1 Nā, ka mea ki a ia ngā tāngata o Ēparaima, "He aha tēnei mea i mea nei koe ki a mātou, tē karangatia mātou i tōu haerenga atu ki te whawhai ki a Miriana?" Nā, nui atu tā rātou ngangau ki a ia.

2 Nā, ka mea ia ki a rātou, "Ko tēhea mahi āku ināianei hei rite mō tā koutou? He teka ianei pai atu te hamunga wāina a Ēparaima i te whakinga katoa a Apiētere? 3 I hōmai e te Atua ki ō koutou ringa ngā rangatira o Miriana, a Orepe rāua ko Teepe; ā, he aha te mea i taea e ahau hei rite mō tā koutou?" Kātahi ka iti haere tō rātou riri ki a ia i tāna kōrerotanga i taua kupu.

4 Nā, kua tae a Kiriona ki Horano, kua whiti, rātou tahi ko āna tāngata e toru rau; e ruha ana, otiia me te whai tonu. 5 Nā, ka mea ia ki ngā tāngata o Hukota, "Hōmai ētahi rohi taro mā te hunga e haere tahi nei mātou, e hemo ana hoki rātou, e whai ana hoki ahau i a Tepa rāua ko Taramuna i ngā kīngi o Miriana."

6 Nā, ka mea ngā rangatira o Hukota, "Kei roto koia i tōu ringa ngā ringa o Tepa rāua ko Taramuna, e hoatu ai e mātou he taro mā tōu ope?"

7 Nā, ka mea a Kiriona, "Mō reira kia hōmai e Ihowā a Tepa rāua ko Taramuna ki tōku ringa, ka haehaea e ahau ō koutou kikokiko ki ngā tātarāmoa o te koraha, ki ngā tūmatakuru."

8 Nā, ka haere atu ia i reira ki Penuere, ā, ka kōrero pērā anō ki a rātou; heoi, rite tonu ki tā ngā tāngata o Hukota i whakahoki ai tā ngā tāngata o Penuere i whakahoki ai ki a ia. 9 Nā, ka kōrero anō hoki ia ki ngā tāngata o Penuere, ka mea, "Ka hoki mai ahau i runga i te pai, ka wāhia e ahau tēnei pourewa."

10 Nā, i Karakoro a Tepa rāua ko Taramuna, me ō rāua ope hoki, me te mea tekau mā rima ngā mano, ko te hunga katoa i mahue o te ope katoa o ngā tāngata o te rāwhiti. I hinga hoki o te hunga mau hoari, kotahi rau e rua tekau ngā mano. 11 Nā, ka haere ki runga a Kiriona nā te huarahi o te hunga noho tēneti, nā te rāwhiti o Nopaha, o Iokopeha, ā, patua iho e ia te ope; kua tau hoki te ope. 12 Nā, ka rere a Tepa rāua ko Taramuna, ā, ka whāia e ia, ka mau i a ia ngā kīngi tokorua o Miriana, a Tepa rāua ko Taramuna, ā, whati ana te ope katoa.

13 Ā, i hoki mai a Kiriona tama a Ioaha i te whawhai i te pikitanga atu o Herehe. 14 Ā, hopukia ana e ia tētahi taitama o ngā tāngata o Hukota, ā, uia ana e ia ki a ia; nā, ka tuhituhia e tērā ngā rangatira o Hukota me ngā kaumātua anō o reira, e whitu tekau mā whitu ngā tāngata. 15 Nā, ka tae atu ia ki ngā tāngata o Hukota, ka mea, "Tēnei a Tepa rāua ko Taramuna, i whākorekore rā koutou ki ahau, i mea rā, ‘Kei tōu ringa rānei ngā ringa o Tepa rāua ko Taramuna e hoatu ai e mātou he taro mā āu tāngata e hemo rā?’ " 16 Nā, ka mau ia ki ngā kaumātua o te pā, ki ngā tātarāmoa hoki o te koraha, ki ngā tūmatakuru, ā, whakaakona ana ki ēnā ngā tāngata o Hukota. 17 I wāhia iho hoki e ia te pourewa o Penuere, ā, patua iho ngā tāngata o taua pā.

18 Kātahi ia ka mea ki a Tepa rāua ko Taramuna, "He tangata pēhea ērā i patua rā e kōrua ki Taporo?"

Ka mea rāua, "Ko koe, ko rātou; rite tonu ki tō ngā tama a te kīngi te āhua o tēnei, o tēnei o rātou."

19 Nā, ka mea ia, "Ko ōku tēina rātou, ko ngā tama a tōku whaea; e ora ana a Ihowā, me i whakaorangia ērā e kōrua, kīhai ahau i patu i a kōrua." 20 Ā, ka mea ia ki tāna mātāmua, ki a Iētere, "Whakatika, patua rāua!" Heoi, kīhai taua tamaiti i unu i tāna hoari, i te wehi; he tamariki hoki.

21 Nā, ka mea a Tepa rāua ko Taramuna, "Whakatika ko koe, ka rere ki runga i a māua; he tangata tonu hoki, pērā anō tōna kaha." Kātahi ka whakatika a Kiriona, ā, patua iho a Tepa rāua ko Taramuna, tangohia ana hoki e ia ngā heitiki i ngā kakī o ō rāua kāmera.

22 Kātahi ka mea ngā tāngata o Īharaira ki a Kiriona, "Hei kīngi koe mō mātou, a koe, tāu tama, te tama hoki a tāu tama; nāu hoki mātou i ora ai i te ringa o Miriana."

23 Nā, ka mea a Kiriona ki a rātou, "Kaua ahau e waiho hei kīngi mō koutou, kaua anō tāku tama e waiho hei kīngi mō koutou. Ko Ihowā hei kīngi mō koutou." 24 I mea anō a Kiriona ki a rātou, "He hiahia tōku ki te tono i tētahi mea i a koutou, kia hōmai ki ahau e tēnā, e tēnā o koutou, ngā whakakai o tāna taonga parakete." (He whakakai kōura hoki a rātou, nō ngā Ihimaeri hoki rātou.)

25 Nā, ka whakahoki rātou, "Āe, me hoatu noa e mātou." Nā, ka whārikitia e rātou tētahi kākahu, ā, makā ana ki runga e tērā, e tērā, ngā whakakai o tāna taonga parakete. 26 Ā, kotahi mano e whitu rau ngā hekere kōura te taimaha o ngā whakakai kōura i tonoa e ia; me ngā heitiki, me ngā poroporo, me ngā kākahu pāpura o ngā kīngi o Miriana, me ngā mekameka hoki o ngā kakī o ngā kāmera. 27 Nā, ka hangā e Kiriona hei epora, ā, ka waiho ki tōna pā ki Opora. Nā, ka whai a Īharaira katoa ki reira pūremu ai ki taua mea; ā, ka waiho hei rore mō Kiriona rātou ko tōna whare.

28 Heoi, hinga ana a Miriana i mua i ngā tamariki a Īharaira, kīhai anō i ara ō rātou mātenga i muri iho. Nā, ka okioki te whenua, e whā tekau ngā tau, i ngā rā o Kiriona.

29 Nā, ka haere a Ierupāra tama a Ioaha, ā, ka noho ki tōna whare. 30 Ā, e whitu tekau ngā tama a Kiriona, he mea nā tōna tinana; he tokomaha hoki āna wāhine. 31 Ā, ko tāna wahine iti i Hekeme, i whānau anō hoki tā rāua tama; ā, huaina iho e ia tōna ingoa ko Apīmereke. 32 Nā, ka mate a Kiriona, tama a Ioaha, i a ia ka tino koroheke; ā, tanumia ana ki te rua o Ioaha, o tōna pāpā, ki Opora o ngā Apiēteri.

33 Ā, nō te matenga o Kiriona, nā, ka hoki ngā tama a Īharaira, ka pūremu ki ngā Paara; ā, ka waiho a Paara-Periti hei atua mō rātou. 34 Kīhai anō hoki ngā tamariki a Īharaira i mahara ki a Ihowā, ki tō rātou Atua, i whakaora nei i a rātou i te ringa o ō rātou hoariri katoa i tētahi taha, i tētahi taha. 35 Kīhai anō hoki i puta tō rātou aroha ki te whare o Ierupāra, arā o Kiriona; kīhai i rite ki āna mahi pai katoa ki a Īharaira.

1 *Dom 12:1. Men Efraims män sade till Gideon: "Varför gjorde du så här mot oss och kallade inte på oss när du drog ut till strid mot midjaniterna?" Och de gick skarpt till rätta med honom. 2 *Dom 6:11, 34. Han svarade dem: "Vad har jag gjort i jämförelse med er? Är inte Efraims efterskörd*8:2 efterskördUppsamling av kvarglömda druvor efter den stora huvudskörden (jfr 3 Mos 19:10). bättre än Abiesers vinbärgning? 3 Det var i er hand som Gud gav de midjanitiska furstarna Oreb och Seeb. Vad har jag kunnat göra i jämförelse med er?" När han talade så, lade sig deras upprördhet mot honom.

4 Gideon kom till Jordan, och han gick över tillsammans med de trehundra man som var med honom. De var trötta av förföljandet. 5 Därför sade han till Suckots män: "Ge några brödkakor åt folket som följer mig. De är utmattade, och jag förföljer Seba och Salmunna, de midjanitiska kungarna." 6 Men ledarna i Suckot svarade: "Har du då redan Seba och Salmunna i din hand, eftersom vi skulle ge bröd åt din här?" 7 Gideon svarade: "När Herren ger Seba och Salmunna i min hand, ska jag tröska sönder ert kött med ökentörnen och tistlar." 8 Så fortsatte han därifrån upp till Penuel och sade samma sak, och Penuels män gav honom samma svar som männen i Suckot. 9 Då sade han också till männen i Penuel: "När jag kommer välbehållen tillbaka ska jag riva ner det här tornet."

10 Men Seba och Salmunna befann sig i Karkor och hade med sig sina härar, omkring 15 000 man, allt som fanns kvar av österlänningarnas här. De stupade utgjorde nämligen 120 000 man beväpnade med svärd. 11 *4 Mos 32:35, 42. Gideon drog upp på karavanvägen öster om Noba och Jogbeha och överföll hären, som hade trott sig vara i säkerhet. 12 Seba och Salmunna flydde, men han följde efter dem och tog de två midjanitiska kungarna Seba och Salmunna till fånga och skingrade hela hären.

13 När Gideon, Joashs son, vände tillbaka från striden, ner från Hereshöjden, 14 grep han en ung man, en av Suckots män. Gideon frågade ut honom, och den unge mannen skrev ner namnen på ledarna och de äldste i Suckot, sjuttiosju män. 15 När Gideon kom till Suckots män sade han: "Här är nu Seba och Salmunna, som ni hånade mig för och sade: Har du redan Seba och Salmunna i din hand, eftersom vi skulle ge bröd åt dina utmattade män?" 16 Därefter lät han gripa stadens äldste och tog ökentörnen och tistlar och lät Suckots män få känna av dem. 17 Tornet i Penuel rev han ner och dödade männen i staden.

18 Sedan frågade han Seba och Salmunna: "Hurdana var männen som ni dödade på Tabor?" De svarade: "De liknade dig, var och en såg ut som en kungason." 19 Gideon sade: "Då var det mina bröder, min mors söner. Så sant Herren lever: Hade ni låtit dem leva, skulle jag inte ha dödat er."

20 Sedan sade han till Jeter, sin förstfödde: "Gå fram och döda dem." Men han drog inte sitt svärd, för han var rädd. Han var ju bara en pojke. 21 *Ps 83:12. Då sade Seba och Salmunna: "Kom fram själv och hugg ner oss! Som mannen är, så är hans styrka." Då gick Gideon fram och dödade Seba och Salmunna. Han tog också månsmyckena som deras kameler hade runt halsen.

22 Israeliterna sade till Gideon: "Härska över oss, du och din son och din sonson, för du har frälst oss ur midjaniternas hand." 23 Men Gideon svarade dem: "Jag kommer inte att härska över er, och min son ska heller inte härska över er. Herren ska härska över er."

24 Gideon sade vidare till dem: "En sak vill jag be er om: Att ni var och en ger mig öronringarna*8:24öronringarnaAnnan översättning: "den öronring" (även i vers 25). ni har fått som byte." Midjaniterna bar nämligen öronringar av guld eftersom de var ismaeliter. 25 De svarade: "Dem ger vi dig gärna." De bredde ut en mantel, och var och en kastade där de öronringar han hade fått som byte. 26 Och guldringarna som han hade begärt vägde 1 700 siklar*8:261 700 siklarCa 20 kg. i guld, detta förutom de halsprydnader, örhängen och purpurröda kläder som de midjanitiska kungarna hade burit och förutom kedjorna som hade suttit kring halsen på deras kameler. 27 *2 Mos 28:4f, Dom 17:5. Gideon lät göra en efod*8:27efodFärggrann prästdräkt (2 Mos 28:6f, 39:2f). av detta och satte upp den i sin stad Ofra. Hela Israel höll sig trolöst till den, och den blev en snara för Gideon och hans hus.

28 *Dom 3:11. Så blev Midjan kuvat under Israels barn och lyfte inte mer sitt huvud. Och landet hade ro i fyrtio år, så länge Gideon levde.

29 Men Jerubbaal, Joashs son, återvände hem och stannade där. 30 Gideon hade sjuttio egna söner, för han hade många hustrur. 31 Han hade också en bihustru i Shekem, och även hon födde honom en son som han gav namnet Abimelek. 32 Och Gideon, Joashs son, dog i hög ålder och blev begravd i sin far Joashs grav i det abiesritiska Ofra.

33 *Dom 9:4. Men när Gideon hade dött var Israels barn trolösa igen och höll sig till baalerna. De gjorde Baal-Berit*8:33Báal-BerítBetyder "förbundsherren". Troligen identisk med El-Berit ("förbundsguden") som nämns i vers 46. till sin gud. 34 Israels barn tänkte inte på Herren sin Gud, som hade befriat dem från alla deras fienders hand runt omkring. 35 *Dom 9:5f. Inte heller visade de Jerubbaals, Gideons, hus någon kärlek i gengäld för allt gott som han hade gjort för Israel.