Ester 1

1 Au temps d’Assuérus, de cet Assuérus qui régnait depuis l’Inde jusqu’à l’Éthiopie sur cent vingt-sept provinces,

2 Il arriva, en ce temps-là, que le roi Assuérus étant assis sur le trône de son royaume, à Suse, la capitale,

3 La troisième année de son règne, il fit un festin à tous ses princes et à ses serviteurs; l’armée de Perse et de Médie, les grands seigneurs, et les gouverneurs des provinces, étaient devant lui;

4 Il montra la richesse de la gloire de son royaume, et l’éclatante magnificence de sa grandeur, pendant un grand nombre de jours, cent quatre-vingts jours.

5 Et au bout de ces jours-là, le roi fit un festin pendant sept jours, dans la cour du jardin du palais du roi, à tout le peuple qui se trouvait à Suse, la capitale, depuis le plus grand jusqu’au plus petit.

6 Des tentures blanches, vertes et pourpres, étaient retenues par des cordons de fin lin et d’écarlate à des anneaux d’argent et à des colonnes de marbre blanc. Les lits étaient d’or et d’argent sur un pavé de porphyre, de marbre blanc, de nacre et de marbre tacheté.

7 On donnait à boire dans des vases d’or, qui étaient de diverses façons, et il y avait du vin royal en abondance, comme le roi pouvait le faire.

8 Ainsi qu’il était ordonné, on ne contraignait personne à boire, car le roi avait expressément commandé à tous les officiers de la maison de faire comme chacun voudrait.

9 Vasthi, la reine, fit aussi un festin pour les femmes, dans la maison royale du roi Assuérus.

10 Or, le septième jour, comme le roi avait le cœur égayé par le vin, il commanda à Méhuman, Biztha, Harbona, Bigtha, Abagtha, Zéthar et Carcas, les sept eunuques qui servaient devant le roi Assuérus,

11 D’amener Vasthi, la reine, devant lui, avec la couronne royale, pour faire voir sa beauté aux peuples et aux seigneurs; car elle était belle de figure.

12 Mais la reine Vasthi refusa de venir au commandement que le roi lui fit faire par les eunuques; et le roi se mit en fort grande colère, et son courroux s’alluma au-dedans de lui.

13 Alors le roi parla aux sages, qui avaient la connaissance des temps. Car ainsi se traitaient les affaires du roi, devant tous ceux qui connaissaient la loi et le droit.

14 Et les plus proches de lui étaient alors Carshéna, Shéthar, Admatha, Tharsis, Mérès, Marséna, Mémucan, sept seigneurs de Perse et de Médie, qui voyaient la face du roi, et qui occupaient la première place dans le royaume.

15 Que doit-on faire, dit-il, selon les lois, à la reine Vasthi, pour n’avoir point exécuté l’ordre que le roi Assuérus lui a fait donner par les eunuques?

16 Alors Mémucan dit, en la présence du roi et des seigneurs: La reine Vasthi n’a pas seulement mal agi à l’égard du roi, mais aussi envers tous les seigneurs et tous les peuples, qui sont dans toutes les provinces du roi Assuérus.

17 Car, ce que la reine a fait, parviendra à la connaissance de toutes les femmes, et leur fera mépriser leurs maris. Elles diront: Le roi Assuérus avait commandé qu’on lui amenât la reine, et elle n’est pas venue.

18 Désormais les dames de Perse et de Médie, qui auront appris cette action de la reine, répondront de même à tous les seigneurs du roi, d’où il arrivera beaucoup de mépris et de colère.

19 Si le roi le trouve bon, qu’on publie un édit royal de sa part, et qu’il soit inscrit dans les décrets de Perse et de Médie et soit irrévocable, savoir, que Vasthi ne vienne plus devant le roi Assuérus, et que le roi donne sa royauté à une autre, meilleure qu’elle.

20 Et l’édit que le roi aura fait étant connu par tout son royaume, quelque grand qu’il soit, toutes les femmes honoreront leurs maris, depuis le plus grand jusqu’au plus petit.

21 Cette parole plut au roi et aux seigneurs; et le roi fit ce que Mémucan avait dit.

22 Il envoya des lettres par toutes les provinces du roi, à chaque province selon sa manière d’écrire, et à chaque peuple selon sa langue, afin que chacun fût maître en sa maison; et cela fut publié selon la langue de chaque peuple.

Vashti trotsar kung Ahasveros

1 *Est 8:9, 9:30, Dan 9:1. På Ahasveros*1:1AhasverosPå persiska Kshayarshan, "hjältars härskare". På grekiska Xerxes. tid – den Ahasveros som regerade över hundratjugosju provinser från Indien till Nubien*1:1 NubienOmrådet söder om Egypten, dagens Sudan (jfr Ps 68:32). – 2 då kung Ahasveros satt på sin kungatron i Susas borg*1:2 Susas borgPerserrikets huvudstad under vintermånaderna, ca 25 mil norr om spetsen på Persiska viken. Tronsalen, som är utgrävd, mätte över 100x100 m och hade 72 pelare som var över 20 m höga., hände följande: 3 Under sitt tredje regeringsår*1:3 tredje regeringsårCa 483 f Kr. Kanske hade kungen samlat sina befälhavare för att planera sin stora invasion av Grekland som genomfördes 481-480 f Kr. ordnade han ett gästabud för alla sina furstar och tjänare. Persiens och Mediens befälhavare, hans förnämsta män och furstarna i provinserna var samlade hos honom. 4 Under hundraåttio dagar lät han dem se sin kungliga härlighet och rikedom, sin stora glans och prakt.

5 När de dagarna var över ordnade kungen ett sju dagar långt gästabud för allt folk som fanns i Susas borg, från den störste till den minste, i den inhägnade trädgård som hörde till kungapalatset. 6 Draperier av linne, bomull och mörkblått tyg var uppsatta med vita och purpurröda snören i ringar av silver på vita marmorpelare. Soffor av guld och silver stod på ett golv med inläggningar av grön och vit marmor med pärlglänsande och svart sten. 7 *Est 2:18. Dryckerna sattes fram i guldkärl. Inget var det andra likt, och kungligt vin fanns i mängd så som det anstår en kung. 8 När man drack gällde den regeln att ingen fick tvingas, för kungen hade befallt alla sina hovmästare att de skulle rätta sig efter vars och ens önskan. 9 Samtidigt ordnade också drottning Vashti*1:9VashtiBetyder "vackrast", troligen ett smeknamn. Kanske den drottning som hos grekiska historiker kallas Amestris ("stark"). Amestris, som av grekerna beskrivs som grym, var jämnårig med Xerxes och hade senare en maktposition efter hans död (se not till 10:3). ett gästabud för kvinnorna i kung Ahasveros kungliga palats.

10 Den sjunde dagen, när kungens hjärta var glatt av vinet, befallde han Mehuman, Bizzeta, Harbona, Bigta, Abagta, Zetar och Karkas, de sju hovmän som tjänstgjorde hos kung Ahasveros, 11 att de skulle föra in drottning Vashti inför kungen med kunglig krona på huvudet. Han ville låta folken och furstarna se hennes skönhet, för hon var vacker att se. 12 Men drottning Vashti vägrade komma när kungen genom sina hovmän befallde henne det. Då blev kungen mycket vred, och vreden brann inom honom.

13 *1 Krön 12:32, Jer 10:7. Kungen frågade då de vise män som förstod sig på tiderna. Kungens ärenden brukade nämligen läggas fram för alla som var kunniga i lag och rätt. 14 Vid sin sida hade han Karsena, Setar, Admata, Tarshish, Meres, Marsena och Memukan, de sju furstar i Persien och Medien som var kungens närmaste män och som hade främsta platsen i riket. 15 Han frågade dem: "Vad ska man enligt lagen göra med drottning Vashti, eftersom hon inte har gjort som kung Ahasveros befallde genom hovmännen?"

16 Memukan svarade inför kungen och furstarna: "Det är inte bara mot kungen som drottning Vashti har handlat illa, utan mot alla furstar och alla folk i alla kung Ahasveros provinser. 17 Det drottningen har gjort kommer att sprida sig till alla kvinnor och leda till att de föraktar sina män och säger: Kung Ahasveros befallde att man skulle föra in drottning Vashti inför honom, men hon kom inte. 18 Redan i dag kommer furstinnorna i Persien och Medien, när de får höra vad drottningen har gjort, att säga samma sak till alla kungens furstar, och det kommer att bli förakt och förbittring utan ände. 19 *Est 8:8, Dan 6:8, 15, 17. Om kungen finner för gott, låt då ett kungligt påbud gå ut och låt det skrivas in i Persiens och Mediens lagar så att det inte kan ändras, att Vashti aldrig mer får komma inför kung Ahasveros. Och kungen bör ge hennes kungliga värdighet åt någon annan som är bättre än hon. 20 När kungens förordning som han utfärdar blir känd i hela hans rike, så stort det är, kommer alla kvinnor att visa aktning för sina män, från den störste till den minste."

21 Kungen och furstarna tyckte förslaget var gott, och kungen gjorde som Memukan hade sagt. 22 *1 Mos 3:16, Est 3:12, 8:9, 1 Kor 11:3, 1 Petr 3:1. Skrivelser sändes till alla kungens provinser, till varje provins med dess egen skrift och till varje folk på dess eget språk, med innebörden att varje man skulle vara herre i sitt hus och tala sitt folks språk.