnidaren spänner ut

sitt måttband

och gör märken på trästycket

med sitt ritstift.

Han formar det med stämjärn

och märker ut det med passaren.

Han gör det till en mansbild,

en vacker människogestalt

att sättas i ett hus.

14 Man fäller cedrar åt sig

och tar stenek och vanlig ek

och väljer*44:14väljerAnnan översättning: "odlar". åt sig

bland skogens träd.

Man planterar lärkträd,

och regnet får dem att växa.

15 Detta har människorna till bränsle.

Man tar av veden

och värmer sig med den,

man tänder på den

och bakar bröd.

Men man tillverkar också

en gud och tillber den,

man gör träet till en gudabild

och faller ner för den.

16 Hälften av träet

bränner man upp i eld,

över hälften lagar man kött att äta,

steker sin stek och äter sig mätt.

Sedan värmer man sig och säger:

"Gott, jag är varm!

Jag njuter av brasan."

17 Men av det som är kvar

gör man en gud, en gudabild.

Man faller ner för den och tillber,

Man ber till den och säger:

"Rädda mig, för du är min gud!"

18 *Jes 45:20. Dessa människor vet ingenting

och förstår ingenting,

för deras ögon är stängda

så att de inte ser,

och deras hjärtan

så att de inte fattar.

19 Ingen tänker efter i hjärtat,

har vett eller förstånd att säga:

"Hälften brände jag upp i eld,

på kolen bakade jag bröd

och stekte kött och åt.

Skulle jag nu göra resten

till en avskyvärd avgud?

Skulle jag falla ner

för en träbit?"

20 Den som lever av aska

är förledd av ett vilselett hjärta,

så att han inte kan rädda sin själ

eller tänka:

"Är det inte lögn,

detta i min högra hand?"

21 *Jes 43:1. Tänk på detta, Jakob,

du Israel, för du är min tjänare.

Jag har format dig,

du är min tjänare.

Israel, du blir inte bortglömd av mig.

22 *Jes 1:18, 43:25. Jag har utplånat dina brott

som ett moln,

dina synder som en sky.

Vänd om till mig,

för jag har återlöst dig.

23 *Ps 96:11f, 98:7f, Jes 49:13. Jubla, ni himlar,

för Herren har gjort det!

Höj glädjerop, ni jordens djup,

brist ut i jubel, ni berg,

du skog med alla dina träd,

för Herren har återlöst Jakob,

han visar sin härlighet i Israel.

24 *Job 9:8, Ps 104:2, 5, 115:3, 135:6, Jes 40:22, 42:5, Jer 32:17. Så säger Herren din återlösare,

han som format dig

sedan moderlivet:

Jag, Herren,

är den som har gjort allt,

den som ensam har spänt ut himlen

och brett ut jorden.

Vem var med mig?

25 *Jes 29:14, 1 Kor 1:19f. Jag är den som tillintetgör

lögnprofeternas tecken

och gör spåmännen till dårar,

som låter de visa komma till korta

och gör deras kunskap

till dårskap,

26 men bekräftar sin tjänares ord

och fullbordar sina

sändebuds råd.

Jag är den som säger om Jerusalem:

"Det ska bli bebott"

och om Juda städer:

"De ska byggas upp,

jag ska resa upp deras ruiner."

27 *Jos 3:16, Jes 43:16. Jag är den som säger till havsdjupet:

"Bli torrt!

Jag ska torka ut dina strömmar."

28 *2 Krön 36:22f, Esra 1:1, 5:13, Jes 45:1, 13. Jag är den som säger om Koresh*44:28KoreshPersisk kung (559-530 f Kr) som år 539 f Kr besegrade Babel och befriade rikets fångar, däribland judarna, och möjliggjorde återuppbyggnaden av templet i Jerusalem (se Esra 1).:

"Han är min herde,

han ska fullborda allt jag vill.

Han ska säga om Jerusalem:

Det ska byggas upp,

och till templet:

Din grund ska bli lagd på nytt."