Ester 7

1 Le roi et Haman vinrent donc au festin chez la reine Esther.

2 Et ce second jour, le roi dit encore à Esther, pendant qu’on buvait le vin: Quelle est ta demande, reine Esther? Et elle te sera accordée. Et quelle est ta prière? Fût-ce jusqu’à la moitié du royaume, il y sera fait droit.

3 Alors la reine Esther répondit, et dit: Si j’ai trouvé grâce devant toi, ô roi! et si le roi le trouve bon, que ma vie me soit accordée à ma demande, et mon peuple à ma prière!

4 Car nous avons été vendus, moi et mon peuple, pour être exterminés, égorgés et détruits. Que si nous n’avions été vendus que pour être esclaves et servantes, je me fusse tue, bien que l’oppresseur ne pût dédommager de la perte qui en reviendrait au roi.

5 Alors le roi Assuérus prit la parole, et dit à la reine Esther: Qui est, et où est cet homme, qui a osé faire cela?

6 Et Esther répondit: L’oppresseur et l’ennemi est ce méchant Haman. Alors Haman fut troublé en présence du roi et de la reine.

7 Et le roi, en colère, se leva du festin, et entra dans le jardin du palais; mais Haman se tint là, afin de prier la reine Esther pour sa vie; car il voyait bien que sa perte était résolue par le roi.

8 Quand le roi revint du jardin du palais dans la salle du festin, Haman s’était jeté sur le lit où était Esther. Et le roi dit: Ferait-il bien encore violence à la reine, en ma présence, dans cette maison? Dès que cette parole fut sortie de la bouche du roi, on couvrit le visage d’Haman.

9 Et Harbona, l’un des eunuques, dit en présence du roi: Voici, le gibet qu’Haman a fait faire pour Mardochée, qui parla dans l’intérêt du roi, est tout dressé dans la maison d’Haman, haut de cinquante coudées. Alors le roi dit: Qu’on l’y pende!

10 Et ils pendirent Haman au gibet qu’il avait préparé pour Mardochée; et la colère du roi fut apaisée.

1 *Est 5:8, 6:14. Så kom kungen och Haman till festmåltiden hos drottning Ester. 2 *Est 5:3, 6, 9:12. Även nu på den andra dagen sade kungen till Ester medan vinet dracks: "Vad är din önskan, drottning Ester? Den ska beviljas. Vad är din begäran? Om det så gäller halva riket ska den uppfyllas." 3 Drottning Ester svarade: "Om jag har funnit nåd för dina ögon, o konung, och om kungen så finner för gott: Skona mitt liv, det är min önskan, och skona mitt folk, det är min begäran. 4 *Est 3:13. För vi har blivit sålda, jag och mitt folk, till att utrotas, dödas och förgöras. Hade vi bara blivit sålda som slavar och slavinnor skulle jag ha tigit. Den olyckan hade inte varit stor nog att besvära kungen med." 5 Då svarade kung Ahasveros drottning Ester: "Vem är det? Var är han som har vågat göra något sådant?" 6 *Est 3:10. Ester sade: "Det är en motståndare och fiende, den onde Haman där."

Haman blev förskräckt för kungen och drottningen. 7 Kungen reste sig från bordet i vredesmod, lämnade sitt vin och gick ut i palatsets trädgård. Men Haman stannade kvar*7:7stannade kvarEtt svårt brott, eftersom ingen icke-kastrerad man fick vara ensam med någon av kungens kvinnor (jfr not till 2:3). för att vädja till drottning Ester för sitt liv, för han insåg att kungen hade beslutat om hans olycka. 8 När kungen kom tillbaka från palatsets trädgård till festsalen hade Haman sjunkit ner mot soffan där Ester satt. Då sade kungen: "Tänker han till och med våldföra sig på drottningen härinne i mitt eget hus?" Knappt hade kungen sagt detta förrän man täckte över Hamans ansikte. 9 *Est 2:21f, 5:14. Harbona, en av kungens hovmän, sade: "Det finns en påle som Haman reste för Mordokaj, som hjälpte kungen med sina ord. Den står vid Hamans hus, femtio alnar hög." Då sade kungen: "Häng upp honom på den!"

10 *Ps 94:23, Ords 26:27. Och man hängde upp Haman på den påle som han hade låtit sätta upp för Mordokaj. Sedan lade sig kungens vrede.