1 I taua rā i kōrerotia i te Pukapuka a Mohi, me te whakarongo anō te iwi, ā, ka kitea te mea i tuhituhia ki reira kia kaua te Āmoni me te Moapi e tapoko ki te whakaminenga a te Atua ā ake ake; 2 nō te mea kīhai i maua mai e rātou he taro, he wai, hei tukunga mai mō ngā tama a Īharaira; engari, utua ana e rātou a Paraama hei hoariri mō rātou, hei kanga mō rātou. Heoi, whakaputaina kētia ake e tō tātou Atua te kanga hei manaaki. 3 Nā, i tō rātou rongonga i te ture, ka wehea atu e rātou ngā whakauru katoa i roto i a Īharaira.

4 Nā, i mua ake o tēnei ko Eriahipi, tohunga, kaitiaki i ngā rūma o te whare o tō tātou Atua, he whanaunga nō Tōpia, 5 whakapaia ana e tēnei he rūma nui mōna, ko te wāhi i whakatakotoria nei i mua ngā whakahere totokore, te parakihe, ngā oko, me te whakatekau o te wīti, o te wāina hou, o te hinu, ko te mea i kīia iho mā ngā Rīwaiti, rātou ko ngā kaiwaiata, ko ngā kaitiaki tatau, me ngā whakahere hapahapai mā ngā tohunga.

6 Otiia i tēnei wā katoa kāhore ahau i Hiruhārama; nō te toru tekau mā rua nei hoki o ngā tau o Arataherehe kīngi o Papurōna i tae ai ahau ki te kīngi, ā, maha noa ngā rā, ka īnoitia e ahau i te kīngi. 7 Nā, ka tae mai ahau ki Hiruhārama, ā, ka mōhio ki tā Eriahipi mahi kino, ki tāna mō Tōpia, i a ia i whakapai i tētahi rūma mōna i ngā marae o te whare o te Atua. 8 Nā, kino rawa ki ahau; ākiritia atu ana e ahau ngā mea katoa o te whare o Tōpia i roto i taua rūma. 9 Kātahi ahau ka kōrero, ā, tahia ana e rātou ngā rūma. Nā, whakahokia ana e ahau ki reira ngā oko o te whare o te Atua, ngā whakahere totokore me te parakihe. 10 I kite anō ahau kīhai ngā wāhi mā ngā Rīwaiti i hoatu, nā, oma ana rātou ki tāna māra, ki tāna māra, ngā Rīwaiti, ngā kaiwaiata i mahia ai te mahi. 11 Kātahi ka whawhaitia e ahau ngā rangatira, i mea ahau, "He aha i whakarērea ai te whare o te Atua?" Nā, huihuia ana rātou e ahau, whakatūria ana ki tō rātou tūranga.

12 Kātahi ka kawea mai e Hūrā katoa ngā whakatekau o te wīti, o te wāina hou, o te hinu, ki ngā whare taonga. 13 Nā, ka whakaritea e ahau he kaitiaki mō ngā taonga, ko Heremia tohunga, ko Hāroko karaipi, ā, o ngā Rīwaiti ko Peraia; i tō rātou taha ko Hanana tama a Tākuru tama a Matania; i kīia hoki rātou he hunga pono; ā, ko tā rātou, he tuwha mā ō rātou tuākana, tēina.

14 Kia mahara, e tōku Atua, ki tēnei mea āku, kaua hoki e horoia atu tēnei tikanga pai āku i puta nei ki te whare o tōku Atua, ki ngā ritenga mahi anō mō reira.

15 I aua rā ka kitea e ahau ētahi i roto i a Hūrā e takahi ana i ngā takahanga wāina i te hāpati, e kawe ana mai i ngā paihere wīti, e whakawaha ana i ngā kāihe; me te wāina anō, me ngā karepe, me ngā piki, me ngā pīkaunga katoa, e kawea mai ana e rātou ki Hiruhārama i te rā o te hāpati. Nā, whakaaturia ana e ahau tō rātou hē i te rā i hoko ai rātou i te kai. 16 I reira anō e noho ana ētahi tāngata o Tāira, he ika te kawenga, me ngā mea hoko katoa, ā, hokona ana e rātou i te hāpati ki ngā tama a Hūrā, i roto anō i Hiruhārama. 17 Kātahi ka whawhaitia e ahau ngā rangatira o Hūrā, i mea ahau ki a rātou, "He aha tēnei mea kino e mea nei koutou, i a koutou ka whakapoke nei i te rā hāpati? 18 Kāhore ianei ō koutou mātua i pēnei, ā, kawea mai ana e tō tātou Atua tēnei kino katoa ki runga ki a tātou, ki runga anō i tēnei pā? Nā, ko koutou hei whakaneke ake i te riri mō Īharaira, i te mea ka whakapokea nei te hāpati."

19 Nā, pōuriuri kau ngā kūwaha o Hiruhārama i mua ake o te hāpati, ka mea ahau, kia tūtakina ngā kēti; i mea anō ahau kia kaua e whakatuwheratia, kia taka rā anō te hāpati. I whakatūria anō e ahau ētahi o āku tāngata ki ngā kūwaha, kei kawea mai ki roto he pīkaunga i te rā o te hāpati. 20 Heoi, kotahi, e rua ngā moenga i waho o Hiruhārama, o ngā tāngata i ngā taonga, o ngā kaihoko i ngā tini mea. 21 Kātahi ahau ka whakaatu i tō rātou hē, ā, ka mea ki a rātou, "He aha koutou i moe ai i te aronga o te taiepa? Ki te pēnā anō koutou, ka totoro atu tōku ringa ki a koutou." Nō taua rā anō i kore ai tō rātou haere mai i te hāpati. 22 I kī atu anō ahau ki ngā Rīwaiti kia purea rātou, kia haere hoki ki te tiaki i ngā kūwaha hei whakatapu mō te rā hāpati.

Maharatia anō tēnei āku, e tōku Atua; tohungia hoki ahau, kia rite ki te nui o tōu atawhai.

23 I aua rā anō ka kite ahau i ngā Hūrai kei a rātou e noho ana ētahi wāhine o Aharoro, o Āmona, o Moapa; 24 ko ā rātou tama hoki, ko tētahi wāhi o te reo nō Aharoro, kīhai rātou i mōhio ki tō ngā Hūrai reo; heoi i rite ki te reo o tētahi iwi, o tētahi iwi. 25 Nā, whawhaitia iho e ahau, kangā iho, patua ana ētahi o rātou, hutihutia ana ō rātou makawe, whakaoatitia ana ki te Atua: "Kaua e hoatu ā koutou tamāhine ki ā rātou tama, kaua anō hoki e tangohia mai ā rātou tamāhine mā ā koutou tama, mā koutou rānei. 26 He teka ianei nā ēnei mea i hara ai a Horomona kīngi o Īharaira? He maha ngā iwi, kāhore rawa ō rātou kīngi hei rite mōna, he mea aroha ia nā tōna Atua, ā, meinga ana e te Atua hei kīngi mō Īharaira katoa; ahakoa ko ia, i meinga ia e ngā wāhine kē kia hara. 27 Nā, kia rongo rānei mātou ki a koutou, kia mahi i tēnei hē nui katoa, kia tutū ki tō tātou Atua, kia mārena ki ngā wāhine kē?"

28 Nā, he hunaonga nā Hanaparata Horoni tētahi o ngā tama a Ioiara tama a Eriahipi tino tohunga; nā, peia ana ia e ahau i tōku taha.

29 Kia mahara ki a rātou, e tōku Atua, mō rātou i whakapoke i te tohungatanga, i te kawenata anō o te tohungatanga, o ngā Rīwaiti anō hoki.

30 Heoi, kua mā rātou i ahau i te poke o ngā tāngata kē, whakaritea ana hoki e ahau te mahi tiaki a ngā tohunga, a ngā Rīwaiti, te mahi a tēnei, a tēnei, 31 me te tikanga anō mō te whakahere wahie i ngā wā i whakaritea; mō ngā mātāmua anō.

Maharatia ahau e tōku Atua mō te pai.

1 *5 Mos 23:3f. Den dagen läste man ur Moses bok för folket. Där fann man skrivet*13:1Där fann man skrivetSe 5 Mos 23:3f. att ingen ammonit eller moabit någonsin skulle få komma in i Guds församling, 2 *4 Mos 22:5f. för de hade inte mött Israels barn med mat och dryck utan hade lejt Bileam*13:2lejt BileamSe 4 Mos 22-24. Bileam ("slukar folk") förledde folket till förbjudna sexuella förbindelser med moabitiska kvinnor (4 Mos 25, 31:16, 2 Petr 2:15f, Upp 2:14). mot dem för att förbanna dem. Men vår Gud vände förbannelsen till välsignelse. 3 När de hade hört lagen, avskilde de alla främlingar från Israel.

4 *Neh 2:10, 4:3, 6:1. En tid dessförinnan hade prästen Eljashib, en släkting till Tobia, blivit utsedd att förestå kamrarna i vår Guds hus. 5 *Neh 10:39, 12:44. Han hade inrett ett stort rum åt Tobia, där man tidigare brukade lägga matoffret, rökelsen och kärlen och det tionde av säd, vin och olja som var bestämt åt leviterna, sångarna och dörrvakterna, likaså offergåvan till prästerna.

6 Medan allt detta hände befann jag mig inte i Jerusalem, för i Babels kung Artashastas trettioandra regeringsår*13:6Babels kung Artashastas trettioandra regeringsårCa 433 f Kr. Perserkungen Artashasta (Esra 7:11f, Neh 2:1f) gjorde Babel till sitt administrativa centrum, varför han här kallas Babels kung. hade jag återvänt till kungen. Men efter en tid bad jag kungen om tillstånd 7 och reste tillbaka till Jerusalem. Där fick jag veta allt det onda som Eljashib hade gjort för Tobias skull, då han hade inrett ett rum åt honom i förgårdarna till Guds hus. 8 Jag tog mycket illa vid mig och lät kasta ut allt Tobias bohag ur rummet. 9 Därefter befallde jag att rummen skulle renas, och ställde sedan åter in kärlen där i Guds hus, och matoffret och rökelsen.

10 *2 Krön 31:4f, Mal 3:10. Jag fick också veta att man inte hade gett leviterna deras andel. Leviterna och sångarna hade därför återvänt var och en till sina åkrar i stället för att sköta sin tjänst. 11 Jag förebrådde föreståndarna och sade: "Varför har Guds hus blivit försummat?" Jag hämtade tillbaka dem och lät dem inställa sig på sina platser. 12 *Neh 10:37f. Hela Juda förde fram sitt tionde av säd, vin och olja till förrådshusen. 13 Jag satte prästen Shelemja och Sadok, den skriftlärde, och Pedaja, en av leviterna, till förvaltare över förrådshusen och gav dem som hjälp Hanan, son till Sackur, son till Mattanja. För dessa betraktades som pålitliga, och de skulle nu ha hand om utdelningen åt sina bröder.

14 *Neh 5:19. Tänk därför på mig, min Gud, och utplåna inte vad jag av kärlek har gjort för min Guds hus och för tjänstgöringen där.

15 *Neh 10:31. Vid samma tid såg jag i Juda hur man trampade vinpressarna på sabbaten och tog hem säd som man lastade på åsnor, likaså vin, druvor och fikon och allt möjligt som kunde bäras och förde det till Jerusalem på sabbatsdagen. Jag varnade dem när de sålde sina varor.

16 Tyrierna som vistades där förde in fisk och alla slags varor och sålde dem på sabbaten till judarna och i Jerusalem. 17 Då förebrådde jag stormännen i Juda och sade till dem: "Hur kan ni handla så illa och vanhelga sabbatsdagen? 18 Var det inte för att era fäder gjorde sådant som vår Gud lät alla dessa olyckor komma över oss och denna stad? Och nu drar ni ännu mer vrede över Israel genom att vanhelga sabbaten!" 19 Så snart det började bli mörkt i Jerusalems portar före sabbaten, befallde jag att man skulle stänga portarna och att de inte skulle öppnas förrän efter sabbaten. Jag ställde några av mina tjänare på vakt vid portarna för att inga varor skulle kunna föras in på sabbatsdagen. 20 Då stannade köpmän och försäljare av alla slags varor utanför Jerusalem över natten, och det både en och två gånger. 21 Men jag varnade dem och sade till dem: "Varför övernattar ni framför muren? Om ni gör så en gång till, ska jag låta min hand straffa er." Från den dagen kom de inte mer på sabbaten. 22 Jag befallde leviterna att de skulle rena sig och komma för att hålla vakt vid portarna, så att sabbaten kunde hållas helig.

Tänk också därför på mig, min Gud, och förbarma dig över mig efter din stora godhet.

23 På den tiden såg jag också judiska män som hade tagit till sig ashdoditiska, ammonitiska och moabitiska kvinnor. 24 Hälften av deras barn talade ashdoditiska eller de andra folkens språk, och de kunde inte tala judarnas språk.*13:24ashdoditiska … judarnas språkStaden Ashdod talade vid denna tid troligen arameiska eller kananeiska, båda besläktade med judarnas språk hebreiska.25 *5 Mos 7:3, Esra 9:2, Neh 10:29f. Då förebrådde jag dem detta och förbannade dem, och några slog jag och drog i håret. Jag lät dem lova med ed vid Gud och sade: "Ni ska inte ge era döttrar åt deras söner, och inte ta deras döttrar till hustrur åt era söner eller åt er själva. 26 *2 Sam 12:24, 1 Kung 3:13, 11:1f, 2 Krön 1:12. Var det inte just så som Israels kung Salomo syndade? Bland de många hednafolken fanns ingen kung som han, och han var älskad av sin Gud, och Gud satte honom till kung över hela Israel. Men också honom förförde de främmande kvinnorna till synd. 27 Och nu hör vi om er att ni har gjort detta stora onda och varit otrogna mot vår Gud genom att gifta er med främmande kvinnor!" 28 *Neh 2:19 En son till Jojada, översteprästen Eljashibs son, var svärson till horoniten Sanballat. Honom drev jag bort från mig.

29 Tänk på dem, min Gud, för de har fläckat ner prästämbetet och prästämbetets och leviternas förbund! 30 Så renade jag folket från allt främmande och fastställde vad prästerna*13:30prästernaÄven profeten Malaki tillrättavisade tempelprästerna vid denna tid (Mal 1:6f, 2:1f). och leviterna skulle iaktta, var och en i sin uppgift, 31 *Neh 5:19, 10:34f. hur vedoffret och förstlingsgåvorna skulle avlämnas på bestämda tider och angående förstlingsgåvorna.

Tänk på detta, min Gud, mig till godo!