1 Nā, kua puaki noa ake te oati a ngā tāngata o Īharaira i Mihipa, i mea rātou: "Kaua tētahi tangata o tātou e hoatu i tāna tamāhine hei wahine mā Pineamine."

2 Nā, ka haere te iwi ki Pētēre, ā, noho ana i reira i te aroaro o te Atua ā ahiahi noa; nā, rahi noa atu ō rātou reo, he nui te tangi. 3 I mea hoki rātou, "Nā te aha, e Ihowā, e te Atua o Īharaira, i puta ake ai tēnei i roto i a Īharaira; i ngaro ai tētahi iwi i tēnei rā i roto i a Īharaira?"

4 Nā, i te ata ka maranga wawe te iwi, ā, hangā ana he āta e rātou, ā, whakaekea ana he tahunga tinana, he whakahere mō te pai.

5 Nā, ka mea ngā tama a Īharaira, "Ko wai o ngā iwi katoa o Īharaira kāhore i tae mai i roto i te whakaminenga ki a Ihowā?" Kua takoto hoki he oati nui mō te tangata e kore e haere ki a Ihowā ki Mihipa; i mea rātou, "Ka whakamatea rawatia."

6 Ā, kōingo tonu ngā tama a Īharaira ki tō rātou teina, ki a Pineamine; i mea, "Kua hautopea atu tētahi iwi i tēnei rā i roto i a Īharaira. 7 Me aha tātou ki ētahi wāhine mā ngā mea o rātou i mahue; kua oatitia hoki a Ihowā e tātou e kore ā tātou tamāhine e hoatu hei wāhine mā rātou?" 8 Nā, ka mea anō rātou, "Ko tēhea o ngā iwi o Īharaira kāhore nei i tae mai ki a Ihowā ki Mihipa?" Nā, kāhore tētahi tangata o Iapehe Kireara i haere ki te puni ki te whakaminenga. 9 I taua hoki te iwi, ā, kāhore tētahi tangata i reira o ngā tāngata o Iapehe Kireara.

10 Nā, ka tono te huihui i ētahi tāngata ki reira, kotahi tekau mā rua mano, he hunga toa, ā, ka whakahau i a rātou, ka mea, "Tīkina patua ngā tāngata o Iapehe Kireara ki te mata o te hoari, me ngā wāhine me ngā tamariki. 11 Ā, ko tēnei tā koutou e mea ai, Ko ngā tāne katoa, me ngā wāhine katoa i takoto ki te tāne, me huna." 12 Ā, e whā rau ngā kōtiro i mau i a rātou i roto i ngā tāngata o Iapehe Kireara, he wāhina kāhore anō i mōhio noa, arā i takoto ki te tāne. Nā, kawea ana e rātou ki te puni ki Hiro, ki tērā i te whenua o Kanaana.

13 Kātahi ka unga tāngata te huihui katoa hei kōrero ki ngā tama a Pineamine i te kāmaka i Rimono, hei karanga ki a rātou, "Kua mau te rongo." 14 Nā, ka hoki a Pineamine i taua wā; ā, ka hoatu ki a rātou ngā wāhine i whakaorangia e rātou i roto i ngā wāhine o Iapehe Kireara; otiia kīhai anō i rato.

15 Nā, kōingo tonu te iwi ki a Pineamine, nō te mea kua wāhia e Ihowā ngā iwi o Īharaira. 16 Nā, ka mea ngā kaumātua o te huihui, "Me aha tātou ki ētahi wāhine mā ngā mea i mahue, kua hunā nei hoki ngā wāhine a Pineamine?" 17 I mea anō rātou, "Kia whai kāinga tupu ngā mōrehu o Pineamine, kei mōtī rawa tētahi iwi i roto i a Īharaira. 18 Otiia e kore e taea te hoatu e tātou ā tātou tamāhine hei wāhine mā rātou." Nō te mea kua oati ngā tama a Īharaira, kua mea: "Kia kangā te tangata e hoatu ana i te wahine ki a Pineamine." 19 Nā, ka mea rātou, "Nanā, he hākari tērā ki a Ihowā i Hiro, i tēnei tau, i tēnei tau, i te taha ki te raki o Pētēre, i te taha ki te rāwhiti o te huarahi e tika atu ana i Pētēre ki Hekeme, i te tonga o Repona."

20 Nā, ka whakahau atu rātou ki ngā tama a Pineamine, ka mea, "Haere ki ngā māra wāina whanga ai; 21 ā, e kite koutou. Nā, kua puta ngā tamāhine o Hiro ki te kanikani, nā, ka haere atu koutou i ngā māra wāina hopu i tāna wahine, i tāna wahine, i roto i ngā tamāhine o Hiro, ā, ka haere ki te whenua o Pineamine. 22 Ā, ka tae mai ō rātou mātua, ō rātou tungāne rānei, ki ā mātou whakawā ai, ko reira mātou mea ai ki a rātou, ‘Kia atawhai ki a mātou, arā ki a rātou; kīhai hoki i riro i a mātou he wahine mā tēnei, mā tēnei, o rātou i te mea e whawhai ana; ehara anō i te mea nā koutou i hoatu i tēnei wā, e hē ai koutou.’ "

23 Nā, pērā ana ngā tama a Pineamine, ā, tangohia ana e rātou ētahi wāhine i roto i te hunga i kanikani rite tonu ki a rātou te tokomaha, mea hopu nā rātou; ā, haere ana noho ana ki tō rātou kāinga tupu; kei te hanga i ō rātou pā, nohoia iho e rātou.

24 Nā, ka tūria atu i reira i taua wā ngā tama a Īharaira ki tōna iwi ki tōna iwi, ki tōna hapū, ki tōna hapū. Nā, haere ana rātou i reira ki tōna kāinga, ki tōna kāinga. 25 I aua rā kāhore o Īharaira kīngi; ko tā rātou i mea ai ko ngā mea i tika ki te titiro a tēnei, a tēnei.

1 Israels män hade avlagt en ed i Mispa och sagt: "Ingen av oss ska ge sin dotter till hustru åt någon benjaminit." 2 *Dom 20:26. När folket nu kom till Betel, stannade de där till kvällen inför Guds ansikte. De brast ut i bitter gråt 3 och sade: "O, Herre, Israels Gud, varför har detta skett i Israel, att det i dag saknas en stam i Israel?" 4 Nästa dag steg folket upp tidigt och byggde där ett altare och offrade brännoffer och gemenskapsoffer. 5 Israels barn sade: "Finns det någon av Israels alla stammar som inte kom upp med församlingen inför Herren?" Man hade nämligen svurit en dyr ed att den som inte kom upp inför Herren i Mispa skulle straffas med döden.

6 Israel kände medlidande med sin bror Benjamin och sade: "I dag har en hel stam blivit borthuggen från Israel. 7 Vad ska vi göra för dem som är kvar så att de kan få hustrur? Själva har vi ju svurit vid Herren att inte ge dem någon av våra döttrar till hustru." 8 *Dom 20:1f. Så de frågade: "Var det någon av Israels stammar som inte kom upp till Herren i Mispa?" Det visade sig att ingen från Jabesh i Gilead*21:8Jabesh i GileadOrt ca 8 mil åt nordost. Längre fram på god fot med Saul (1 Sam 11, 31:11f). hade kommit till lägret, till församlingen. 9 När folket mönstrades visade det sig nämligen att ingen av invånarna i Jabesh i Gilead var där.

10 Då sände församlingen dit 12 000 av de tappraste männen med denna befallning: "Gå och slå invånarna i Jabesh i Gilead med svärd, även kvinnor och barn. 11 *4 Mos 31:17. Så ska ni göra: Alla män liksom alla kvinnor som legat med någon man ska ni viga åt förintelse." 12 Bland invånarna i Jabesh i Gilead fann de 400 unga kvinnor som var jungfrur och inte hade legat med någon man. Dessa förde de till lägret i Shilo i Kanaans land.

13 *Dom 20:47. Sedan sände hela församlingen ett budskap om fred till benjaminiterna som befann sig på Rimmons klippa. 14 Så vände Benjamin tillbaka, och man gav dem till hustrur de kvinnor från Jabesh i Gilead som man hade låtit leva. Men de var inte tillräckligt många för dem.

15 Folket kände medlidande med Benjamin, eftersom Herren hade gjort en lucka bland Israels stammar. 16 *Dom 20:48. De äldste i församlingen sade: "Vad ska vi göra för dem som är kvar så att de kan få hustrur? Alla kvinnor är ju utrotade ur Benjamin." 17 De sade: "De som överlevt av Benjamin måste få sin besittning, så att inte en stam utplånas ur Israel. 18 Själva kan vi inte ge dem våra döttrar till hustrur, för Israels barn har svurit och sagt: Förbannad är den som ger en hustru åt Benjamin."

19 Men så sade de: "Det brukar ju firas en Herrens högtid*21:19en Herrens högtidOklart vilken. Lövhyddohögtiden firades med glädje i samband med vinskörden (5 Mos 16:13f), men det kan också ha varit en lokal fest (9:27, 1 Sam 20:29). varje år i Shilo." Det ligger norr om Betel, öster om vägen som går från Betel upp till Shekem och söder om Lebona. 20 De uppmanade Benjamins barn: "Gå dit och lägg er i bakhåll i vingårdarna. 21 När ni får se Shilos döttrar komma ut för att dansa*21:21dansaFörknippades med glädje till Guds ära (Ps 149:3, 2 Sam 6:5), inte minst bland kvinnor (2 Mos 15:20, Jer 31:4). sina danser ska ni komma fram ur vingårdarna, och var och en ska gripa sig en hustru bland Shilos döttrar. Sedan kan ni ta er hem till Benjamins land. 22 Om sedan deras fäder eller bröder kommer till oss och klagar, ska vi säga: Unna oss dem, för ingen av oss har tagit sig någon hustru i kriget. Ni har ju inte själva gett era döttrar till dem, för i så fall hade ni dragit skuld över er."

23 Benjamins barn gjorde så. Var och en tog sig en hustru bland de dansande kvinnor som de rövade bort. Sedan vände de tillbaka till sin arvedel och byggde åter upp städerna och bosatte sig i dem. 24 Samtidigt begav sig Israels barn därifrån, var och en till sin stam och sin släkt. De drog bort därifrån, var och en till sin arvedel.

25 *Dom 17:6, 18:1. På den tiden fanns ingen kung i Israel. Var och en gjorde vad han själv ansåg vara rätt.