1 Nā, ka puta ngā tamariki katoa a Īharaira, ā, huihui ana te whakaminenga me te mea he tangata kotahi, nō Rāna mai anō a Peerehepa atu ana, nō te whenua anō hoki o Kireara, ki a Ihowā, ki Mihipa. 2 I puta mai anō ngā rangatira o te iwi katoa, o ngā iwi katoa o Īharaira, i roto i te huihui o te iwi a te Atua, e whā rau ngā mano, he hunga haere i raro, he hunga mau hoari. 3 Ā, i rongo ngā tamariki a Pineamine kua tae ngā tamariki a Īharaira ki Mihipa. Nā, ka mea ngā tamariki a Īharaira, "Kōrerotia mai i pēheatia tēnei mea kino."

4 Nā, ka utua e te Rīwaiti, e te tangata nāna te wahine i kōhurutia rā, ka mea, "I haere mai ahau ki Kipea, ki tērā i a Pineamine, māua ko tāku wahine iti, moe ai. 5 Nā, ko te whakatikanga mai o ngā tāngata o Kipea ki ahau, kei te karapoti i te whare i te pō, he mea hoki mōku; i mea rātou kia patua ahau; nā, whakaititia ana tāku wahine ā mate iho. 6 Nā, ka mau ahau ki tāku wahine, ā, tapatapahia ana e ahau, hoatu ana kia kawea puta noa i te whenua, i te kāinga tupu o Īharaira, mō rātou i mahi i te mahi kino, i te mahi pōauau i roto i a Īharaira. 7 Nā, e ngā tamariki a Īharaira, koutou katoa, hōmai ki konei tā koutou kupu, me tō koutou whakaaro."

8 Nā, ka whakatika katoa te iwi ānō he tangata kotahi, ka mea, "E kore tētahi o tātou e haere ki tōna tēneti, e kore anō hoki tētahi o tātou e peka atu ki tōna whare. 9 Engari, ko tā tātou tēnei e mea ai ki Kipea: Mā te rota te tikanga mō tā tātou whawhai ki reira. 10 Me tango tāngata, kia tekau i roto i te rau, i ngā iwi katoa o Īharaira, he rau i roto i te mano, he mano i roto i te tekau mano, hei mau ō mō te iwi; ā, ka tae ki Kipea o Pineamine ka rite tā rātou e mea ai ki ngā mea pōauau katoa i mahia e rātou i roto i a Īharaira." 11 Heoi, huihui ana ngā tāngata katoa o Īharaira hei whakaeke mō te pā, piri tonu me te mea he tangata kotahi rātou.

12 Nā, ka tono tāngata ngā iwi o Īharaira puta noa i te iwi katoa o Pineamine, hei mea, "He aha tēnei mea kino kua meatia nei i roto i a koutou? 13 Nā, hōmai āianei aua tāngata, ngā tama a Periara, i Kipea, kia whakamatea e mātou, kia whakakorea ai te kino i roto i a Īharaira."

Otiia kīhai a Pineamine i pai ki te whakarongo ki te reo o ō rātou tuākana, o ngā tamariki a Īharaira. 14 Nā, ka huihui ngā tama a Pineamine i roto i ngā pā ki Kipea, ka haere ki te whawhai ki ngā tama a Īharaira. 15 Nā, ka taua i taua rā ngā tama a Pineamine o ngā pā, e rua tekau mā ono mano ngā tāngata, he hunga mau hoari; tērā atu anō ngā tāngata o Kipea; i taua rātou e whitu rau tāngata, whiriwhiri rawa. 16 Kei roto anō i tēnei hunga katoa ētahi, e whitu rau, he hunga whiriwhiri, he mauī; ko ēnei katoa he hunga e piua ai te kōhatu ki te huruhuru māhunga, ā, e kore e taha.

17 I taua anō hoki ngā tāngata o Īharaira, ngā mea ehara i a Pineamine, e whā rau mano tāngata, he hunga mau hoari; he hunga hāpai pakanga ēnei katoa.

18 Kātahi ngā tama a Īharaira ka whakatika, ka haere ki Pētēre, ka ui atu ki te Atua, ka mea, "Ko wai o mātou hei tīmata te haere ki te whawhai ki ngā tama a Pineamine?"

Nā, ka mea a Ihowā, "Mā Hūrā e tīmata."

19 Nā, ka maranga ngā tama a Īharaira i te ata, ā, ka noho ki Kipea. 20 Nā, ka haere ngā tama a Īharaira ki te whawhai ki a Pineamine; ā, whakaritea ana ā rātou ngohi e ngā tama a Īharaira mō te whawhai ki Kipea. 21 Nā, ka puta ngā tama a Pineamine i roto i Kipea, ā, pirau rawa i a rātou ki te whenua i taua rā e rua tekau mā rua mano o ngā tāngata o Īharaira. 22 Nā, ka whakatenatena te iwi, ngā tāngata o Īharaira, i a rātou anō, ā, whakaritea ana anō ā rātou ngohi kia whawhai ai ki taua wāhi anō i whakaritea ai i te rā tuatahi. 23 I haere anō ngā tama a Īharaira, i tangi ki te aroaro o Ihowā ā ahiahi noa, i ui atu hoki ki a Ihowā, i mea, "Me haere atu anō ahau ki te whawhai ki ngā tama a Pineamine, a tōku teina?"

Nā, ka mea a Ihowā, "Haere ki te whawhai ki a ia."

24 Nā, ka whakatata ngā tama a Īharaira ki ngā tama a Pineamine i te rua o ngā rā. 25 I puta mai anō a Pineamine i roto i Kipea i te rua o ngā rā ki te tū ki a rātou, ā, pirau rawa anō i a rātou ki te whenua tekau mā waru mano o ngā tama a Īharaira; he hunga mau hoari katoa ēnei.

26 Kātahi ka haere ngā tama katoa a Īharaira me te iwi katoa, ā, ka tae ki Pētēre. Nā, ka tangi rātou, ā, ka noho i reira ki te aroaro o Ihowā, kāhore rawa, hoki i kai i taua rā ā ahiahi noa; me te whakaeke anō hoki i ngā tahunga tinana, i ngā whakahere mō te pai ki te aroaro o Ihowā. 27 Nā, ka ui ngā tama a Īharaira ki a Ihowā, i reira hoki te āka o te kawenata a te Atua i aua rā, 28 ko Pinehaha hoki, tama a Ereātara, tama a Ārona, te tū ana i tōna aroaro i aua rā; ka mea rātou, "Me haere atu anō ahau ki te whawhai ki ngā tama a Pineamine, a tōku teina, me whakamutu rānei?"

Nā, ka mea a Ihowā, "Haere, ko āpōpō hoki rātou hoatu ai e ahau ki tōu ringa."

29 Kātahi ka whakatakotoria he pehipehi e Īharaira mō Kipea ā taka noa, taka noa. 30 Nā, ka haere ngā tama a Īharaira ki ngā tama a Pineamine i te toru o ngā rā, e whakatakotoria ana ngā ngohi hei whawhai ki Kipea, pērā anō me mua rā. 31 Nā, ko te putanga mai o ngā tama a Pineamine ki te tū ki te iwi, manukāwhakitia ana rātou i te pā. Nā, ka tīmata rātou te patu i ētahi o te iwi, te tukituki, te pērā me mua rā, i ngā huarahi e tika atu rā, ko tētahi ki Pētēre, ko tētahi ki Kipea i te pārae, me te mea e toru tekau ngā tāngata o Īharaira.

32 Nā, ka mea ngā tama a Pineamine, "Kua hinga rātou i a tātou, kua pērā me tō te tīmatanga." Otiia i mea ngā tama a Īharaira, "Kia rere atu tātou; me manukāwhaki mai rātou i roto i te pā ki ngā huarahi."

33 Nā, ka whakatika ake ngā tāngata katoa o Īharaira i ō rātou wāhi, ā, ka tū ā-matua ki Paara-Tamara; i puta mai anō ngā pehipehi o Īharaira i tō rātou wāhi, arā i Marehekepa. 34 Nā, haere tonu atu ki Kipea ngā tāngata kotahi tekau mano, he hunga whiriwhiri i roto i a Īharaira katoa, ā, ka nui haere te whawhai; kīhai rātou i mōhio ka tata te kino ki a rātou. 35 Nā, patua iho e Ihowā a Pineamine i te aroaro o Īharaira, ā, ngaro iho o Pineamine i ngā tama a Īharaira i taua rā, e rua tekau mā rima mano kotahi rau; he hunga mau hoari ēnei katoa. 36 Heoi, ka kite ngā tama a Pineamine e patua ana rātou.

I tukua mai a Pineamine e ngā tāngata o Īharaira, i whakamanawa atu hoki ki te pehipehi i whakatakotoria e rātou ki Kipea. 37 Nā, hohoro tonu te pehipehi, huakina ana e rātou a Kipea; te unuhanga mai hoki o te pehipehi, nā, patua iho e rātou te pā katoa ki te mata o te hoari. 38 Nā, kua oti tētahi tohu te whakarite e ngā tāngata o Īharaira ki te pehipehi, arā kia meinga e rātou kia nui te kake o te pongere o te paowa i te pā. 39 Ā, i te whatinga o ngā tāngata o Īharaira i te mea e whawhai ana.

Ka anga a Pineamine ka patu, ka tukituki i ngā tāngata o Īharaira, me te mea e toru tekau tāngata; i mea hoki rātou, "Koia rawa anō! E hinga ana anō rātou i a tātou, e pērā ana anō me tō te whawhaitanga tuatahi." 40 Otiia ka tīmata nei te kake o te pongere o te pā ki runga, me te pou auahi, nā, ka titiro ngā Pineamini ki muri i a rātou, nā, kua pau te pā i te ahi, e kake ana tērā he paowa ki te rangi. 41 Ko te tahuritanga atu o ngā tāngata o Īharaira, kanakana kau ana ngā tāngata o Pineamine; i kite hoki rātou kua tae mai te hē ki a rātou. 42 Nā reira ka whati rātou i te aroaro o ngā tāngata o Īharaira ki te huarahi ki te koraha; otiia i pipiri tonu te whai a te hoariri i a rātou. Nā, ko te hunga i puta mai i roto i ngā pā, kei te whakangaro i a rātou, he mea karapoti nā rātou. 43 Ka karapotia e rātou ngā Pineamini ā taka noa, ā, whāia ana, takatakahia ana i ō rātou okiokinga, i te ritenga atu o Kipea whaka te rāwhiti. 44 Ā, kotahi tekau mā waru mano o ngā tāngata o Pineamine i hinga; he hunga māia ēnei katoa. 45 Nā, ka whati rātou, ā, rere ana ki te koraha, ki te kāmaka o Rimono; ā, e rima mano tāngata i hamua e rātou ki ngā huarahi, nā, ka whāia anō rātou ki Kiromo, ā, patua iho o rātou e rua mano tāngata.

46 Nā, ko te hunga katoa i hinga o Pineamine i taua rā, e rua tekau mā rima mano, he hunga mau hoari; he hunga māia katoa ēnei. 47 Ā, e ono rau tāngata i tahuri, i rere ki te koraha, ki te kāmaka o Rimono, ā, e whā ngā marama i noho ai ki te kāmaka o Rimono. 48 Ā, i tahuri atu anō ngā tāngata o Īharaira ki ngā tama a Pineamine, ā, patua iho rātou ki te mata o te hoari, ko ngā tāngata o ngā pā, me ngā kararehe, me ngā mea katoa i tūpono atu ai rātou; i tūngia anō e rātou ki te ahi ngā pā katoa i tae atu ai rātou.

1 *Dom 11:11. Då drog alla Israels barn ut, från Dan till Beer-Sheba*20:1från Dan till Beer-ShebaDvs hela Israel från norr till söder (jfr "från Smygehuk till Treriksröset"). och även från Gileads land. De samlades som en man inför Herren i Mispa.*20:1MispaBetyder "vaktpost", en samlingsplats ca 1 mil norr om Jerusalem (10:17, 1 Sam 7:5). 2 Ledarna för allt folket, alla Israels stammar, trädde fram i Guds församling: 400 000 man till fots, beväpnade med svärd.

3 Men Benjamins barn fick höra att de andra israeliterna hade dragit upp till Mispa. Och Israels barn sade: "Tala om hur detta illdåd gick till." 4 *Dom 19:15f. Då sade leviten, den mördade kvinnans man: "Jag och min bihustru kom till Gibea i Benjamin för att stanna där över natten. 5 *Dom 19:22f. Då blev jag angripen av Gibeas män. De omringade huset om natten för att komma åt mig. Mig tänkte de döda, och min bihustru skändade de så att hon dog. 6 Då tog jag min bihustru och styckade henne och sände delarna över hela området för Israels arvedel, eftersom de hade gjort något så skamligt och dåraktigt i Israel. 7 Och nu, alla Israels barn, lägg fram era råd och förslag."

8 Då reste sig allt folket upp som en man och sade: "Ingen av oss ska gå hem till sitt tält eller vända om till sitt hus. 9 Detta är vad vi ska göra med Gibea: Lotten får avgöra hur vi ska anfalla. 10 På varje hundratal i alla Israels stammar ska vi ta ut tio män och på varje tusental hundra och på varje tiotusental tusen, för att skaffa matförråd åt allt folket. När de sedan kommer till Gibea i Benjamin kan de ge staden vad den förtjänar för den dårskap de har gjort i Israel." 11 Och alla män i Israel samlades vid staden förenade som en man.

12 Och Israels stammar sände män till hela Benjamins stam och lät säga: "Vad är det för illdåd som har begåtts bland er! 13 Lämna ut uslingarna i Gibea så att vi får döda dem och avlägsna det onda från Israel." Men benjaminiterna ville inte lyssna till sina bröder israeliterna. 14 I stället samlades Benjamins barn från sina städer till Gibea för att dra ut till strid mot Israels barn. 15 På den dagen mönstrade Benjamins barn från städerna 26 000 man, beväpnade med svärd, förutom de 700 utvalda män som bodde i Gibea. 16 Bland allt detta folk fanns 700 utvalda män som var vänsterhänta och som alla kunde träffa på håret med slungstenen utan att missa. 17 Och Israels män, utom Benjamin, mönstrade 400 000 man, beväpnade med svärd. Alla var krigsmän.

18 *Dom 1:1f. Israels barn bröt upp och gick upp till Betel och frågade Gud: "Vem av oss ska dra ut först i striden mot Benjamins barn?" Herren svarade: "Juda ska dra ut först." 19 Och Israels barn bröt upp nästa morgon och slog läger framför Gibea. 20 Israels män drog ut i strid mot Benjamin och gick i ställning mot dem vid Gibea. 21 Men Benjamins barn drog ut från Gibea och dödade på den dagen 22 000 man av Israel.

22 Folket, Israels män, fattade nytt mod och gick åter i ställning på samma plats där de hade ställt upp första dagen. 23 *Jos 7:6. Och Israels barn gick upp och grät inför Herrens ansikte ända till kvällen. De frågade Herren: "Ska jag gå ut igen och strida mot min bror Benjamin?" Herren svarade: "Dra ut mot honom." 24 När Israel dagen därefter ryckte fram mot Benjamins barn, 25 drog också Benjamin på andra dagen ut från Gibea mot Israels barn och dödade ytterligare 18 000 man, alla beväpnade med svärd.

26 *Dom 21:2. Då drog alla Israels barn, allt folket, upp till Betel och grät. De stannade där inför Herrens ansikte och fastade den dagen ända till kvällen och offrade brännoffer och gemenskapsoffer inför Herrens ansikte. 27 Israels barn frågade Herren – på den tiden stod Guds förbundsark där, 28 *Jos 22:13, 30, 24:33. och Pinehas,*20:28PinehasÖverstepräst under Josuas tid och efteråt, på 1300-talet f Kr (se 4 Mos 25:7f, Jos 22:13f). son till Eleasar, Arons son, gjorde tjänst inför Herren – de sade: "Ska jag än en gång gå i strid mot min bror Benjamin, eller ska jag avstå?" Herren svarade: "Dra upp, för i morgon ska jag ge honom i din hand." 29 *Jos 8:12f. Israel lade då sina män i bakhåll runt omkring Gibea. 30 Därefter drog Israel upp mot Benjamins barn på tredje dagen och gick i ställning mot Gibea liksom de förra gångerna.

31 Benjamins barn drog ut mot folket och lockades långt bort från staden. Liksom förut slog de i början ihjäl några av folket på vägarna, både på vägen upp till Betel och på den till Gibea över fältet, ett trettiotal av Israels män. 32 Då tänkte Benjamins barn: "De är slagna av oss, nu liksom förut." Men Israels män hade sagt: "Vi flyr och lockar dem långt bort från staden, ut på vägarna." 33 Alla Israels män hade brutit upp från sina platser och hade gått i ställning vid Baal-Tamar, medan de israeliter som låg i bakhåll ryckte fram från sin plats vid Maare-Geba. 34 Så kom 10 000 man, utvalda ur hela Israel, fram emot Gibea, och striden blev hård, och benjaminiterna förstod inte att olyckan var nära för dem. 35 Herren slog Benjamin inför Israel så att Israels barn den dagen nergjorde av Benjamin 25 100 man, alla beväpnade med svärd.

36 *Jos 8:18f. Nu såg Benjamins barn att de var slagna. Men Israels män drog sig tillbaka från Benjamin, eftersom de förlitade sig på bakhållet som de hade lagt mot Gibea. 37 Då skyndade sig de som låg i bakhåll att falla in i Gibea. De ryckte fram och slog alla invånarna i staden med svärd. 38 Men Israels män hade kommit överens med dem som låg i bakhåll att de skulle låta tjock rök stiga från staden. 39 När Israels män vände ryggen till striden, slog Benjamin i början ihjäl omkring trettio av Israels män och tänkte: "Sannerligen, de är slagna av oss som i den förra striden."

40 När den tjocka röken började stiga upp från staden som en pelare, vände benjaminiterna sig om. Och se, hela staden stod i lågor som slog upp mot himlen. 41 Israels män vände nu om och Benjamins män greps av panik, för nu såg de att olyckan var nära. 42 De vände om och flydde för Israels män mot öknen, men striden hann upp dem. Och de som kom ut från städerna nergjorde dem som hamnat mitt emellan. 43 De omringade benjaminiterna, satte efter dem och trampade ner dem när de måste vila*20:43när de måste vilaAnnan översättning: "utan ansträngning" eller "från Noha". , ända fram mot Gibea på dess östra sida. 44 Så föll av Benjamin 18 000 man, alla tappert folk. 45 Andra vände om och flydde mot öknen till Rimmons klippa.*20:45Rimmons klippaBetyder "granatäpplet". Troligen kalkstensgrottor ett par km öster om Gibea. Israels män gjorde en efterskörd bland dem på vägarna, 5 000 man, och förföljde dem ända till Gideom och slog 2 000 man av dem. 46 Alltså utgjorde de benjaminiter som den dagen föll tillsammans 25 000 man beväpnade med svärd. Alla dessa var tappra män. 47 Men 600 man vände om och flydde mot öknen, till Rimmons klippa, och de stannade på Rimmons klippa i fyra månader. 48 Men Israels män vände tillbaka till Benjamins barn och slog dem med svärd, alla i staden, boskapen och allt de träffade på. Dessutom satte de eld på alla städer som fanns där.