1 Ā, mea kau ake te ata, ka rūnanga ngā tohunga nui, ngā kaumātua, ngā karaipi, me te rūnanga katoa, ā, ka herea e rātou a Īhu, ka ārahina atu, ā, tukua atu ana ki a Pirato.
2 Ka ui a Pirato ki a ia, "Ko koe rānei te Kīngi o ngā Hūrai?"
Ka whakahokia e ia ki a ia, "Kua kōrerotia nā e koe."
3 He maha hoki ngā mea i whakapaea ki a ia e ngā tohunga nui. 4 Ka ui anō a Pirato ki a ia, ka mea, "Kāhore āu kupu whakahoki? Nā te tini o ngā kupu e kōrero nei rātou mōu."
5 Heoi, kāhore a Īhu i whakahoki atu anō; nō, ka mīharo a Pirato.
6 Nā, i taua hākari kotahi te herehere e tukua ana e ia ki a rātou, ko tā rātou e īnoi ai. 7 Nā, i reira tētahi tangata ko Parapa te ingoa, e here tahi ana me ōna hoa tutū, he hunga i patu tangata i te ngangaretanga. 8 Nā, ka haere te mano, ka anga, ka tono ki a ia kia pērātia me tāna i mea ai ki a rātou i mua.
9 Nā, ka whakahoki a Pirato ki a rātou, ka mea, "E pai ana rānei koutou kia tukua e ahau ki a koutou te Kīngi o ngā Hūrai?" 10 I mahara hoki ia he hae i tukua ai ia e ngā tohunga nui. 11 Otirā, ka whakatūtehutia e rātou te mano, kia tukua e ia ko Parapa kē ki a rātou.
12 Nā, ka whakahoki anō a Pirato, ka mea ki a rātou, "He aha oti tā koutou e pai ai kia meatia e ahau ki tēnei e huaina nei e koutou ko te Kīngi o ngā Hūrai?"
13 Ka karanga anō rātou, "Rīpekatia!"
14 Nā, ka mea a Pirato ki a rātou, "He aha koia tāna kino i mea ai?"
Heoi, nui noa atu tā rātou hāmama, "Rīpekatia ia!"
15 Nā, i tōna hiahia kia whakamārietia te mano, tukua ana e Pirato a Parapa ki a rātou, ā, ka oti a Īhu te whiu, ka tukua kia rīpekatia.
16 Nā, ka ārahina ia e ngā hōia ki te marae, arā, ki te Whare Whakawā, ā, kārangarangatia ana te rōpū katoa. 17 Ka whakakākahuria ia ki te kākahu pāpura, ā, ka oti tētahi karauna tātarāmoa te whiri, ka pōtaea ki a ia. 18 Nā, ka anga rātou, ka oha ki a ia, "Tēnā koe, e te Kīngi o ngā Hūrai!" 19 Patua ana e rātou tōna mātenga ki te kākaho, tuwha ana ki a ia, ka tuku i ngā turi ki a ia, ā, koropiko ana ki a ia. 20 Ā, nō ka mutu tā rātou taunu ki a ia, ka tangohia te kahu pāpura i a ia, nā, whakakākahuria ana ia ki ōna ake kākahu, ā, ārahina ana ia kia rīpekatia.
21 Nā, ka meinga e rātou tētahi tangata e tika ana nā reira, a Haimona o Hairini, i ahu mai i ngā whenua, ko te pāpā o Arēhanera rāua ko Rupuha, kia haere me rātou, kia riro ai māna e amo tōna rīpeka. 22 Nā, ka ārahina ia ki tētahi wāhi, ki Korokota, tōna tikanga ina, whakamāoritia "Ko te Wāhi Angaanga." 23 Ā, hoatu ana ki a ia he wāina, he mea whakananu ki te maira, kia inumia; otirā, kīhai i tangohia e ia. 24 Ā, rīpekatia ana ia e rātou, ka wehewehea ōna kākahu, he mea maka ki te rota, kia kitea ai ko te aha e riro i tētahi, i tētahi.
25 Nā, ko te toru tērā o ngā hāora, ā, ka rīpekatia ia e rātou. 26 Ko te mea i whakawākia ai ia i tuhituhia ki runga: KO TE KĪNGI O NGĀ HŪRAI. 27 Nā, tokorua ngā tāhae i rīpekatia ngātahitia me ia; ko tētahi ki matau, ko tētahi ki tōna mauī. 28 Nā, ka rite te karaipiture e mea nei, "I tāua ngātahitia ia me te hunga hara." 29 Ko te hunga e hāereere ana i reira ka tāwai ki a ia, ka rūrū i ō rātou mātenga, ka mea, "Ha, ko koe ka whakahoro nei i te whare tapu, ka hangā nei anō i ngā rā e toru! 30 Whakaora i a koe anō, ka heke iho i te rīpeka!"
31 Waihoki ko ngā tohunga nui ka tāwai i a ia, rātou ko ngā karaipi, ka mea, "Ko ērā atu i whakaorangia e ia, tē taea e ia te whakaora a ia ake anō! 32 Tēnā rā, kia heke iho āianei a te Karaiti, te Kīngi o Īharaira, i te rīpeka, kia kite ai tātou, kia whakapono ai." I tāwai hoki ki a ia te hunga i rīpekatia ngātahitia me ia.
33 Ā, nō ka tae ki te ono o ngā hāora, ka pōuri a runga o te whenua katoa, taea noatia te iwa o ngā hāora. 34 Ā, i te iwa o ngā hāora ka karanga a Īhu, he nui te reo, ka mea, "Eroi, Eroi, rama hapakatani?" Ko te tikanga tēnei ina whakamāoritia, "E tōku Atua, e tōku Atua, he aha koe i whakarere ai i ahau?"
35 Ā, nō te rongonga o ētahi o te hunga e tū ana i reira, ka mea, "Nanā, e karanga ana ia i a Irāia."
36 Nā, ka oma tētahi, ka whakakī i tētahi hautai ki te winika, whakanohoia ana ki te kākaho, ka hoatu kia inumia e ia, ka mea, "Kāti; tēnā kia kite tātou me kore a Irāia e haere mai ki te tango i a ia ki raro."
37 Nā, he nui te reo i puaki i a Īhu, ā, hemo ake.
38 Ā, ka wāhia te ārai o te temepara i waenganui pū mai i runga ki raro. 39 Ā, nō te kitenga o te keneturio, e tū hāngai atu ana ki a ia, i pērā te āhua o tāna tukunga i tōna wairua, ka mea ia, "He pono ko te Tama a te Atua tēnei tangata."
40 Nā, i reira ētahi wāhine e mātakitaki ana mai i tawhiti; i roto i a rātou a Meri Makarini, a Meri hoki whaea o Hēmi, te mea iti, rāua ko Hohi, me Hāromi; 41 arā, ko ngā wāhine i aru nei i a ia, i a ia i Karirī, i mahi mea nei māna; me ētahi atu wāhine tokomaha i haere tahi mai nei me ia ki Hiruhārama.
42 Nā, ka ahiahi, i te mea ko te rā Takanga, arā, ko te rā i mua ake o te hāpati. 43 Ka haere mai a Hōhepa o Arimatia, he rangatira rūnanga, he tangata nui tonu, e tatari ana anō hoki ia ki te rangatiratanga o te Atua; ā, ka haere māia tonu ki a Pirato, ka īnoi i te tinana o Īhu. 44 Nā, ka mīharo a Pirato, hua noa kāhore anō i mate; ka karangatia e ia te keneturio, ka ui ki a ia, mehemea kua mate atu rā ia. 45 Ā, nō ka rongo ki te keneturio kua mate, ka whakaaetia e ia te tinana ki a Hōhepa. 46 Nā, ka hokona e tērā he rīnena, ka tangohia mai ia ki raro, ā, takaia ana ki te rīnena; whakatakotoria ana ia ki roto ki te urupā kua hāua atu ki te kāmaka, ā, whakatakā atu ana he kōhatu ki te kūwaha o te urupā. 47 I kite a Meri Makarini, rāua ko Meri whaea o Hohi, i te wāhi i whakatakotoria ai ia.
1 Matt 27:1f, Luk 22:66, 23:1f, Joh 18:28f. Redan tidigt på morgonen tog översteprästerna sitt beslut tillsammans med de äldste och de skriftlärda, hela Stora rådet. De band Jesus och förde bort honom och utlämnade honom till Pilatus15:1PilatusStåthållare i provinsen Judeen under åren 26-36 e Kr. Därefter avsattes han på grund av grymhet mot samarierna..
2 Matt 27:11f. Pilatus frågade honom: "Så du är judarnas kung?" Jesus svarade: "Du själv säger det." 3 Översteprästerna anklagade honom häftigt, 4 och Pilatus frågade honom på nytt: "Svarar du inte? Du hör hur mycket de anklagar dig för." 5 Men Jesus svarade inget mer, och Pilatus var förundrad.
6 Matt 27:15f, Joh 18:39f. Vid högtiden brukade Pilatus frige en fånge, den som de begärde. 7 Där fanns nu en man som hette Barabbas. Han satt fängslad tillsammans med andra upprorsmän som hade begått mord under oroligheterna. 8 När folket kom fram och började be honom göra som han brukade för dem, 9 Luk 23:16f. svarade Pilatus: "Vill ni att jag friger judarnas kung åt er?" 10 Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade utlämnat honom.
11 Apg 3:13f. Men översteprästerna hetsade folket till att i stället be att få Barabbas fri. 12 Pilatus frågade dem än en gång: "Vad ska jag då göra med honom som ni kallar judarnas kung?" 13 De skrek tillbaka: "Korsfäst honom!" 14 Pilatus frågade dem: "Vad har han gjort för ont?" Men de skrek ännu högre: "Korsfäst honom!" 15 Joh 19:1. Och eftersom Pilatus ville göra folket till viljes, släppte han Barabbas och lät gissla15:15gisslaTortyr föregick normalt en avrättning. Det romerska gisslet, flagellum, hade taggar av ben eller metall som rev upp fångens rygg så att denne ibland avled redan före avrättningen. Jesus och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
16 Matt 27:27f. Soldaterna förde in Jesus på gården, det vill säga pretoriet, och sammankallade hela vaktstyrkan. 17 Joh 19:2f. De klädde honom i en purpurmantel15:17purpurmantelPurpur var antikens dyrbaraste färg, förbehållen kungligheter (jfr Dan 5:7). Troligen syftar Markus på en enklare röd soldatkappa (Matt 27:28). och vred ihop en törnekrona och satte den på honom. 18 Sedan började de hälsa honom: "Leve judarnas kung!" 19 Jes 50:6. De slog honom i huvudet med en käpp, spottade på honom och böjde knä och tillbad honom.
20 När de hade hånat honom, tog de av honom purpurmanteln och klädde honom i hans egna kläder. Sedan förde de ut honom för att korsfästas.
21 Matt 27:32, Luk 23:26. De hejdade en man som just kom in från landet, Simon från Kyrene, far till Alexander och Rufus15:21Alexander och RufusVälkända namn för Markusevangeliets ursprungliga läsekrets i Rom, dit Rufus och hans mor flyttade längre fram (se Rom 16:13).. Honom tvingade de att bära Jesu kors. 22 Matt 27:33f, Luk 23:33f, Joh 19:17f. Och de förde Jesus till den plats som kallas Golgata, som betyder Dödskalleplatsen. 23 Ps 69:22. De försökte ge honom vin blandat med myrra15:23vin blandat med myrraFörmögna kvinnor i Jerusalem bekostade utifrån Ords 31:6 ett vinbaserat bedövningsmedel för att lindra de dödsdömdas plågor., men han tog inte emot det. 24 Ps 22:19. Och de korsfäste honom och delade hans kläder15:24delade hans kläderJfr profetian i Ps 22:19. mellan sig genom att kasta lott om vad var och en skulle få. 25 Det var vid tredje timmen som de korsfäste honom. 26 På anslaget med anklagelsen mot honom stod det skrivet: "Judarnas kung".
27 Matt 27:38f, Luk 23:32f. Tillsammans med honom korsfäste de två rövare, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra.15:27 En del handskrifter tillägger (vers 28): "Då uppfylldes skriftordet som säger: Han blev räknad bland överträdare." Se Jes 53:12 och Luk 22:37.29 Ps 22:8, Mark 14:58, Joh 2:19f. De som gick förbi hånade honom och skakade på huvudet och sade: "Ha! Du som river templet och bygger upp det på tre dagar, 30 fräls dig själv och kom ner från korset!" 31 På samma sätt förlöjligade översteprästerna och de skriftlärda honom och sade till varandra: "Andra har han frälst, sig själv kan han inte frälsa. 32 Han är Messias, Israels kung! Nu får han komma ner från korset, så att vi får se det och tro!" Också de som var korsfästa tillsammans med honom hånade honom.
33 Matt 27:45f, Luk 23:44f. Vid sjätte timmen kom ett mörker över hela landet15:33sjätte timmen … nionde timmenMotsvarar ca kl 12 och kl 15. som varade fram till nionde timmen.15:33hela landetAnnan översättning: "hela jorden".34 Ps 22:2. Vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Elohi! Elohi! Lema sabaktani?" Det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?"15:34 Ps 22:2. Psalmen skildrar Messias lidande och uppståndelse. Jesus citerar dess titelvers på folkspråket arameiska och inte på hebreiska.
35 Några av dem som stod där hörde det och sade: "Hör, han ropar på Elia!" 36 Joh 19:29f. En av dem sprang och fyllde en svamp med ättikvin, fäste den runt en käpp och gav honom att dricka och sade: "Vänta, så får vi se om Elia kommer och tar ner honom." 37 Men Jesus ropade med hög röst och gav sedan upp andan.
38 2 Mos 26:31f, Matt 27:51, Luk 23:45, Hebr 10:20. Då brast förhänget15:38förhängetEtt tio meter högt draperi som skärmade av "det allra heligaste", Guds uppenbarelseplats (se 2 Mos 26:31f, 3 Mos 16:2f, Hebr 9:3f, 10:20). i templet i två delar, uppifrån och ända ner. 39 När officeren som stod framför honom såg att han gav upp andan på det sättet, sade han: "Den mannen var verkligen Guds Son!"
40 Luk 8:2f. Även några kvinnor stod på avstånd och såg på. Bland dem var Maria Magdalena och den Maria som var Jakob den yngres och Joses mor, samt Salome. 41 De hade följt Jesus medan han var i Galileen och tjänat honom. Där fanns också många andra kvinnor som hade gått med honom upp till Jerusalem.
42 Matt 27:57f, Luk 23:50f, Joh 19:38f. Det var nu redan kväll. Eftersom det var förberedelsedag15:42förberedelsedagFredagen, då alla förberedelser inför sabbaten gjordes., dagen före sabbaten, 43 kom Josef från Arimatea15:43ArimateaIdentifierades av fornkyrkan med Ramataim-Sofim eller Rama, profeten Samuels hemstad norr om Jerusalem (1 Sam 1:1, 25:1). dit. Han var en ansedd rådsherre som också väntade på Guds rike. Han tog mod till sig och gick in till Pilatus och bad att få Jesu kropp. 44 Pilatus blev förvånad över att Jesus redan skulle ha dött och kallade till sig officeren och frågade honom om Jesus varit död länge. 45 När han fick det bekräftat av officeren, lät han Josef få den döda kroppen.
46 Josef köpte då linnetyg, tog ner honom och svepte honom i linnetyget och lade honom i en grav som var uthuggen i klippan. Sedan rullade han en sten för ingången till graven. 47 Maria Magdalena och Maria, Joses mor, såg var han blev lagd.
/images/a/Tcg2NiV7ce24OT6kCIQGR)
/images/a/qHG3xNP8jqR-HqIiucz0L)